Var kan man läsa om banvakter?

Här har jag tänkt lägga in uppgifter om böcker och andra media där man kan läsa mer om banvakter och deras liv, och om banvaktsstugor. Tips mottages tacksamt!

1. Dokumentärt

BANVAKTSTUGOR. En bild av Sveriges banvaktstugor.
I förordet till denna examensuppsats skriver författaren, lokföraren Rasmus Axelsson, själv banvaktsstugeägare och byggnadsantikvariskt sakkunnig, bl.a.:
"Banvaktens tjänstebostad, banvaktstugan, var en av många järnvägsbyggnader som funnits från järnvägens barndom och de byggdes i serier efter typritningar. Banvaktstugorna vid SJ var från början mycket små och man tvingades bygga ut dem och utveckla nya och större typer. Den sista typen vid kom på 1920-talet. De enskilda järnvägarna tycks ofta ha byggt banvaktstugor med SJs som förlaga och särskilt SJs modell från 1872 var en viktig förebild. Det förekom även att banvaktstugor kombinerades med trafikplatser eller bostäder från banmästare."

Det är en grundlig genomgång av olika stugtyper som Rasmus presterat och presenterar. Uppsatsen kan laddas ned här. http://www.brakulturmiljo.se/banvaktstugor.pdf
En förkortad version finns i Spår 2008, s. 41.

Banvakts-, banförmans- och banmästarminnen.
En bok om knappt 100 sidor skriven av f.d. driftingenjören vid SJ Uno Lindmark (1922-1993). Han hade börjat som banvakt, vidareutbildat sig och stigit i graderna. Förutom mängder av fakta och många bilder och teckningar innehåller boken ett antal levnadsbeskrivningar av ofta färgstarka personer. För den som är det minsta intresserad av banvakter och deras stugor är boken oumbärlig. Utgiven 1991 av Banverket, ISBN 91-630-0791-6.

Klart till Krylbo, Banvakten berättar av Ivar Käll. Han var banvakt på bl.a. linjen Krylbo-Frövi från början av 1900-talet. 1939 utgavs denna bok där han berättar minnen "från ett långt liv på post i statens tjänst, som han själv uttrycker det. Boken ger en grundlig inblick i det strävsamma livet som banvakt dåförtiden.

Född i en banvaktstuga. Uppsats om 36 sidor ingående i boken Järnvägsminnen, utgiven 1952 av Nordiska Museet som del 13 i serien Svenskt liv och arbete. I boken berättar anställda vid järnvägen om sin uppväxt och yrkeslivet i olika befattningar. Ludvig Lindén berättar om sin uppväxt i banvaktsstugan 207 Sandvik vid Södra stambanan, en av de bästa skildringar som skrivits om en banvaktsfamiljs villkor.

Banvakt 17. Nils Erik Wååg skriver om Bergslagernas Järnvägars banvaktsstuga nr 17 Viludden söder om Grängesberg. Under de 70 år som banvakter bodde längs Bergslagsbanan var det endast två banvakter som tjänstgjorde här, varav den ene var författarens far Johan Wååg. Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 59.

Bo i banvaktsstuga och Bland banarbetare och banvakter. Avsnitt ur Sagan om en järnväg eller livet vid Svartälvsbanan 1887-1936 av Stig Arvefjord 1974. Författaren börjar med ett avsnitt om fadern som var banvakt och låter denne berätta om sitt yrkesliv. Där finns också ett par kapitel om banvaktsstugorna och banvakterna vid Svartälvsbanan.

Banvakt vid SJ, avsnitt i boken Bohusbanan 75 år. Ett försök till historiebeskrivning. Utgiven av Stenungsund Kulturnämnd 1982.

Det bevingade hjulets folk av Henry Kjellvard. Minnesskrift 1949 vid Svenska Järnvägsmannaförbundets 50-årsjubileum. Utförligt beskrivs all lägre järnvägspersonals villkor och kamp för förbättringar. Bl.a. finns i ett kapitel Banarbetarna - rallarnas arvtagare insprängt ett avsnitt Banvaktsförening med "dödfond", del I, s. 268, vari en banvaktsfamiljs ekonomiska förhållanden beskrivs åskådligt. Ett annat avsnitt, s. 271, "Här har jag kommandorätt" skildrar personalens otrygghet till anställningen genom några exempel där en banmästare råkat i onåd hos trafikchefen.

