Notiserna är införda i den ordning de intagits i tidning eller efter den dag den aktuella händelsen inträffat.
Ingen redigering har gjorts, så t.ex. har den gamla stavningen behållits, dock har uppenbara stavfel korrigerats. Vissa notiser om olyckor eller tillbud har inte tagits med, t.ex. de där en banvakt upptäckt s.k. nidingsdåd, avbrutna räler eller olycksoffer. Sådana notiser är alltför talrika.
----------------------------------------------------
Vid sökning efter olyckshändelser verkar det här vara den äldsta tidningsnotisen om olyckor vid statens järnvägar.
Rörande den nyligen timade olyckshändelsen på jernvägen mellan Göteborg och Jonsered skrifves i Handelstidningen den 14 d:s:
Vid i går hållen undersökning hos poliskammaren angående olyckshändelsen å jernvägen sistlidne söndag bekräftade det sig, att någon försumlighet å jernvägstjenstemännens sida ej varit orsaken till denna sorgliga tilldragelse. De kreatur, en ko och två oxar, hvilkas inkommande på banan vållat olyckan, hade inkommit sedan den inspekterande banvakten passerat det ställe, där olyckshändelsen skedde. Ännu är ej utredt, huruvida dessa kreatur inkommit genom någon öppnad grind, men vittnen hafva intygat, att under sommarens lopp kreatur flera gånger hoppat öfver stängslet och djurens egare blifvit underrättade om detta okynne, utan att derå fästa synnerligt afseende. Så hade t.ex. en och annan kreatursägare, vid nyssnämde varning svarat: ”låt dem vara eller kör ihjäl dem! Vi fråga ej derefter”. Närmare polisundersökning kommer att företagas nästa tisdag.
(Ur Aftonbladet måndag 1857-10-19).
Anm: Av annan tidningsnotis framgår att sammanstötningen med kreaturen medförde att tendern, som gick först, loket och tre personvagnar spårade ur och vräktes omkull. Endast smärre personskador noterades.
----------------------------------------------------
(Utan rubrik)
Resande från Örebro berätta, att persontrainen, då den i onsdags skulle afgå från Fellingsbro station, kom genom oriktigt anbragt spårvexling att stöta emot en kort förut anländ grustrain. Dock inträffade dervid ingen annan olycka än att några passagerare genom den häftiga stöten kastades från sina platser och erhöllo en och annan blånad. Bland passagerarne, men icke bland de skadade, befann sig chefen för statens jernvägsbygnader, öfversten Ericson. Händelsen tillskrifves banvaktarens försumlighet. (P.T.)
(Ur Aftonbladet lördag 1858-09-25).
----------------------------------------------------
Juldagen på eftermiddagen inträffade att en banvaktare hade i närheten af Eslöf glömt att öppna tvenne grindar, så att lokomotivet sprängde dem båda, utan att någon vidare skada skedde.
(Ur Aftonbladet 1862-12-31).
Anm: I järnvägens barndom var grindarna stängda över järnvägen då inte något tåg väntades. Glömde banvakten eller grindvakten att öppna dem för tåget (och stänga för landsvägen) blev han ersättningsskyldig för skador på grindarna och kunde även straffas genom löneavdrag eller varning. Den här typen av händelser skulle återkomma många gånger under årens lopp.
Det fanns även en allvarligare sida så tillvida att många ban- eller grindvakter, som var för sent ute ändå försökte öppna grindarna för att undgå skadestånd och straff med den påföljden att de träffades av tåget och skadades till döds. Det finns åtskilliga sådana exempel.
----------------------------------------------------
Jernvägsmissöde.
Resande från Wexiö ha meddelat P.T. följande: De hade i behörig tid den 28 januari anländt till Alfvestad för att derifrån med dagens snälltåg afresa till Stockholm. Till följd af naturhinder kunde södra bantåget ej anlända till Alfvestad förr än nära 3 timmar efter den utsatta tiden, eller något efter kl. 9 e.m. Färden gick lyckligt och väl, ehuru till följd af den djupa snön långsamt, till grannskapet af Nässjö, der trainen stannade i snön omkring kl. 12 på natten. Här stod tåget stilla ungefär en timme, så att det först efter kl. 1 inkom till Nässjö, hvarifrån lokomotiv hade måst per telegraf reqvireras för att fortskaffa tåget till Nässjö station. Passagerarne hade hört fråga till postkupéen framställas, om der fanns koltillgång, hvaraf de naturligen drogo den slutsats, att tåget ej var försedt med nödigt kolförråd; de styrktes häruti ytterligare af den omständigheten, att de hörde stängselräckena utefter banan sönderbrytas (yxa tyckes hafva saknats), antagligen för att användas till bränsle. Med förbigående af de många öfriga uppehållen och dermed förenade olägenheter och kostnader, som drabbade passagerarne i Nässjö, Jönköping och Hallsberg, nämna de, att i närheten af Falköping befanns en banvakt sittande lugn i sin (förmodligen varma) stuga, der en vägöfvergång och tvenne grindar befunnos fullkomligt öfversnöade; banvakten syntes ej till förr än i det ögonblick båda grindarne af tåget söndersprängdes. Delar af dessa grindar qvarsutto å lokomotivet till den en half mil derifrån belägna stationen, der lokomotivet befriades från dessa fragmenter, utan att lokomotivföraren då, eller förr än i Stenstorp, tillkännagaf att lokomotivet tagit någon skada. Här telegraferades till Göteborg med förfrågan, huruvida samma lokomotiv finge i anseende till den då upptäckta skadan fortfarande begagnas; härpå kom ett nekande svar, hvadan från Falköping nytt lokomotiv reqvirerades. Det tycktes dock vara afsigten, att samme lokomotivförare skulle föra tåget vidare; men som passagerarne under tiden hade trott sig finna, att mannen var långt ifrån nykter, gjorde de hos stationsinspektoren föreställningar, som ledde derhän, att nämnde lokomotivförare åtminstone för dagen entledigades.
Huruvida grundadt skäl funnits för denna förmodan kommer utan tvifvel att blifva föremål för undersökning.
Passagerarne göra också den anmärkning, att de hade ansett sig böra blifva vid uppehållen underrättade om orsakerna till desamma, då naturligtvis dylika afbrott alltid väcka en oro, som genom upplysning om de verkliga förhållandena borde kunna betydligt mildras. De uttala äfven missbelåtenhet med att ej tillräckliga arrangemanter voro vidtagna för belysningen, utan att lamporna en och annan slocknade strax efter att tåget satt sig i gång.
(Ur Aftonbladet fredag 1865-02-03).
----------------------------------------------------
Nidingsdåd.
I går afton – säger Korrespondenten från Landskrona för den 21 dennes – greps på bar gerning en dräng Sven Pehrsson från Norrveddinge i det han lade stenar på jernvägsskenorna i närheten af Marieberg. Banvakten Pehrsson, med tillhjelp, fasttog honom och införde honom till staden och sitter han för närvarande i stadens häkte. Han förklarade att han endast gjort det ”för ro skull”, men detta nöje kommer otvifvelaktigt att kosta honom minst 2 års fästning. Sakkunniga personer hafva intygat, att om icke banvakten varit påpasslig skulle ovilkorligen en stor olycka blifvit följden.
(Ur Aftonbladet fredag 1865-11-24)
----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
Upsala-Posten berättar:
Sistlidne lördag vid middagstiden, då ett gruståg på väg härifrån till Bergsbrunna skulle passera öfvergången vid Säfja postväg i Danmarks socken, inträffade att timmermannen vid jernvägen C.P. Alm från Wänge socken sprang öfver banan för att stöta på den på den andra sidan sittande och såsom han trodde sofvande banvakten. När han fann denne vaken sprang han, oaktat banvaktens varnande rop, tillbaks, men detta lyckades ej bättre än att lokomotivet, som gick med en fart af 30 fot i sekunden, träffade och kullstörtade honom på banan, der han dock blef så lyckligt liggande, att tåget gick öfver honom, utan att han erhöll flera skador, än dem han fått genom stöten mot lokomotivet. Dessa voro emellertid tillräckliga nog. Den olycklige hade ett lår, en arm, ett skulderblad och några refben afbrutna. Lokomotivet stannade och tog den sårade med sig till staden, der han fördes till lasarettet och tros möjligen kunna räddas till lifvet, emedan ingen af de erhållna skadorna är af lifsfarlig beskaffenhet. Alm är begifven på starka drycker och var möjligen vid tillfället rusig.
(Ur Aftonbladet fredag 1866-07-27).
----------------------------------------------------
Dom.
