Hur en banvaktsstuga ska byggas

Ett dokument jag hittade i bantekniska byråns arkiv bland handlingar från 1896. Det är odaterat och har inte diarieförts. Stugtypen som avhandlas är den s.k. 1872 års modell. Förmodligen användes det som underlag både vid intern och extern entreprenad. Den gammaldags stavningen har behållits. Mina kommentarer är satta inom parentes med kursiv stil.

Beskrivning till Banvaktarestuga med uthus och källare m.m.

Mått
Alla mått äro bestämda i fot och decimallinier. (En fot = 297 mm, en decimallinje = 2,97 mm).

Läge
Banvaktarestugan lägges med den fönsterfria gafveln åt banan på fast och torr mark, som ligger ungefär i banans plan och så att man från densamma har så fri sikt som möjligt öfver vidliggande väg och utåt banan, således på yttre sidan, der banan har krökningar, samt vid en vägöfvergång. Stugan får icke ligga mindre än 30 fot från banans medellinie och 20 à 30 från vidliggande väg.

Uthuset lägges vid dike med dörrarna helst åt solsidan icke närmare än 30 fot från stugan. Källaren lägges på torr mark vid godt avlopp från såväl grunden som platsen framför dörren, så att ingen vattensamling der kan ega rum.

Afträdet lägges nära uthuset åt kohuset till. Der tillgång på brukbart vatten i närheten ej kan beredas, skall brunnen muras på lämpligt ställe inom tomten eller i närheten inom banans stängsel.

Grund
Stugans grund får icke gräfvas djupare, än att dit rinnande vatten kan fullständigt afledas medelst täckdike till närmaste dike. All matjord inom murarne borttages väl och ren sand eller myllfri jord påfylles till fotmurens underkant. Grundmurens höjd rättas efter klimatet och jordmånens beskaffenhet, så att muren icke kan lyftas af kälen, men får icke vara mindre än 2 fot, der ej berg ellers större jordfast sten möter. Grundmuren skall äfven sträcka sig under yttertrappan. Skulle grundmuren på detta sätt komma öfver förut varande jordyta, höjes denna genom påfyld jord, der ej skäl är att göra fotmuren högre än ritningen anger. Murningen skall göras så omsorgsfullt, att ingen rubbning i hvarken mark eller fotmur uppstår i följd af den skakning som uppkommer genom bantågen.

Fotmur
Fotmurens yttre stenar skola vara råtuktade i bygg, ligg, kopp och fogar.

Lufthål
60 x 80 liniers lufthål anbringas enligt ritningen. I invändiga fotmuren göres på hvardera sidan om eldstadsmuren ett 1 x 1 fots lufthål. Fotmur kan äfven göras af mindre sprängsten, men skall då muras i bruk. Fotmur skall alltid fogstrykas för att undvika golfkyla. Yttertrappan råtuktas men finhugges icke.

Virke
Allt virke skall vara vinterhugget af rätvuxen, frisk kärnfull mogen skog utan skadliga qvistar, sprickor eller ytor, samt så torrt, som kan anskaffas. Intet virke med maskhål, blå ytved eller tecken till röta, eller som är sommarhugget, får på något vilkor användas. Väggtimmer under 70(blyertsändrat till 60) liniers topp får ej användas.

Timring
Stuguväggarne, minst 42 men helst 50 linier tjocka, timras i liggande hvarf med starka lax- eller låsknutar. Hvarje hvarflag tätas väl med mellanlagd tjärdränkt massa samt åtdrages väl och fästes med starka dymlingar. Öfver svärd, stolpar och karmar beredes vanlig sjunkmån, beräknad efter virkets torrhetsgrad (3 till 4 linier på hvarje fot af svärdets eller stolpens längd). Knutar, skarfvar och nedgående tappar tjärstrykas i den mån de blifva färdiga.

