Med utgången av mars skall den nya banbevakningsordningen vid SJ vara genomförd, och därmed har den gamle banvaktens yrke definitivt utmönstrats. De flesta av de gamla banarbetarna, som i ur och skur "postade" utmed linjen, är för länge sedan pensionerade. På Järnvägsmuseet kan man se deras igenkänningsmärke; en plåt med ett nummer som skulle bäras på uniformsmössan.
Många banvakter gjorde en politisk karriär och blev riksdagsmän. Statsutskottets myndige ordförande Anders Råstock, C P Olsson i Mellerud, "fader" A J Berg i Katrineholm, bevillningsutskottets ordförande som före rallartiden i Norrbotten var extra banvakt, Edvin Gustafsson i Bogla, sedermera Tenhult, för att bara nämna några av de mera kända.
I och med den nya ordningens införande kommer också de välkända rödmålade stugorna med numrerad vit skylt att tömmas på invånare. De skall säljas undan för undan på auktion eller rivs. En del får nya hyresgäster, bland annat semestrande järnvägare. Det händer också att pensionerade järnvägsmän vill köpa stugorna.
Banvakternas efterträdare blir till gagnet reparatörer och deras tjänstetitel spårinspektörer. De kommer inte att bo utmed linjen, utan sammanförs till större orter.
(Ur Dagens Nyheter 1962-03-15)