Banvakten Emanuel Liljenstjerna, som genom vårdslöshet funnits bidragande till olyckshändelsen å vestra jernbanan nära Gamlestaden den 13 sistl. Dec., då bommarne blifvit nedkörda, jemte torparen Johannes Svenssons 2 hästar, har af Göteborgs rådhusrätt blifvit dömd att, enär försummelsen uppenbarligen ej varit uppsåtlig, undergå 1 månads fängelse och vara innehafvande banvaktaretjenst förlustig.
(Ur Aftonbladet torsdag 1867-02-28).
----------------------------------------------------
Olyckshändelse på jernvägen.
I måndags afton inträffade den olyckshändelsen, då ett gruståg anlände till Huddinge station, att hustrun till banvaktaren n:o 12 Pettersson vid Brink (nära Tullingesjön), som medföljde tåget, hoppade ned från vagnen innan tåget stannade, snafvade och kom under den efterföljande vagnens ena hjul, som afskuro hennes båda ben nära höfterna. Den olyckliga qvinnan infördes genast till serafimerlasarettet, men afled en timma efter ankomsten dit.
(Ur Dagens Nyheter 1867-08-14).
Anm: Den omkomna var Lovisa Johannisdotter Holm, f. 1841, hustru till banvakten Johannes Pettersson i banvaktsstugan 12 Brantbrink ("Gamla Tullinge") i Botkyrka (B).
----------------------------------------------------
I fredags inträffade på Sösdala jernvägsstation en olyckshändelse. Då nedgående godståget lemnade nämnde station, åtföljdes det af en dressin, i hwilken befunno sig banmästaren Flensborg samt 4 à 5 andra personer. Dressinen fasthölls medelst en repända. Kort efter att bantåget hade satt sig i rörelse, hoppade dressinen ur spåret; repet släpptes genast och de personer, som befunno sig i dressinen, störtade i marken, derwid banmästaren Flensborg skadade sig så illa, att han genast förlorade sansen och kort derefter afled. De öfriga erhöllo störrre och mindre blessyrer, dock ingen lifsfarlig.
(Ur tidningen Kalmar 1867-09-18)
Anm: Banmästaren Per Nilsson Flensburg var född 1831-02-11 i Södra Rörum, gift sedan 1860 och efterlämnade hustrun med tre små barn. Han var bosatt vid Sösdala Ljunghus i Norra Mellby.
----------------------------------------------------
Olycka på jernvägen.
Banmästaren vid Lunds station, Malmqvist, blef i lördags öfverkörd af ett bantåg nära Lund och ögonblickligen dödad.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1867-12-20).
Anm: Den omkomne banmästaren var Nils Malmqvist, f. 1811-08-20 i Löddeköpinge (M) och var bosatt i Stävie 18 i Stävie. I Stävie församlings dödsbok står: "Krossning af hufvud och bröst, träffad af lokomotiv med försatt snöplog." Datum för dödsfallet anges till den 15 december. I husförhörslängden är han registrerad som f.d. inspector, är gift och har sex barn fortfarande boende i förädrahemmet.
----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
Enligt telegram till trafikstyrelsen för statens jernvägar inträffade i onsdags afton kl. 9,30 å banan mellan Eslöf och Stehag den olyckshändelsen, att banvakten Holm, som var stadd på hemgående efter begagnad permission, under stormen och mörkret blef öfverkörd och dödad af ett reservlokomotiv. Holm har gjort sig känd som en nykter och ordentligt karl.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1868-02-07).
Aftonbladet har 1868-02-07 samma notis intagen, men avslutar den: /.../ reservlokomotiv. Karlen var nykter och ordentlig, hvarför det är antagligt att olyckan vållades genom oförsigtighet å hans sida.
Anm: Banvakten Per Nils Holm, var född 1821-12-25 i Esarp (M), boende vid Asmundtorps fälad i Trollenäs där han varit banvakt tillika torpare sedan 1859.
----------------------------------------------------
Den jernbaneolyckshändelse ...
Rörande den olycka, som den 24 Febr. inträffade på Södra stambanan, skrifver Kristianstadsbladet:
Då uppgående blandade tåget från Malmö den 24 Febr. omkring kl. 11 f.m. passerade vägen, som leder från Hasslaröd till Ousby, kom fattighjonet Nilla Nilsson från Hasslarödstorp gående å öfverkörseln, der jernbanan skär nämnda väg, och erhöll dervid af buffertplankan till det förbiilande lokomotivet en så våldsam stöt att hufvudskålen spräcktes, till följd hvaraf hon genast afled. Vid i anledning af olyckshändelsen hållet polisförhör upplystes, att Nilla Nilsson var 79 år gammal, döf och något sinnessvag samt att hon vid flera föregående tillfällen envisats gå öfver banan, då tåg varit i annalkande. Lokomotivföraren Hultman sade sig genast då han varseblef henne ha gifvit bromssignal, men tåget hade icke kunnat stoppas tillräckligt snart för att förebygga olyckan. Grindarne hade varit stängda, men icke låsta, hvilket, enligt hvad baningeniören Falkman upplyste, tillkommit extra banvakten P. Jönssons hustru att tillse; men hon var sängliggande sjuk och befattningen sköttes för tillfället af hennes 8-åriga son Nils, som medgaf att han försummat låsa grindarne.
(Ur Aftonbladet måndag 1868-03-02).
----------------------------------------------------
Banvaktshustrun Lovisa Jonasdotter, f. 1826-04-11 i Svarttorp (F) och boende i banvaktsstugan nr 4 Hungalsvik i Ny (S) blev 1868-09-21 överkörd och dödad av tåget. Hon var gift med banvakten August Andersson sedan mindre än ett år.
(Ur Ny (i Jösse) församlings död- och begravningsbok).
----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
En extra banvakt vid namn Westman blef i går under invexling af ett gruståg vid Liljeholmen öfverkörd och så illa skadad, att han genast afled. Westman, som var omkring 50 år gammal, efterlemnar hustru och flera barn.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1869-04-15).
----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
I Jönköpingsbladet berättas: Då uppgående snälltåget i tisdags afton kom ett par famnar nära den hitom Sandsjö station närmast varande banvaktarstugan, kastade sig banvakten, som stod der på post, hastigt ned framför lokomotivet, som ögonblickligen sönderkrossade honom och skilde hufvudet från kroppen. Om olyckan skedde i följd af honom hastigt påkommen yrsel eller han med berådt mod förkortade sitt lif, vet man ej här.
(Ur Aftonbladet lördag 1869-07-10).
Anm: Banvakten Johan Olof Hansson var född 1832-02-23 i Sandby (M), gift och hade tre hemmavarande barn. Han hade varit banvakt i Sandsjö sedan hösten 1865.
----------------------------------------------------
Vådadöd.
Från Wenersborg skrifves: Sistlidne måndags afton, då uppgående bantåget anlände till Herrljunga, befanns såsom tåget medföljande konduktör, banvakten Magnusson. enär ordinarie konduktören, Andersson, af ännu ej känd orsak, blifvit under vägen mellan Wenersborg och Herrljunga befriad från tjenstgöring. Emellertid hade Andersson åtföljt tåget, men saknades vid dess framkomst till Herrljunga. Först kl. 11 anlände banvakten från Wedum, medförande Andersson, som han funnit ihjälkörd på banan.
(Ur Aftonbladet torsdag 1869-11-04)
----------------------------------------------------
Jernvägsolycka.
I tisdags e.m. kl. mellan 3 och 4 inträffade den olyckan att banmästaren Engqvist, som på draisin begifvit sig på väg från norra banstationen till Rotebro, vid Frösunda-bergen upphanns af det till Kummelby efterkommande gruståget, hvarvid en sammanstötning inträffade och draisinen krossades i spillror och Engqvist mycket illa skadades. Grustågs-lokomotivet vände genast om hem till staden med den sårade, som affördes till sitt hemvist. –
Hvems felet till den inträffade olyckan var, är ännu inte utrönt. Emellertid torde tilldragelsen kunna antagas ha uppkommit genom vårdslöshet å endera sidan.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1869-12-02)
----------------------------------------------------
Jernvägsolycka.
I söndags inträffade å nordvestra stambanan mellan Laxå och Hasselfors stationer den olyckan, att banmästaren J.E. Julin, som kom åkande på sin dressin från Laxå station, blef af nedgående blandade tåget från Karlstad öfverkörd och dödad. Julin mötte tåget 3/10 mil från Laxå kl. half 6 på aftonen, och i mörkret kunde lokomotivföraren icke se honom och hans lilla vagn. Julins hufvud krossades och hans armar och ben afskuros af lokomotivet. Döden var ögonblicklig. Lokomotivföraren lär vara fri från all skuld till olyckshändelsen.
(Ur Dagens Nyheter 1870-11-10).