Väggarnes tätning
Sprickor i virket tätas med en blandning af kokad trätjära och torr sågspån som varm intryckes. Ut- och invändiga fogar samt knutarne tätas på samma sätt. Djupare håligheter i sprickor och fogar och fogar drifvas dock först med tjärad massa eller dref eller utfyllas med trä, som väl fästes. Väggsidorna skola vara väl jemnbilade och släta. Intet af barken får qvarlemnas på något virke. Dörr- och fönsterkarmar inpassas och tätas ytterst omsorgsfullt, så att ingen annan öppning finnes mellan dem och väggen än sjunkmånsrummet ofvantill, som väl täckes med foderbräderna, under hvilka spikas tjärad papp.

Förstugan
Förstugan bygges sjelfständigt d.v.s. utan att på något ställe undantagandes medelst taksparrarna vara fästad vid stugan af resvirke med stående, fogad på båda sidor ohyflad brädfodring med ohyflade locklister. Den för in- och uttagning af möbler midt emot köksdörren anbringade luckan skall vara 3 fot bred i dagen och gå från golfvet ända upp till hammarbandet samt fästas med gångjern och invändiga kasthakar.

Blindbotten
Tät blindbotten inlägges med väl fastspikade starka läkten i stugans båda bjelklag och derpå anbringas trossmurning af brändt eller obrändt tegel, muradt i kalkbruk med skiffermjöl. Innan golfvet får inläggas, skola i trossmurningen uppkomna fogsprickor vara tätade och hela massan väl torr. För att täta efteråt möjligen uppkommande sprickor, utbredas öfver murningen å undre trossbottnen ett lager torrt kalkbruksgrus, torrt lergrus eller torr fullkomligt myllfri alf.

Golfven
Golfven äfven i förstugan göras af 50 x 17 liniers riktigt torra bräder, som väl fogas och spikas. Spikhufvudena platthamras eller också användes dyckertspik.

Innertak
Under öfre bjelklaget spikas en tät panel af väl torkade nedåt hyflade och i kanten kelda (kälade, avfasade), högst 55 linier breda, 8 till 10 linier tjocka med minst 4 liniers bred spånt hopspåntade bräder.

Yttertak
Takstolarnes och åsarnes ändar hyflas icke, men profileras. Gafvel-, takkants- och pannbräder skola vara ohyflade och fastspikas väl. De senare fästas så, att fritt aflopp finnes för takbrädernas vatten. Täckningsämnen som få användas äro taktegel, skiffer och jernplåt (med blyerts är tillfogat Munksjö asfaltspapp).

Tegeltak
Taktegel som alltid skall vara hårdbrändt och icke skeft lägges med nödigt upplag (minst 17 linier) på 25 x 17 liniers läkten, spikade på refflade lock och underbräder med minst 15 liniers upplag. Dessa bräder utväljas fria från skadliga qvistar och sprickor, fastspikas väl och anbringas så, att dropp och inyrning af snö förekommes.

Skiffertak
Takskiffer ej gerna mindre än 80 x 100 linier lägges på 25 x 17 liniers läkten, med minst 17 liniers upplag i andra skiftet och understrykes i fogarne väl med kalkbruk, blandadt med nöthår. Endast förzinkad spik får användas till skifferns fästande. Taksprången underpanelas, för att hindra blåsten att lösrycka skiffern.

Plåttak
Jernplåt af den sort, hvaraf antingen 80 - 85 stycken 1,50 x 2 fots gå på 320 (skålpund) eller 45-48 stycken 2 x 4 fots gå på 480 (skålpund), täckes på vanligt sätt på fogad brädpanel och strykes med kokad linolja före uppläggningen på undersidan och i falsarna, samt derefter på yttersidan med ljusgrå oljefärg tre gånger (ljus granitfärg).

Tegelmurning
Grundmuren för eldstäder och bakugn afjemnas med skärf i bruk till golfbjelkarnes underkant. Muren uppföres derefter med godt murverk af tegel, dock för kakelugnen endast till golfytan och till samma vidd som kakelugnsfoten. Murverket rappas ända upp till yttertaket och finputsas i kammare och köket. Till 7 fots höjd öfver golfvet skola murhörnen afrundas i en qvartcirkel med 8 liniers radie.

