Sveriges förste rälsläggare

Sveriges förste rälsläggare var Sigfrid Andersson, f. 1828-10-21 i Lekvattnet, Värmland, död 1903-08-07 i Västra Mellanstugan, Långsjöhöjden i Lekvattnet.

Hur det gick till när han fick detta speciella uppdrag har den kände järnvägsbyggaren och rallarhistorikern Manne Briant berättat om i SJ-Nytt nr 12 1961 ”Rallartag och invigningar för 110 år sedan”. Där redogör han för byggandet av den första för allmän trafik byggda järnvägen i Sverige, Fryksta – Clara Elfs järnväg.


-

”Ojämnheterna på Frykstabanan var snart utslätade och linjen låg färdig för spårläggningen. Vid denna tid kom en man vandrande från Trossnäs exercished, där han fullgjort sin värnplikt. Den omfattade då endast fjorton dagar. Under sin väg mot hemmet, Långsjöhöjden i Lekvattnet, kom han fram till Fryksta och fick då se den färdigterrasserade banan.

Löjtnant Adelsköld upptäckte mannen, som var stor och reslig och med god hållning. Adelsköld fattade genast tycke för den kraftige karlen och erbjöd utan vidare krumbukter mannen att ta hand om rälsläggningen på banan. Denne tackade ja och blev han på så sätt Sveriges förste rälsläggare.

Adelsköld ansåg sig ha gjort ett gott fynd och belönade honom efter arbetets slut med sitt fotografi med påskrift: ”C. Adelsköld till den förste rälsläggaren på den första svenska järnvägen, Sigfrid Andersson, Långsjöhöjden.”

Sigfrid Andersson var född den 21 okt. 1828 och avled i hemmet Långsjöhöjden, Lekvattnet, 1903. Han hade fem söner, varav en, Erik Sigfridsson, blev banvakt vid Lina älv på Riksgränsbanan. Mina uppgifter om Sigfrid Andersson har jag erhållit av hans sonson Konrad Olsson, som bor kvar i det gamla hemmet i Långsjöhöjden i Lekvattnet.” Så långt Manne Briant.

Redan den i SJ-Nytts nr 20 1960, den 11 november hade samma händelse uppmärksammats i en liten artikel av P.I. Kårberger. Förutom att Andersson här kallas för Sveriges förste skenläggare är sakuppgifterna identiska med Manne Briants. Här tillkommer också att Andersson genom Adelskölds rekommendationer kom in på andra järnvägsbyggen och att Adelsköld under hela sin livstid höll förbindelser med finnmarkssonen. Bland annat fick han av Adelsköld allt som kom från trycket som rörde järnvägar.

Var kan man läsa om banvakter?

Hur en banvaktsstuga ska byggas

Något om bandelsnummer

Den skenande hästen vid Medskog

En banvakts dotter i Maryhill berättar

En banvakts dotter i Södervidinge berättar

Hågkomster och glimtar ur ett skiftesrikt liv

Ingen försäkringsersättning för överkörd banvakt

Minnen från Bråten

Från gammalt till lite nyare ...

En banvakt allt-i-allo

Till- eller påbyggnad av banvaktsstugor

Järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg

Banvaktsstugor Örtofta - Lund

MSJ banvaktsstuga i Silvåkra

Banvaktsstugor i Osby

Tjugofyra år vid Storängsbergets fot

Olyckshändelser och tillbud, eldsvådor

Vaktstugan Gopen

Öfverfallen banvakt

Förbytta hustrur

Stolpen i Risa - en smalspårig järnvägshistoria

Sjunnerup 305 – minnen från 50-talet

Telefon i hvarje banvaktstuga

"De gamla rallaretagen flög i mej"

Också ett trafikhinder - en historia med knorr

Många klagomål

Hus- och brandsyn vid HNJ på 1910-talet

Banvaktstugan vid Brosjön – vad hände sedan?

Kärvt i kylan eller Banvakterna i Norrland och kölden

Transport av banvakt med familj och bohag

En påpasslig baningenjör.

Vad två banvaktsbilder kan berätta

SJ:s fågelholkar

När banvaktshemmet var som bäst

Fagernäs banvaktstuga - Klintsjö hållplats

En banvakts dagbok

Livet i Solsta banvaktsstuga

En banvakts minnen från Malmö-Genarps järnväg

Från banvakt till 1:e banmästare

För hundra år sedan

Den sista banvakten i Linneberg

Emma Lundkvist - äldst i Solsta

Karlströms i Oxbron – en banvaktsfamilj och en banvaktstuga

Gammal banadel (om fyra generationer järnvägare)

Fick böta 240 kr för omlagd växel

Banvakten försvinner

Banvakter och banvaktsbarn som gjort civil karriär

Åtta "pulsslag" om dagen för stationen i Jämnvallen

Banmästare Bengtsson berättar

Förste banmästare Ernst Nyström

Min barndom i Nubbtorp

En banvakt berättar

Hushållsbekymmer på landet

Dressiner i kollision (En kort betraktelse om likställighet mellan banbefäl och underlydande)

Hulda Franzén i Grännaforsa

Minnesbilder från svunnen tid

Sveriges förste rälsläggare

Mitt barndomshem, banvaktarstugan i Älvsjö

Karl Emil Göransson, banvakt i Djurkälla

Järnvägsstyrelsen och banvaktshustrun

Färdas med dressin på 90-talet

Vakt-Lars, en banvakt i Pålstorp

Banvakten och banan, ett rättsfall utan slut

Banvakten Johan Peter Johansson, några bilder

Överbanmästaren i Sundbyberg berättar

Det spökar i Loviksberg

Banvakt tvångsförflyttades - och grisen dog

En banvakts olyckliga öde

Banpersonalen utplanteras på nya malmbanan

Grindvakt trakasserad