I Blekingeposten 1870-11-15 rapporteras om samma olycka enligt följande:
Förra söndagen inträffade å nordvestra stambanan mellan Laxå och Svartå stationer den olyckan, att banmästaren J.E. Julin, som kom åkande på sin dressin från Laxå station, blef af nedgående blandade tåget från Karlstad öfverkörd och dödad. Julin mötte tåget 3/10 mil från Laxå kl. half 5 på aftonen, och i mörkret kunde lokomotivföraren icke se honom och hans lilla vagn. Julins hufvud krossades och hans armar och ben afskuros af lokomotivet. Döden var ögonblicklig. Lokomotivföraren lär vara fri från all skuld till olyckshändelsen, som endast kan förklaras så, att Julin, för öfrigt känd som en duglig karl, antingen varit något öfverlstad eller öfverfallits af något slags svindel.
Anm: Banmästaren Lars Erik Julin, var född 1833 (obekant var), gift och bosatt i Hasselfors.
----------------------------------------------------
Sammanstötning å jernväg.
I Malmö Allehanda berättas: I tisdags inträffade en sammanstötning å bangården vid Arlöfs sockerbruk, en bland de största, ehuru vid detta tillfälle besynnerligt nog intet menniskolif spilldes. Ett olastadt godståg, på väg till Jönköping för att der afhemta krut, blef genom banvaktens försumlighet invexladt på det spår, som leder till sockerbruksmagasinet. På detta stodo åtta godsvagnar, med hvilka lokomotivet sammanstötte. Som tåget fick med full fart, krossades de åtta vagnarne i spillror, och hela tåget kastades våldsamt ur spåren. Lokomotivet borrade sig ned i jorden och blef betydligt skadadt, och på en lång sträcka upprefs banan. Platsen företedde efter olyckshändelsen en hög af ruiner. Lokomotivföraren och eldaren kastades långt utåt fältet, utan att erhålla annan skada än några obetydliga kontusioner, och för öfrigt inträffade ingen olycka. Statens förlust är likväl ganska stor, då den försumlige naturligtvis ej kan ersätta densamma.
(Ur Aftonbladet tisdag 1870-11-15).
----------------------------------------------------
Jernvägsolycka.
Om en af oss förut omnämnd jernvägsolycka meddelar nu Skånska Posten för i onsdags följande närmare detaljer: Sistlidne onsdagsafton, då uppgående snälltåget passerade jernbanan mellan Elmhult och Liatorp, inträffade att arrendatorn Anders Jönsson från Skånshult med häst och vagn, vid en allmän öfverkörsel öfver jernbanan, kom i vägen för nämnda snälltåg. A. Jönsson erhöll en så stark stöt af tåget, att han kastades 30 alnar från jernvägen, med påföljd att han ögonblickligen afled. Hans kropp var nästan tvärt afhuggen. Hästen släpades omkring 200 alnar med tåget, hvarvid han totalt slets i stycken. Jönsson efterlemnar hustru och fyra minderåriga barn. När hustrun fick höra denna svåra olyckshändelse, blef hon genast försatt uti sinnesförvirring, från hvilken hon ännu ej blifvit återställd.
(Ur Aftonbladet måndag 1871-11-27).
--------------------
Dom.
Jönköping den 5 Jan. Allbo häradsrätt har till 9 månaders straffarbete dömt banvaktaren Andersson, som genom försummadt stängande af grindarne vid jernvägen varit vållande till bonden Anders Hanssons i Skånshult död. Häktade Andersson, som efter med honom hållet förhör frigafs, har från hemmet afvikit och ännu ej anträffats.
(Ur Aftonbladet måndag 1872-01-08).
Anm: Banvakten Anders Andersson, f. 1836-12-17 i Pjätteryd (G), var banvakt i vaktstugan nr 57 Diö i Stenbrohults socken sedan 1871. Han dömdes förutom till straffarbete också till förlust av sin tjänst som banvakt. Andersson inte bara avvek från sitt hem, han rymde 1871 till Nordamerika, dit även hans familj, hustru och fyra barn 1-6 år, utvandrade året därpå. Andersson avled där redan 1872, på vilket sätt är obekant.
Rättelser till tidningstexten: Hansson skall vara Jönsson, Skånshult skall vara Skålshult.
----------------------------------------------------
Olyckshändelse
Vid Ilandaholm i Grawa socken tilldrog sig den 11 d:s den sorgliga händelsen, att en liten gosse om 1½ års ålder, son till banvakten J. Rydberg, blef af det mellan kl. 3-4 passerande snälltåget öfverkörd och dödad. Barnet, som var lemnat under en barnflickas vård, hade i ett obevakat ögonblick sprungit upp på en landgång, som ledde från banvaktarestugan och in på jernbanan just som tåget i starkaste fart nalkades och blef således ögonblickligen krossadt.
(Ur Wermlands läns tidning 1872-08-17)
Anm: Den lille gossen var Carl Oskar, f. 1871-03-09, son till banvakten Per Johan Ryberg och hans hustru Inga Christina i Ilandaholm. Olyckshändelsen inträffade den 11 augusti 1872.
----------------------------------------------------
Olyckshändelse å jernväg.
I tisdags afton, då nedgående tåget nr 30 omkring kl. 10 passerade mellan Vartofta och Falköpings stationer, egde äfven en olyckshändelse rum, med hvilken det närmare sammanhanget antages vara följande: Banvakten Olsson skulle nemligen öppna ett par grindar, hvarigenom tåget skulle passera, och hade just hunnit få upp den ena af dem, då lokomotivet med full fart anlände till platsen och sprängde den andra grinden, hvarvid några spillror af densamma jemte Olsson blefvo hängande och släpade med ett längre stycke. Olyckan hade dock skett utan synnerligt buller, så att ingen haft kännedom om densamma förr än man i går på morgonen fann det stympade liket på vägen. Den olycklige lär ha varit en särdeles nykter och pålitlig man, hvadan ingen försumlighet å hans sida bör kunna anses ligga till grund för olyckan.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1872-10-26).
Anm: Banvakten Anders Olsson var född 1829-11 14 i Blidsberg (P), gift, hade tre hemmavarande barn och var bosatt vid Helsingstomten i Falköping. Hade varit banvakt här sedan 1869.
----------------------------------------------------
Olyckshändelse på jernväg.
Från Söderhamn berättar tidningen Helsingen:
Då tåget i tisdags afton kl. 6,25 afgått från Askesta till Sandarne och vid passerandet af den kurva som jernvägen gör i närheten af Karmo vaktstuga, gifvit den vanliga signalen, syntes, så snart lokomotivet tillryggalagt nämnda krökning, vid vaktkuren det hvita sken som angifver att allting är ”klart” för passagen, hvarföre tåget fortgick i vanlig fart. Men på omkring 6 alnars afstånd från grindarne observerades ett ljussken skymta tvärt öfver jernvägen och genast försvinna, och ögonblicket derpå sönderkördes den andra grinden (den första var nemligen öppnad), utan att någon värre olycka anades förrän vid ankomsten till Sandarne, der lokomotiv och vagnar synades, då spår efter blod förmärktes å hjulen. Vid återkomsten till Karmo besannades den anade olyckan, i det att 27-åriga grindvakterskan Anna Carolina Åström, som, jemte sin i vaktkuren befintliga syster, ej hört signalen, utan först vid bullret af det annalkande tåget sprungit ut med signallampan för att öppna grindarne, blifvit öfverkörd. Anledningen till olyckshändelsen genom det klart sedda skenet, var enligt polisundersökningen, att grindvakterskan satt en obetäckt lampa i fönstret å vaktkuren, något som förut aldrig varit vanligt, och detta sken hade förvillat föraren.
(Ur Aftonbladet tisdag 1872-12-10).
Anm: Anna Carolina Åström, var född 1845-11-12, ogift och bosatt i föräldrahemmet i Sandarne.
----------------------------------------------------
Sammanstötning å jernväg.
Gefle den 22 Januari. I det af länsmannen Engvall å tjenstens vägnar samt styrelsen för Gefle-Dala jernvägsbolag anhängiggjorda målet mot banvakten Jon Jonsson, med yrkadt ansvar å den sistnämnde för det han genom försummelse i tjensten vållat bantågs sammanstötning den 5 Aug. 1871, afkunnades i dag utslag, och dömdes Jonsson, som erkänt att han vållat sammanstötningen, att böta 100 rdr. som tillfalla kronan, skolande Jonsson dessutom ersätta den genom sammanstötningen uppkomna kostnad för reparation af vagnar och lokomotiv med fordrade 1274 rdr 94 öre.
(Ur Aftonbladet lördag 1873-01-25).
Anm: Det belopp Jonsson hade att betala motsvarade tre à fyra månaders lön.
----------------------------------------------------
Förekommen jernvägsolycka.