Årsboken SPÅR, utgiven i samarbete mellan Järnvägsmusei vänner och Sveriges Järnvägsmuseum (som då och då bytt namn och huvudman). Boken som utkommit sedan 1986 finns numera att tillgå på nätet i form av pdf-filer:
https://www.jarnvagsmuseet.se/fordjupning/arsbok

Här kan den som vill läsa om banvakter och banvaktsstugor hitta mycket av intresse.

----- Börje Thoursie, Något om hjulingar, i Spår 1989, s. 79 berättar om banvaktens olika fordon.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar1989.pdf

----- Hjördis Matti, Järnvägens kvinnor, uppsats i Spår 1996, s. 53, avser förstås inte banvakter för några kvinnliga banvakter har inte funnits, men väl ett näraliggande yrke, nämligen grindvakterna som i huvudsak var kvinnor, ofta banvaktshustrur.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar1996.pdf

----- Stig Magnusson, Rallarlivet sett med barnaögon, uppsats i 2001 s. 30 avhandlar en ambulerande järnvägsarbetarfamiljs liv, med tidvis boende i banvaktsstugor och med sidoblickar på banvakternas tillvaro.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2001.pdf

----- Wiktor Mattsson, Minnen berättar i Spår 2003 egna minnen för tiden 1886-1956. Ett avsnitt heter En originell banvakt, s. 85 och berättas - inte utan vissa humoristiska inslag - om en egensinnig banvakt, vars namn hänsynsfullt nog inte avslöjas.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2003.pdf

----- Gunnar Sandin, Skoghallstågen. Ett skogskombinat och dess järnvägar, i Spår 2004 s. 33 innehåller ett antal fragment om banvaktsstugorna vid linjen.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2004.pdf

----- Gunnar Sandin, Orsa - Härjeådalen, järnväg med startsvårigheter, i Spår 2006, s. 17 gör en grundlig redovisning av denna privata bana som blev en del av Inlandsbanan. Banvakter och banvaktsstugor omnämns på många ställen.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2006.pdf

----- Rasmus Axelsson, En bild av Sveriges banvaktsstugor i Spår 2008, s. 41 är en något förkortad version av författarens examensuppsats omnämnd ovan under avsnitt 1.1. Rubriken ska inte tolkas bokstavligt då uppsatsen är en omfattande redogörelse på 35 sidor med mängder av fakta, bilder och ritningar.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2008.pdf

----- Ingrid Nilsson, En banvaktsdotter minns i Spår 2008, s. 76. Ingrid växte upp i banvaktsstugor vid Stambanan genom övre Norrland och berättar om faderns arbete och livet vid banan på ett mycket trevligt sätt. Uppsatsen fortsätter med några bilder (rättelse av bilder i 2008 års utgåva) i Spår 2009, s. 118.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2008.pdf
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2009.pdf

----- Rune Pettersson Från spett och spade till datoriserade maskiner, i Spår 2008, s. 119. Författaren var banvaktsson, uppvuxen vid Nordvästra stambanan. Han berättar mycket sakkunnigt om faderns arbete. Han blev själv banvakt och med tiden baningenjör och har mycket om arbetet på spåret att dela med sig av.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2009.pdf

----- Björn Edman, Banvakter och stationsföreståndare vid Kalmar-Berga järnväg, en artikel i Spår 2012, s. 79 om vad rubriken anger illustrerat med bilder och ritningar.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2012.pdf

----- Tore Eklund efter anteckningar av Siri Lindgren, Långsjön - en järnvägshistoria, i Spår 2017, s. 49 om livet vid en ensligt belägen trafikplats vid Gävle-Dalabanan med banvakt och stationskarl och en banvaktsstuga som blev stationshus.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2017.pdf

----- Harriet Olson och Christina Engström (red.), Att växa upp i banvaktstugor, i Spår 2017 s. 83, om banvaktssläkten Thelander, särskilt Harriet Olsons farfar och far som var banvakter, den senare med banunderhållsområdeschef som topp på karriären. En uttömmande berättelse om livet i ett flertal banvaktsstugor i Norrland.
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar2017.pdf

Tur utan retur, bok av Elsy Lindblom om järnvägsfamiljens liv på olika håll i landet. Fadern började som ledningsvakt vid Malmbanan och slutade vid omformarestationen i Eksund, Östergötland.