Brandfrihet
Bakugnen förankras enligt ritningen så, att den ej må sprängas sönder. I bjelklaget, och der skorstenen går igenom taket, skall allt murverk, omgivande eldpipa, förses med fodermur af ett tegelskifte på kant, så att alltid minst 75 liniers tät och på båda sidorna putsad mur skiljer trävirke från eldpipa. På golfvet framför eldstäderna spikas plåt 1,50 fot bred och så lång som eldstaden, derest ej i stället steneldstadsplaner af ungefär enahanda storlek finnas att tillgå.

Skorsten
Ofvan yttertaket muras skorstenen af hårdbrändt tegel samt fogas med godt kalkbruk. Den förses med betäckning af huggen kalk- eller sandsten, tackjern eller jernplåt. Nedtill anbringas beklädnader af jernplåt så anordnade, att dropp eller inyrning af snö fullkomligt förekommes. Plåten målas som takplåt (se ofvan)

Kakelugn
Glacerad kakelugn af billig sort, men med tillräcklig värmningsförmåga, skall sättas i kammaren 4 kakel bred, 2 kakel djup, så hög som rummets höjd tillåter med kannhål med jerndörrar. Kaklen sammanbindas väl med grofva starka jerntrådskramlor. Kakelugnen skall vidare hafva starka eldstadsdörrar, plåtrör, spjell med ram af tackjern, lyftningsventiler upptill af förtennt bleck, 2 hengkrokar af messing och sotningsventiler nedtill, så att eldstaden ej behöver söndras för sotets borttagande.

Fönsterbleck
Fönsterbleck af jernplåt, med 25 liniers utsprång, med i träet indrifven innerkant, fastspikas å fönsterkarmarnes understycken och målas på båda sidorna 3 gånger med god hvit oljefärg.

Snickeriarbeten
Dörr- och fönsterkarmar göras af 25 linier tjocka plankor, hvilka likasom alla snickeriarbeten i yttervägg skola vara af furu. Dörrkarmarne förses å båda sidor med enkla foder enligt ritningen, slutande med sockelstycken. Fönsterkarmarnes invändiga foder göres lika med dörrarnes, men slutar mot en enkel bröstlist. Fodren fastspikas endast i karmar och svärd samt det timmer, hvarå dessa stå, men icke i vidliggande väggtimret, på det att väggens sammansjunkning ej må förhindras. Af samma skäl fästas pilastrar och knutfoder utvändigt endast upptill med spik, men qvarhållas nedtill af träknapar, till sjunkningen försiggått. Dörrarnes ramstycken skola vara 14 linier tjocka, och fönsterbågarnas 12 linier, hvarefter falsarnes djup i karmen rättas. Anslaget får ej vara mindre än 6 linier. Fönsterna förses med innanbågar. I dessa såväl som i ytterbågarne insättas i kammaren en luftningsbåge af ek af en rutas storlek, försedd med goda beslag. Dessa luftningsbågar, som sitta midt för hvarandra, öppnas båda inåt och anbringas på stugans mest solbelysta sida. Fotlister af 33 liniers höjd, med kelning i öfre kanten, äfvensom taklister af 25 linier tjock plank, enligt ritningen, anbringas i kammare och kök. Fullständiga beslag anbringas å dörrar och fönster. Goda och säkra kammarlås, med väl gjorda nycklar, fästas med starka skrufvar vid dörrarne. Gångjernen och hörnjernen fästas äfven med skrufvar. Fönsterbeslagen skola vara af god svensk s.k. extra modell (vad är det?). Beslagen skola i allmänhet grundas , innan de påsättas.
Stuga bör ej brädfodras för än på 4de eller 5te året. Utvändigt får endast dörrar, fönster, bågar och foder vara hyflade.

Målning
Dörr- och fönsterfoder, karmar och fönsterbågar, grundas spacktlas och målas derefter 2ne gånger, allt med hvit oljefärg något dragande i gult (gräddfärg). Dörrarne målas i gul ekfärg (bottenfärd utan ådring), dock med något mörkare ramstycken och ljusare fyllningar.
Skorstensbeslag af plåt eller tackjern, äfvensom plåtbetäckning å takåsen, målas som plåttak (se ofvan).
Yttre väggytan af timmer eller bräder målas med rödfärg. Undre ytan af taksprången lemnas omålad.