Kristinehamns Allehanda berättar: Förliden lördags afton blef uppgående snälltåget n:r 56 stoppadt omkring en half mil hitom Arvika. Orsaken dertill var, att sedan blandade tåget passerat, upptäckte banvakten – oaktat skymningen redan inträdt – att en skena var söndrig. Stoppsignaler voro utställda, hvilka genast observerades, så att tåget mycket väl kunde stanna innan platsen, der bristfälligheten upptäckts, uppnåddes. Att passagerarne vid de oväntade stoppsignalerna från lokomotivet blefvo lite varma om hjertat må man ej undra öfver; med dermed var faran äfven öfver; ty sedan stället undersökts, befanns skadan ej vara värre än att maskin med tåg med mycket sakta fart kunde gå öfver.
(Ur Aftonbladet fredag 1873-03-14).
----------------------------------------------------
Öfverkörd å jernväg.
I fredags inträffade i närheten af Katrineholm följande olyckshändelse: En banvakt befann sig på en dressin å banan i samma ögonblick ett tåg kom brusande efter honom; från tåget gafs den ena signalen efter den andra, utan att karlen tycktes observera detta. Man gjorde försök att stanna tåget, men innan detta hann verkställas gick tåget öfver såväl dressinen som den å densamma befintlige karlen, hvilken svårt stympades, hvadan döden naturligtvis genast följde. Den omkomnes hustru kom lagom för att bevitna den sorgliga händelsen, och i vild förtviflan kastade hon sig öfver sin makes sargade lik. Man påstår att mannen ovilkorligen måste hafva hört tågets varningssignaler, men sannolikt till följd af en plötsligt påkommen rädsla satt han orörligt och krampaktigt qvar på sin plats. Genom att hoppa af dressinen, lemnande denna i sticket, hade han annars med lätthet kunnat räddda sig. (N. T.)
Ur Aftonbladet tisdag 1873-05-20).
Anm: Den omkomne banvakten var Nils August Nilsson, f. 1836-03-09 i Kråkshult (F). Han var gift och hade vid sitt frånfälle sex hemmavarande barn 1-13 år, bosatt på Hedens ägor i Stora Malms socken.
----------------------------------------------------
Olyckshändelser.
Natten mellan sistlidne tisdag och onsdag kl. 12 – 1 blef banvakten G. A. Andersson mellan Rotebro och Väsby öfverkörd och dödad af ett från Stockholm till Upsala återvändande extra tåg. Sannolikt hade mannen, uttröttad den ansträngande tjenstgöringen, satt sig å banan för att invänta tåget, men då detta, som fördröjdes 1 ¼ timme öfver tiden, lät vänta på sig, insomnat. Han anträffades ligga midt öfver spåret med hufvud och ben krossade. Andersson efterlämnar hustru och 6 barn.
Enligt tidningen Upsala, som berättar ofvanstående, meddelade synpunkter, lär de å Stockholm—Upsala-banan anställde banvaktarnes tjenstgöring vara alltför ansträngande. Den aflidne Andersson tjenstgjorde ända till 15 timmar dagligen, och den dagliga tjenstetiden för andra banvaktare kan uppgå ända till 17 timmar.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1873-06-30)
Anm: I tidningsnotisen står namnet Andersson, men rätt namn på den förolyckade var Carlsson.
Banvakten Gustaf Adolf Carlsson var född 1832-09-04 i Asby (E) och var banvakt i en av stugorna vid Älvsunda sedan i oktober 1868. Familjen var hårt drabbad: 1871 avled en 3½ år gammal son, 1872 en dotter åtta månader gammal och tre dagar efter att familjefadern gått bort dog en ½ år gammal son. Hustrun väntade barn och nedkom i december 1873 med en dotter. Hon bodde kvar i Älvsunda, till sist ensam. I husförhörslängden 1885-1896 finns en anteckning om att hon har 121 kr i pension. Observera att beloppet gäller per år! 1914 flyttar hon till ålderdomshemmet i Ed där hon avlider 1926.
--------------------------------------------
Olyckshändelse på jernväg.
I förrgår morse inträffade, då godståget från Upsala passerade banan emellan Rosersbergs och Väsby stationer, att en qvinna, som, i stället för banvakten, skulle göra den vanliga signalen, begick den oförsigtigheten att springa öfver banan framför tåget, hvarvid hon erhöll en stöt af lokomotivet, så att hon föll på sidan av vägen med hufvudet mot en sten, med den påföljd, att hon ögonblickligen afled. Detta är tredje olyckan som å denna bana inom kort tid inträffat genom de förolyckades egen oförsigtighet.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1873-08-16).
----------------------------------------------------
Olyckshändelse å jernväg.
Å jernvägen mellan Habo och Jönköping inträffade i måndags afton den beklagliga händelsen, att banvakten Beckman, hvilken framsköt en mindre vagn på banspåret, blef af nedgående tåget nr 1 öfverkörd och illa lemlästad. Han afled sannolikt ögonblickligen. Troligen hade han, i följd af det rasslande den af honom framdrifna lilla vagnens hjul förorsakade, icke förnummit mullret af det ankommande tåget, hvars förare för sent varsnade att banan icke var klar, för att i tillräckligt god tid stoppa tåget och förebygga sammanstötningen. B. lärer efterlemna hustru och många barn.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1873-09-05)
Anm: Banvakten Johannes Jonasson Bäckman var född 1822-02-04 i Bottnaryd, gift och bosatt vid (registrerad under) Habo station, där han varit banvakt sedan 1869. I dödboken för Habo har prästen antecknat: ”Ihjälkörd af bantåg vid Ebbarp”. Han efterlemnade hustru och sex hemmavarande barn.
----------------------------------------------------
Olyckshändelse på jernväg.
En olyckshändelse af särdeles hemsk beskaffenhet timade i fredags e.m. kl. 4 i närheten af grindarna vid Nynäs å Gefle-Dalabanan. Just som det uppgående tåget vid nämnda tid skulle gå öfver landsvägen derstädes märkte banmästaren en minderårig flicka, som kommit in på banan, och sprang fram för att rädda henne. Han lyckades äfven få henne öfver på motsatta sidan, hvarigenom flickan räddades; men då han derefter åter försökte springa öfver banan för att komma tillbaka på sin plats, råkade antingen han att snafva eller det framrusande lokomotivet att stöta till honom, så att han föll omkull, dervid lokomotivet med vagnar i detsamma gick öfver honom och krossade halsen och större delen af hufvudet på honom. Han dog naturligtvis ögonblickligen. Den så sorgligt omkomne, hvars namn var Svärd, lärer hafva varit en påpasslig och exemplarisk man samt skall efterlemna hustru och flera barn.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1873-09-09)
----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
I torsdags morse kl. emellan 4 och 4 påträffade banvakten Kronberg på det ställe, der statsbanan skär vägen till Hyddan, ungefär 3/10 mil söder om Örebro, 20-årige nattbanvakten Gustaf Pettersson liggande vid banvallen sanslös, med hufvudskålen spräckt och en del af hjernan utrunnen på marken. Sedan hjelp anskaffats, inforslades Pettersson på dressin till Örebro lasarett, der han, alltjemt sanslös, inom en liten stund afled.
Man antager, att Pettersson, som hade sitt tjenstgöringsområde emellan Örebro och Adolfsbergstrakten, under natten, sittande på banvallen, invid hvilken hans lykta stod och brann ännu på morgonen, insomnat och af någon utstående del på det framrusande nattåget fått i hufvudet det hål, som förorsakade hans död. Maskinisten på ångvagnen märkte ingenting och har ingen skuld till olyckan.
Ur Aftonbladet lördag 1873-09-13).
-----------------------------------------------------
Olyckshändelse på jernväg
I tisdags afton kl. omkring 7 aflägsnade sig banvakten J.E. Sandberg på Knifsta jernvägsstation för att inspektera den bansträcka, han hade att tillse. Kommen vid pass 500 alnar norr om stationen, hade han af okänd anledning stannat å banan och blifvit af det från Upsala ankommande aftontåget öfverkörd, innan han under mörkret kunnat af lokomotivföraren observeras. Sandbergs kropp stympades förfärligt och döden följde ögonblickligen. Man antager, at Sandberg fördröjt sig å banan i följd af påkommen sjukdom eller oöfvervinneligt behof af sömn. Sandberg efterlemnar enka, 3 barn, de två yngsta endast 3 månader gamla.
(Ur Aftonbladet lördag 1873-12-13).
Anm: Banvakten Johan Erik Sandberg var född 1826-06-14 i Dingtuna (U), och hade varit banvakt i Vrå, Knivsta sedan oktober 1869. I dödboken för Knivsta står: ”Ihjelkörd af jernvägståget å Trunsta träsk”. Den ena av de nämnda tvillingarna avled en månad efter faderns död.
-----------------------------------------------------
Olyckstillbud.