Nässjö - Oskarshamns järnväg 1874 - 1974, kortfattad historik av Sara-Lisa Adell. På s. 71-75 finns berättelsen om banavdelningen folk, som omfattade banmästare, banvakter och grindvakterskor.

Medan dressinen rullade - genom fyra tunnlar. Människor och händelser kring Bohusbanan. Bok av Märta Hillén 1998, ISBN 91-630-7222-X.
Boken handlar om en banvaktsfamiljs vardagsliv och om några andra människors liv och arbete i torp och gårdar utmed järnvägen och i skogarna omkring sjön Hällungen, om fosterbarns ofta svåra villkor. Berättaren återger ... hur hon som barn suttit på banvaktens dressin, mitt inne i en av de fyra svarta järnvägstunnlarna mellan Ödsmål och Svenshögen, när tåget kommit rusande ...

I Dagens Nyheter 1962-02-18 finns en intressant artikel av signaturen Fors "60000 anställda i SJ, Nordens största företag" om järnvägen och i synnerhet människorna vid banan och på tågen. Banvakterna, som fått andra beteckningar och banvaktsstugorna som fått andra funktioner behandlas både sakligt och stämningsfullt.

Skönlitteratur

Elin Wägner: Vinden vände bladen.
En diger roman om drygt 500 sidor, utgiven 1947. Författaren skriver själv om den: "Min avsikt var att skriva en roman från sekelskiftet om en banvakt med romannamnet Värdig, som mot Statens järnvägars ledning kämpade för den lägre personalens rätt att organisera sig och tvinga fram anständiga anställningsvillkor." Han gjorde sig impopulär bland befälet och hans död väckte misstankar att hans bragts om livet. Boken bygger på en verklig händelse 1907 då banvakten Magnus Persson i banvaktsstugan 239 Hörda norra överkördes och dödades av tåget.

Var kan man läsa om banvakter?

Mitt barndomshem, banvaktarstugan i Älvsjö

En banvakts olyckliga öde

Den skenande hästen vid Medskog

En banvakts dotter i Maryhill berättar

En banvakts dotter i Södervidinge berättar

Hågkomster och glimtar ur ett skiftesrikt liv

Ingen försäkringsersättning för överkörd banvakt

Minnen från Bråten

Från gammalt till lite nyare ...

En banvakt allt-i-allo

Järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg

Banvaktsstugor Örtofta - Lund

Ännu en banvakt fallen på sin post

Banvaktsstugor i Osby

Tjugofyra år vid Storängsbergets fot

Olyckshändelser och tillbud, eldsvådor

Vaktstugan Gopen

Öfverfallen banvakt

Förbytta hustrur

Stolpen i Risa - en smalspårig järnvägshistoria

Sjunnerup 305 – minnen från 50-talet

Telefon i hvarje banvaktstuga

"De gamla rallaretagen flög i mej"

Också ett trafikhinder - en historia med knorr

Många klagomål

Hus- och brandsyn vid HNJ på 1910-talet

Banvaktstugan vid Brosjön – vad hände sedan?

Kärvt i kylan eller Banvakterna i Norrland och kölden

Transport av banvakt med familj och bohag

En påpasslig baningenjör.

Vad två banvaktsbilder kan berätta

SJ:s fågelholkar

När banvaktshemmet var som bäst

Fagernäs banvaktstuga - Klintsjö hållplats

En banvakts dagbok

Livet i Solsta banvaktsstuga

En banvakts minnen från Malmö-Genarps järnväg

Från banvakt till 1:e banmästare

För hundra år sedan

Den sista banvakten i Linneberg

Emma Lundkvist - äldst i Solsta

Karlströms i Oxbron – en banvaktsfamilj och en banvaktstuga

Gammal banadel (om fyra generationer järnvägare)

Fick böta 240 kr för omlagd växel

Banvakten försvinner

Åtta "pulsslag" om dagen för stationen i Jämnvallen