Rödfärgen beredes på något af följande sätt:
1o) 24 kannor vatten och 1 (skålpund) jernvitriol kokas i en panna, hvarvid under full kokning inröras 15 (skålpund) rågmjöl. När det kokat upp, tillsättes 15 (skålpund) rödfärg, hvarefter massan väl omröres. Derefter tillsättes under full kokning 2 kannor linolja, hvari förut 2 (skålpund) harts blivit smält. En och en half sådan sats åtgår vanligen till en stuga.
2o) Rödfärg hopröres väl med så mycken kreosotfernissa (icke kreosottjära eller olja), att färgen blir väl täckande.
Utspringande delar af takstolar och åsar, pannbräder (som sitta under nedersta raden af takpannorna), gafvel- och takkantsbräder äfvensom knut- och pilasterbräder, allt ohyfladt, målas med stark hvit oljekokt limfärg (gräddfärg).
Väggar och tak i förstugan lemnas ohyflade och omålade. Brädtaken i kammare och kök samt taklisterna strykas med stark hvit limfärg. Papperstak får icke anbringas.
Väggarne i kammare och kök spännas med Munksjöpapp och tapetseras med tapeter af billigaste slag, med små fasoner och inga bjerta färger.
Invändiga fönsterkarmar, foder och fotlister grundas, spacktlas och strykas 2 gånger med hvit oljefärg (perlfärg).
Golfplåtarne framför eldstäderna målas 3 gånger med ljusgrå oljefärg (granitfärg).

Var kan man läsa om banvakter?

Hur en banvaktsstuga ska byggas

En banvakts olyckliga öde

Den skenande hästen vid Medskog

En banvakts dotter i Maryhill berättar

En banvakts dotter i Södervidinge berättar

Hågkomster och glimtar ur ett skiftesrikt liv

Ingen försäkringsersättning för överkörd banvakt

Minnen från Bråten

Från gammalt till lite nyare ...

En banvakt allt-i-allo

Till- eller påbyggnad av banvaktsstugor

Järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg

Banvaktsstugor Örtofta - Lund

MSJ banvaktsstuga i Silvåkra

Banvaktsstugor i Osby

Tjugofyra år vid Storängsbergets fot

Olyckshändelser och tillbud, eldsvådor

Vaktstugan Gopen

Öfverfallen banvakt

Förbytta hustrur

Stolpen i Risa - en smalspårig järnvägshistoria

Sjunnerup 305 – minnen från 50-talet

Telefon i hvarje banvaktstuga

"De gamla rallaretagen flög i mej"

Också ett trafikhinder - en historia med knorr

Många klagomål

Hus- och brandsyn vid HNJ på 1910-talet

Banvaktstugan vid Brosjön – vad hände sedan?

Kärvt i kylan eller Banvakterna i Norrland och kölden

Transport av banvakt med familj och bohag

En påpasslig baningenjör.

Vad två banvaktsbilder kan berätta

SJ:s fågelholkar

När banvaktshemmet var som bäst

Fagernäs banvaktstuga - Klintsjö hållplats

En banvakts dagbok

Livet i Solsta banvaktsstuga

En banvakts minnen från Malmö-Genarps järnväg

Från banvakt till 1:e banmästare

För hundra år sedan

Den sista banvakten i Linneberg

Emma Lundkvist - äldst i Solsta

Karlströms i Oxbron – en banvaktsfamilj och en banvaktstuga

Gammal banadel (om fyra generationer järnvägare)

Fick böta 240 kr för omlagd växel

Banvakten försvinner

Banvakter och banvaktsbarn som gjort civil karriär

Åtta "pulsslag" om dagen för stationen i Jämnvallen

Banmästare Bengtsson berättar

Förste banmästare Ernst Nyström

Min barndom i Nubbtorp

En banvakt berättar

Hushållsbekymmer på landet

Dressiner i kollision (En kort betraktelse om likställighet mellan banbefäl och underlydande)

Hulda Franzén i Grännaforsa

Minnesbilder från svunnen tid

Sveriges förste rälsläggare

Mitt barndomshem, banvaktarstugan i Älvsjö

Karl Emil Göransson, banvakt i Djurkälla