Från Allmundsryd skrifves till Carlshamns Allehanda:
Tillbud till olycka på jernväg inträffade den 7 Oktober i närheten af Ryds station. Banvaktaren, en yngling. som förut visat sig nykter och ordentlig, skulle i dag såsom vanligt före tågens ankomst göra sin tur ett stycke på hvardera sidan av stationen. Nu liksom förut ämnade han begagna sin lilla rullvagn, på hvilken han plägade skjuta sig fram. Men som han händelsevis i dag frukosterat för starkt, kunde han ej stå på vagnen, utan förde den gående framför sig. Kommen ett stycke söderut, förnam han, att han innan bestämd tid ej kunde hinna fram till målet, hvarför han vände om, för att begifva sig till grindarna vid Hönshylte, öfver hvilka det äfven tillkom honom att hafva uppsigt. Men mellan Kupersmåla och stationen öfvermannas han af ruset och lägger sig på sin låga rullvagn, der han mot sin vilja insomnade, med läge således tvärs öfver skenorna. Då förmiddagens uppgående tåg ankom till närheten af den sofvande, observerades lyckligtvis hindret och varningssignal gafs, dock utan verkan, hvarpå stoppsignal genast följde, och utföll det så väl, att man förmådde hejda tåget, ehuru blott på 2 à 3 alnars afstånd från den sofvande, som annars hade blifvit krossad och söndersliten. Han uppväcktes, och då han fick se tåget så nära sig, for han upp, tog sin mössa och sprang, ja, sprang ”skogsledes” öfver berg och backar förbi stationen upp till Hönshylte grindar, på hvilka han tänkte och hann fram förr än det öfra tåget kom. Men dit hade man dock förut skickat en annan att göra hans tjenst, enär man ej hade märkt honom passera förbi stationen upp tll grindarna.
Der banvakten låg, var linien lyckligvis så rak, att han i så god tid kunde observeras, att man förmådde stoppa och rädda honom; men hade han legat i en kurva eller det varit mörkt, hade han varit förlorad.
(Ur Aftonbladet tisdag 1874-10-13).
-----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
På aftonen den 3 dennes blef banvaktaren C. M. Petersson ihjälkörd vid grindarne öfver järnvägen vid Kimstad. Grindvakterskan hade glömt att öppna grindarne för ett extra kruttåg. Petersson som icke hade med grindarne att beställa, utan endast var skyldig att signalera, skyndade fram för att öppna den ena grinden, men halkade omkull i samma stund tåget anlände och blef af det samma öfverkörd, dervid armar och ben samt bakre delen af hufvudet krossades, så att döden ögonblickligen följde.
(Ur Aftonbladet torsdag 1875-02-11).
Anm: Extra banvakten Karl Magnus Petersson var född 1851-12-31 i Vreta Kloster (E), och hade i november 1874 flyttat in till Kimstads järnvägsstation från Kärna (E). Han var ogift.
-----------------------------------------------------
Det brännvinet!
Ner. Alleh. berättar att en extra banvakt A.L. Bergqvist från Kisttjärn i Ljusnarsbergs socken öfverkördes och dödades af aftontåget på julaftonen å Frövi – Ludvika jernväg. Vid undersökning har framgått, att Bergqvist, ej redig och osäker i benen genom förtärdt brännvin, halkat omkull å banan och der insomnat.
(Ur Göteborgs weckoblad 1876-01-07)
Den omkomne var August Larsson, f. 1847-02-11 i Ljusnarsberg. Efterlämnade hustru och en 6 månader gammal dotter.
-----------------------------------------------------
Olycksfall vid statsbanorna.
Den 16 februari på morgonen anträffades å linien Mantorp-Mjölby af östra stambanan banvakten nr 858 C.J. Jonsson liggande död midt i banan mellan skenorna. Det antages, att J. sedan han postat för uppgående nattsnälltåget, som afgår från Mjölby kl. 12,38 f.m., i sin närbelägna stuga lagt sig att hvila under det han väntade på nedgående nattsnälltåget, hvilket anländer till Mjölby kl. 2,42 f.m. Som J. vid olyckstillfället endast var halfklädd, har han antagligen uppvaknat kort före detta tågs ankomst och då genast sprungit ut med lyktan för att intaga sitt på andra sidan banan belägna postställe, dervid han dock af tåget upphunnits, släpats ett stycke framåt och, enligt läkares utsago, ögonblickligen dödats.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1876-04-05).
I Göteborgs Weckoblad skrivs om samma olycka 1870-03-03:
Öfverkörd å jernväg. Mellan Mantorp och Mjölby fanns den 15 sistlidne febr. banvakten C. J. Jonsson liggande död på jernvägen ett mindre stycke från sin banvaktarestuga. Anstäld undersökning ådagalägger uppenbarligen, att Jonsson blifvit fattad af tåget, klämd och krossad till döds.
Anm: Banvakten Karl Johan Jonsson var född 1849-10-26 i Ukna (H), ogift och boende i banvaktsstugan 233, senare 475, Sya strax norr om Sya station, dit han flyttat i oktober 1875.
-----------------------------------------------------
Olyckshändelser på järnväg.
Från Malmö skrifves: När nedgående godståget n:r 143 i lördags var nära Eslöfs station hade banvakten Ola Nilssons tvänne gossar, den ene 3, den andre 2 år, kommit in på banspåret. Då tåget kommit intill de små, som icke observerades förr än det var för sent att stanna, varsnade deras moder, hvilken varit sysselsatt med tvätt, den öfverhängande faran och störtade fram för att rycka sina barn undan, men erhöll i samma ögonblick af lokomotivet en stöt, som kastade henne våldsdamt åt sidan. Af barnen förlorade den yngste gossen ena armen, som afslets vid armbågen; 3-åringen fick ett svårt slag öfver pannan, så att huvudskålen spräcktes; bägge lefva dock ännu och vårdas på Lunds lasarett. Modern, som fått ett svårt slag för bröstet, låg första dagen derefter sanslös. Emellertid tros såväl hon som barnen kunna räddas till lifvet.
(Ur Aftonbladet onsdag 1876-04-19).
Dagens Nyheter skriver 1876-06-06 om samma olycka:
Olycksfall vid svenska statsbanorna.
Den 15 april blefvo två gossar, söner af banvaktaren O. Nilsson i närheten af Eslöfs station öfverkörda af ett godståg, dervid den äldste gossen, som befunnit sig vid sidan af spåret, erhöll ett svårt slag i hufvudet, och den yngste, som kommit under tåget, venstra armen afsliten vid leden mellan öfver- och underarmen. Barnens moder, som skyndat till för att rädda dem undan faran, erhöll af lokomotivet ett hårdt slag i hufvudet. Alla tre hafva emellertid blifvit vid lif.
-----------------------------------------------------
Olyckstillbud.
Till Nerikes Alleh. skrifves:
En ny jernvägsolycka var den 21 April nära att yppas och detta i följd af oförsigtighet hos personer, som mer än någon annan borde taga sig i akt. Sjelfva bandirektören för fjerde distriktet och assistenten voro nämligen nära att sjelfva blifva ihjelkörde af ett godståg, då de på dressin färdades mellan Degerfors och Svartå stationer. Sedan desse herrar, åtföljde af banmästare och fyra dressindragare, efter tåget n:r 159:s afgång från Degerfors, hade begifvit sig på väg till Svartå, hunno de dock ej in till sistnämnda station förr än det uppgående godståget n:r 168 derifrån redan afgått, men som de ”troligen” ej erinrade sig det uppgående godstågets afgångstid, fortsattes färden till dess de i en kurva mötte det samma. Lyckligtvis bestod det ej af mer än två vagnar, hvarför lokomotivföraren kunde stanna det ögonblickligen. Hade i tåget varit flere vagnar, kunde, enligt förarens egen utsago, sammanstötning ej undvikits, utan hade dressinåkarne ovillkorligen blifvit öfverkörde.
Såsom ett ännu ytterligare bevis på banafdelningens uppmärksamhet må nämnas, att samma tåg, då det passerade en banvakt mellan de förut nämnde stationerna, denne fans liggande i sofvande ställning med hufvudet helt nära skenan, men väcktes af upprepade varsamhetssignaler från lokomotivet.
(Ur Aftonbladet 1876-04-27).
-----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
Vid Torsåker station på bandelen Krylbo - Storvik skulle i söndags på morgonen en nära 70-årig qvinna, banmästaren Nygrens mor, skynda att öppna grindarne för det första uppgående tåget från Krylbo. Hon hann blott ordna den ena grinden, men kullslogs af den andra, så att hon föll ned midt emellan skenorna, hvarefter hela det framrusande tåget gick över henne, dock utan att skada henne. Icke desto mindre befans hon vara död, hvadan man antager, att hon antingen träffats i hufvudet af någon del af grinden, eller ock dött af slag. Banmästaren Nygren var sjelf med på tåget.
(Ur tidningen Fosterlandet lördag 1876-05-06)
Olycksfall vid svenska statsbanorna
Den 30 april inträffade vid godstågets nr 170 ankomst till Torsåkers station den olyckshändelsen, att enkan B. C. Larsdotter, då hon skulle vara behjelplig vid grindarnes öppnande, träffades af lokomotivet och af detsamma kastades 15 fot från platsen. L. afled nästan ögonblickligen.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1876-06-06).
Distriktschefen (I D) anmäler händelsen till Överdirektören för Banavdelningen:
Då tåg nr 170 den 30 sistlidne April anlände till grindarne vid södra ändan af Torsåkers station, blef grindvakterskan, enkan Brita Katarina Larsson, som ej hunnit öppna mer än den ena grinden, vid försök att äfven öppna den andra, träffad antingen af den sönderkörda grinden eller af lokomotivet med den påföljd, att hon genast afled.
Anm: Brita Kajsa Ersdotter var född 1807 i Kvistbro (T), änka efter en torpare Lars Abrahamsson och bosatt i Nytorp på Fallhytte ägor i Kvistbro (T). Hon var mor till banmästaren i Torsåker Karl Johan Nygren. Hon begravdes i Torsåker.
-----------------------------------------------------
Vådadöd.
Banvakten å nordvestra stambanan, n:r 1029 Fredrik Lundberg på Vissmenästorps egor i Karlskoga socken, som den 21 Juli på morgonen på en trehjulig järnvägskärra begifvit sig ifrån sitt hem till en närbelägen ängsmark, för att hemta en dagen förut qvarlemnad lie, hördes vid pass 20 minuter från den tid, han lemnat hemmet, uppgifva nödrop, hvilka föranledde tvänne närboende qvinnor att skynda till hjelp. Vid deras framkomst låg L., badande i blod, redan död på banan med lien nästan virad om benet. Kärran låg kullstjelpt strax bredvid. Att döma af kroppens läge, hade L., sedan han tagit lien, lagt denna på kärran, under det hon varit i sakta fart, hoppat upp och sannolikt snafvat samt fallit af, hvarvid venstra knävecket nästan helt och hållet afskurits. Inga andra yttre skador, än en blånad i hela ansigtet, kunde för resten upptäckas. Förfrågan om läkarebesigtning har ingått till konungens befallningshafvande. Mannen var 38 år gammal.
(Ur Aftonbladet onsdag 1876-07-26)
Anm: Fredrik Johansson Lundberg var född 1838-02-06 i Odh (P), gift och hade fem hemmavarande barn. Han hade sedan november 1866 varit banvakt ”i vaktstugan vid Svartbo” i Karlskoga församling. Oklart vilken stuga som avses.
-----------------------------------------------------
Ännu en banvakt fallen på sin post
Bo Mainell har hittat följande handling i Riksarkivet. Den berättar om det tragiska ödet för en av alltför många banvakter som fick offra livet i tjänsten.
1876 den 26 Augusti
Till Kongl. Majts Befattningshafvande öfver Gefleborgs Län!
Härmed får jag wördsamt rapportera det Banvakten Petter Andersson i går afton kl. 1/2. 9. blifvit af uppgående lokaltåget ihjelkörd vid Yttermyra grindar.
Bemälde Andersson, hvilken i egenskap af grindwakt, i afwaktan på tågen hade sin wistelse uti den bredvid grindarna befintliga waktkuren, skulle enligt sin instruktion begifwa sig på motsatta sidan af banan, för att signalera klart, men hade sannolikt dröjt för länge uti waktkuren, enär han hastade ut för att springa öfver banan i och med detsamma tåget kom, hvilket han dock icke medhann utan lokomotivbufferten har troligen under tågets framfart ikullstött honom och han sedermera iföljd deraf släpats ett stycke framåt banan. Lokomotivföraren som anade då ej Banvakten widare varde synlig att någon olycka med honom inträffat, stoppade genast tåget, derefter denne och öfriga tågpersonalen, bland hvilka Maskiningeniören Lilliehöök befunnit sig, gjorde undersökning och funno Petter Andersson liggande sårad och död på banan.
Bönderna Lars Ersson, Erik Ersson och Anders Ersson i Yttermyra hade wid det tåget stannat, i tanka att någonting inträffat, hastat fram och erhöllo då kunskap om den skedda olyckshändelssen.
Petter Anderssons sexårige son hade warit med fadren inne i waktkuren då denne skyndade ut derifrån när tåget ankom.
Wid anställd yttre besigtning å Petter Anderssons döda kropp befanns å båda tinningarne samt kindbenen äfvensom å händerne och armarne åtskillige sår och skrapsår.
Då Petter Andersson på sätt som här ofvan beskrifvits genom ren olyckshändelse ljutit döden och sålunda ingen dertill varit wållande anser jag icke någon medikolegal besigtning och obduktion wara af behofvet påkallad.
Ofwansjö den 25 Augusti 1876.
Alfred Gullberg
Tillägg:
Den omkomne banvakten Petter Andersson var född 1822-08-26 i Sunne, Värmland. Han var gift med Kajsa Nilsdotter, f. 1825-04-17 i Kil, Värmland, död 1915-10-02 i Gävle. Sonen som var med vid olyckstillfället var Per Adolf, f. 1869-07-13.
-----------------------------------------------------
Ihjelkörd å jernväg
Då uppgående lokaltåget å Gefle-Dala jernväg i torsdags förra veckan kl. in emot ½9 på aftonen hunnit till Myre vaktstuga, belägen mellan Kungsgårdens och Storviks stationer, hade dervarande banvakten Petter Andersson, antagligen för att efterse det en honom medföljande son om 7 à 8 år, hvilken befann sig på andra sidan jernvägen, icke skulle komma för nära det framilande tåget, sökt springa öfver banan; men han hann ej längre än midt för lokomotivet förr än han af detsamma omkullkastades och blef liggande död i midten af banan. Å liket har icke upptäckts andra skador än vid högra tinningen ett slag, hvaraf döden antages hafva följt, samt å ansiktet och händerna några skrubbsår, som torde hafva uppkommit derigenom, att lokomotivet släpat kroppen framåt ett litet stycke efter banan.
Andersson, hvars ålder vi hört uppgifvas till omkring 50 år, efterlemnar hustru och flere barn.”
(Ur Dalpilen den 1876-09-02).
Anm: Den omkomne var Petter Andersson, f. 1822-08-26 i Sunne, Värmlands län. Efterlämnade hustru och fem barn 7-19 år.
-----------------------------------------------------
Förekommen järnvägsolycka.
I Värmlands läns tidning läses: Genom några arbetares verksamhet* och rådighet räddades den 10 dennes på morgonen ett bantåg från olycksfall å Bergslagens järnväg. Genom de senare dagarnes starka och ymninga regnfall hade å ett ställe på Ekenäs mark, hvarest mot ett sluttande och högt uppstigande berg en omkring 30 à 40 fots bank å ena sidan bildas, vattnet utskurit fyllningen så, att underlaget för järnvägsskenan betydligt sänkt sig under den samma. Detta har troligen genom sättning skett mycket hastigt, ty då banvakten förut passerat stället, hade någon skada af honom icke kunnat upptäckas; men kort före den tid, då tåget från Molkom väntades, upptäckte några arbetare faran, och en af dem sprang genast upp på spåret för att genom tecken fästa lokomotivförarens uppmärksamhet härpå. Detta lyckades äfven, så att tåget i lagom tid kunde stoppas och skadan tillfälligt repareras.
(Ur Aftonbladet måndag 1876-10-16).
Anm: Det står ”verksamhet”, men förmodligen skall det vara ”vaksamhet”.
-----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
Ystads Tidning berättar: Banvakten Ola Larsson åkte i lördags afton under mörkret på en liten banvaktsdressin och for i god tid från Askeröds station för att komma till postplatsen, som ligger cirka 5000 fot åt Löberödshållet. Karlen, som var fullkomligt nykter, hade ej hunnit fram till postplatsen, då nedgående tåget kom. Så snart lokomotivföraren fick se lyktskenet, gaf han s.k. vaktsignal. Då han kommit närmare, syntes lyktan midt i banan, och gaf han då stoppsignal, men kunde ej stanna tåget. Föraren märkte vid sista signalen, att Larsson rörde på sig, och tycktes han ha försökt att lyfta dressinen från spåret och lyckats att få den något åt venstra sidan, der han sjelf stod.
Han öfverkördes icke, utan fick af lokomotivets venstra buffert ett slag för bröstet och kastades åt sidan i en snödrifva, Bröstet krossades, och Larsson, som upptogs på tåget, afled strax efter framkomsten till Ystad. Han var 36 år gammal, efterlemnar hustru och 4 barn. Lokomotivföraren har ej låtit det ringaste komma sig till last.
(Ur Aftonbladet onsdag 1876-11-22).
Anm: Ola Larsson var född 1841-05-18 i Vomb (M), gift och hade fyra barn i livet, en 9-årig son hade avlidit 1874. Sommaren 1877 avled två av barnen, 6 resp 5 år gamla, inom ett par dagar. Larsson var bosatt i Askeröd under Gummastorp nr 4 i Västerstads socken där han varit banvakt sedan 1871.
-----------------------------------------------------
Olycksfall vid svenska statsbanorna.
Den 30 november inträffade, att banvakten G. Johansson, som åkte i en öppen godsvagn i tåg n:r 132, under tågets gång strax norr om Hessleholm nedföll ur vagnen samt fick begge benen öfverkörda. J. erhöll genast läkarevård, men afled följande dag.
(Ur Dagens Nyheter 1877-01-13).
-----------------------------------------------------
Tur.
Den 27 maj, då ett persontåg å Bergslagernas jernvägar passerade mellan stationerna Daglösen och Herrhult, befans i en krökning å banan en banvakt sitta å den samma med benen inne mellan skenorna och hufvudet nedböjt mellan knäna. Mannen sof och uppvaknade icke heller af de upprepade bromsningssignalerna med ånghvisslan från lokomotivet utan förblef orörlig på sin plats. Tåget kunde emellertid ej stoppas förrän lokomotivet och tre vagnar gått öfver banvakten. Denne, som knuffats alldeles in emellan skenorna och der förblef liggande till dess bantåget stannat, framkröp nu emellan vagnarne och befans vara fullkomligt oskadad. Icke ens ett skrubbsår hade han erhållit. Det kan man kalla att hafva tur!
(Ur Dagens Nyheter fredag 1877-06-01).
-----------------------------------------------------
Överkörd treåring klarade sig med obetydliga skador
Härmed får jag anmäla att banvakten Nr 1186 N. Christianssons 3-åriga dotter, som stod midt i spåret, då tåg Nr 122 den 5 dennes passerade nya vaktstugan vid Kakelbrukat utmed linien Upsala - Bergsbrunna, blef af sagde tåg öfverkörd, men erhöll dervid, såvidt ännu kunnat utrönas, endast några obetydliga skador i hufvudet.
Stockholm den 3 juni 1877
P. Frisell
(Chefens för femte trafikdistriktets skrivelse till Överdirektören för Banavdelningen, Bantekniska byrån 210/1877)
-----------------------------------------------------
Olyckshändelser på järnväg.
Natten mellan sistl. torsdag och fredag blef banvakten n:r 119 Johannes Carlsson vid Sundsbro nära Kilsmo station öfverkörd af nedgående iltåget. Den olycklige släpades med omkring 200 fot. Man antager, att han hört tåget komma, och yrvaken utrusat just lagom för att blifva ett offer för olyckan. Karlen var känd som nykter och ordentlig.
Ur Aftonbladet torsdag 1877-06-21.
Baningenjör A. Wiberg avger 1877-06-15 följande rapport om olyckan:
Får härmed rapportera att Banvakten No 119 J. Carlsson af tåget No 19 i dag blef öfverkörd och dödad.
Carlsson, som för nämnda tåg hade sitt postställe vid stugan No 114 Sundsbro, hade uthängt sin signallykta på venstra sidan af banan i den riktning tåget gick och, efter hvad som kan synas, satt sig på högra sidan inne i kuren och somnat samt först vaknat vid bullret af tåget, då han sprungit ut för att hemta lyktan och signalera, hvarvid han ej hunnit öfver banan utan blef påkörd och antagligen ögonblickligen dödad.
Carlsson efterlämnar Hustru och en fosterdotter.
Anm: Banvakten Johannes Carlsson, var född 1842 i Asklanda (P), gift och bosatt i banvaktsstugan 114 Sundsbro.
------------
Den 9 dennes tilldrog sig å Norbergs järnväg den olyckshändelsen, att då tåget n:r 14 passerade Hackspettbacken, der järnvägen leder öfver landsvägen mellan Norberg och Avesta, blef pigan Kristina Sofia Andersson öfverkörd och hennes kropp styckad i flere delar. Orsaken till olyckan anses vara den, att Andersson, som för tillfället skötte grindvaktens tjenst, hade efter grindarnes öppnande tagit ”postställe” för nära banan, så att hennes kläder under den då rådande stormen blåst fram och fattat tag i någon yttre del af lokomotivet, hvarigenom hon neddrogs på banan. Andersson, som sålunda för sin oförsigtighet fick plikta med lifvet, var 36 år gammal.
Anm: Kristina Sofia Andersson var född 1840-05-20 i Grangärde (W) och sålunda 37 år gammal, ogift och i tjänst hos civilingenjören Fahlcrantz på Karlberg i Norberg.
Ur Aftonbladet torsdag 1877-06-21.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd å järnväg.
Från Norrköping skrifves: Något efter kl. 1 natten till måndagen blef extra banvakten Frans Eriksson af nedgående nattåget öfverkörd mellan stationerna Fiskeby och Eksund, hvarvid tåget gick öfver hans högra lår och arm samt hufvudet. Rysligt sargad, affördes han skyndsamt till lasarettet härstädes, der han på morgonen genom döden befriades från sina plågor.
(Ur Aftonbladet tisdag 1877-07-03)
Anm: Frans Vilhelm Eriksson var född 1853-11-13 i Östra Eneby (E), gift och hade en 9 månader gammal dotter, var bosatt i Nysäter under Eneby Pastorsboställe i Östra Eneby.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd å järnväg.
Kl. ½8 i går afton hände under spårvexling nedanför Sabbatsberg af Stockholm-Upsala-tåget, att en äldre qvinna, hvilken tjenstgjorde som grindvakt, blef öfverkörd och skadades så illa, att hon genast måste afföras till lasarettet, der hon till följd af henne tillfogade skador efter en kort stunds förlopp afled.
(Ur Aftonbladet fredag 1877-07-06.
----------------------------------------------------
Olycksfall å svenska statsbanorna.
Den 14 juni (natten till den 15) blef banvaktaren J. Carlsson i närheten af Kilsmo station öfverkörd af nedgående nattsnälltåget och dödad. Efter all sannolikhet hade C. insomnat under avvaktan på tåget samt, då detta anlände, yrvaken sprungit fram för att posta, men dervid fallit och kommit under tåget.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1877-07-11)
Anm: Banvakten Johannes Carlsson, var född 1842 i Asklanda (P), gift och bosatt eller i vart fall registrerad som boende vid Kilsmo station.
----------------------------------------------------
Tillbud till järnvägsolycka.
I lördags afton, sedan Malmö-Ystadsbanans tåg från Malmö passerat linien Oxie-Skabersjö, togo sig tvänne personer vid namn Ola Nilsson och Jöns Göransson från Svedala, båda berusade, det orådet före att med häst och vagn köra banan framåt. Komna till Skabersjö bro, bar det sig ej bättre än att häst och åkdon nedföllo och så illa fastnade i de öppna mellanrummen mellan sliprarne, att de ej ens med den tillstädeskomne banvaktens bistånd kunde lösgöras. Banvakten skyndade då fram till Skabersjö station och framkom just i lagom tid för att genom sin rapport om förhållandet förebygga en stor olycka. Först efter en timmes förlopp kunde man klargöra banan, så att det i Skabersjö väntande tåget från Ystad kunde fortsätta till Malmö.
Säkerligen blir detta en mycket dyr ”köretur” för de båda karlarne.
(Ur Aftonbladet 1877-11-15).
----------------------------------------------------
Skadad å jernväg.
Banvakten nr 625, Svensson, blef i går f.m. af tåget nr 73 mellan Sösdala och Hessleholm öfverkörd och fick ena foten afskuren samt en svårare skada å hufvudet och affördes i sanslöst tillstånd till lasarettet i Lund.
Anm: Banvakten Erik Svensson var född 1846-10-04, familjeförhållanden okända, liksom stationeringsort.
(Ur Aftonbladet tisdag 1877-12-11).
----------------------------------------------------
Olycksfall å svenska statsbanorna.
Den 20 januari tilldrog sig å östra stambanan mellan stationerna Gistad och Linghem, att ett extra godståg öfverkörde och dödade extra banvakten A.P. Torffeldt. Den sorgliga händelsen föranleddes deraf, att T., i det han signalerade för tåget, fick se banvakten A.T. Anderssons 4-årige son gå ut på banan framför tåget, och då sträckte sig fram för att rädda barnet. Detta lyckades ock, men T. sjelf kom under tåget och förlorade lifvet.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1878-02-14).
Aftonbladet skriver tisdag 1878-01-22:
Ihjälkörd å järnväg.
Från Linköping skrefs till oss i går: Söndagsmorgonens första godståg mellan Norrköping och Linköping öfverkörde strax öster om Linghem extra banvakten A. P. Torrfeldt, som på ett gräsligt sätt sönderkrossades och ögonblickligen afled. Olyckshändelsen orsakades deraf, att T. skulle springa upp på banan och från den samma bortföra en treårig gosse, som sprungit upp mellan skenorna strax framför tåget. Gossen erhöll af lokomotivet en stöt, som kastade honom i diket och skadade honom i hufvudet ganska illa.
Enligt i går på e. m. till oss lemnat meddelande från järnvägsstyrelsen, efterlemnar Torrfeldt enka och tre barn, hvilka underhöllos genom hans arbete. T. var född 1825 och antogs till extra banvakt 1873. I går på eftermiddagen fans förhoppning om gossens vederfående. Barnet var son till ordinarie banvakten å linien, der olyckan skedde.
Lördag 1878-01-26 skriver Aftonbladet:
Olyckshändelsen vid Linghem.
Då första dagtåget från Norrköping den 20 Januari passerade banvaktarestugan Gräshagen mellan Gistads och Linghems stationer, inträffade, att den der postande extra banvakten A. P. Torrfeldt blef af tåget ihjälkörd. I samma ögonblick som tåget nalkades, kastade han blicken åt sidan och fick se banvakten Anderssons fyraårige son stå midt i banan. Han räckte sig genast fram för att rycka undan gossen, men träffades i det samma af buffertsplankan och släpades med tåget, hvarunder hufvudet krossades, ena armen afslets och den öfriga kroppen på ett förfärligt sätt lemlästades.
Torrfeldt var alltid en särdeles arbetsam, nykter och pålitlig arbetare och hade ända sedan östra stambanan öppnades tjenstgjort vid järnvägen såsom extra banvakt, men kunde ej till följd af sin ålder (46 år) blifva antagen till ordinarie banvakt.
Anm: Anders Peter Torffeldt var född 1825-12-13 i S:t Lars, Linköping, gift och hade tre barn, var bosatt i Ullälva, Törnevalla. Olyckan inträffade vid Gräshagen, drygt en km norr om Linghems station. Anders Fredrik Andersson var banvakt vid Gräshagen och det var sonen Ernst Hugo f. 1873 som Torffeldt räddade till livet med förlust av sitt eget.
----------------------------------------------------
Olycksfall å svenska statsbanorna.
Den 18 maj blef en minderårig flicka, dotter till en banvakt Östberg, öfverkörd och ögonblickligen dödad af ett snälltåg under dettas gång mellan stationerna Elmhult och Killeberg.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1878-07-10).
Anm: Den omkomna flickan var Emma Johanna, f. 1876-05-07, dotter till banvakten Per Nilsson Östberg och hans hustru Eva Nilsdotter i vaktstugan 881 Slätthult, Stenbrohult.
----------------------------------------------------
Öfverkörd å järnväg.
En å linien Stenstorp-Sköfde anställd banvaktares – vid namn Frisk – hustru blef natten till den 27 dennes, då hon skulle öppna grindarne för uppgående Göteborgs-nattsnälltåget öfverkörd, hvarvid benen skadades och ena armen krossades. Vid å stället hållet förhör har ingen annan upplysning kunnat erhållas än att den skadade, som lärer vara 69 år gammal, under afvaktan på tågets ankomst troligen insomnat och först uppvaknat vid dess annalkande, då hon försökt öppna grindarne, men kullstötts af lokomotivet och blifvit liggande mellan spåren, medan alla vagnarne passerade öfver henne. Tåget stoppades och den skadade medtogs till Sköfde, hvarifrån hon med extratåg affördes till Falköpings lasarett, der armen amputerades.
(Ur Aftonbladet torsdag 1878-10-03).
Anm: Den skadade Anna Maria Andersdotter, var född 1810-02-21 i Ryd (R) och gift med banvakten Anders Larsson Frisk vid Stenstorps station. Hon överlevde olyckan och avled 1903 i Stenstorp.
Samma olyckshändelse skildras i Dagens Nyheter 1878-10-13:
Olycksfall å svenska statsbanorna. Den 27 september omkr, kl. 1 f.m. blef en omkring 60 år gammal grindvakterska, hustru till banvakten Frisk strax norr om Stenstorps station, öfverkörd af uppgående nattåget. Qvinnan hade insomnat och skulle, då tåget gaf signal, öppna grindarne, men medhann endast den ena, hvarefter hon öfverkördes af lokomotivet. Ehuru svårt skadad är hon ännu vid lif; ena armen har måst amputeras.
----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
I D. B. berättas: I går afton vid 7-tiden märktes en person komma flytande på ett isstycke utför Norrström. Han gaf genom höga rop till känna sin nödstälda belägenhet, och en poliskonstapel samt flere af de i rådhusvakten stationerade brandserviserna banade sig också väg öfver det norr om rådhuset uppförda planket för att med en af de vid tvättinrättningen förtöjda båtarna komma den drunknande till hjelp. Men innan någon af dessa båtar kunde komma ut, hade den som man sökte rädda, försvunnit i djupet. Det berättas, att den omkomne varit en banvakt, som af våda nedstörtat från jernvägsbron genom en lucka, som för snöskottning varit öppen.
(Ur Aftonbladet lördag 1879-01-25).
----------------------------------------------------
Eldsvåda.
Å Väsby egor i Hammarby socken nedbrunno den 17 d:s vid middagstiden en staten tillhörig banvaktarestuga och en i dess närhet liggande ladugård. Elden antages hafva uppkommit genom gnistor från något förbigående tåg, hvilka antändt spånbetäckningen å banvaktarestugan, hvarefter elden under den starka blåsten kastade sig öfver till ladugården. Den angränsande skogen var i fara att antändas, men man lyckades genom ihärdiga ansträngningar att sätta en gräns för det härjande elementet.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1879-05-27).
Anm: Det har under Väsby funnits två stugor, 169 Nytorp och 170 Nytorp belägna helt nära varandra. Vilken av dem
som eldhärjades är inte känt. Husförhörslängden för Hammarby antyder ingenting och båda stugorna har funnits kvar i modern tid, så den skadade stugan byggdes tydligen upp igen.
-----------------------------------------------------
Sjelfmord.
Kl. mellan 8 och 9 i går på morgonen blef banvakten nr 919 Anders Daniel Johansson öfverkörd af nedgående godståget mellan Marieborg och Norrköping, hvarvid hufvudet formligen afslets från kroppen. Lokomotivföraren och öfriga å tåget befintliga personer hade ingenting märkt, utom en passagerare, hvilken observerat en karl framför tåget plötsligt lägga sig ned med halsen öfver ena skenan och kroppen å den sluttade banbanken, alt detta så hastigt, att ej något tecken kunde gifvas. Och ännu en orsak hvarför han ej i tid observerades var den, att han lade sig just i en för regnets skull i banken gräfd fördjupning. Detta skedde tätt invid det ställe, der f. fabrikören Warberg helt nyligen förkortade sitt lif. Att mannen, hvars qvarlefvor fördes till hans närbelägna hem, med afsigt tagit sig af daga, är således tydligt, när man dertill erfarit, att han, som unde de senaste dagarne fört ett supigt lif, sistlidna söndag yttrat till personer: ”Nu kommer jag ej att lefva länge”. Mannen var för öfrigt helt ung och ogift.
Ur Aftonbladet tisdag 1879-07-01.
Anm: Anders Daniel Johannisson, var född 1854-04-07 i Berg (G) och boende i Hannalund/Augustenhill under Ståthöga i Östra Eneby.
----------------------------------------------------
Skadad jernvägsbank.
Till N.A. skrifves: I fredags var en olycka nära att inträffa å Bergslagernas jernväg mellan Torrvarpsund och Finnhyttan (den s.k. Loka hållplats). Kl. mellan 4 och 5 på eftermiddagen uppstod ett häftigt åskväder, hvarjemte kom ett störtregn, som delvis bortsköljde jernvägsbanken på en sträcka av 150 till 200 fot. Banvakten vid Finnhyttan, E. Larsson, som visste att stället vid vattenflöden var farligt, skyndade under regnet emot det från Grythyttehed kommande tåget, utlade knallsignaler, af hvilka lokomotivet gick öfver 2 och gaf äfven medelst röd flagg stoppsignal, så att tåget i tid hann stannas, och återvände det strax med sina resande (blott 4) till Grythyttehed. Senare på aftonen utgingo från Filipstad och Grythyttehed extra tåg, hvilka möttes vid det raserade stället, öfver hvilket de resande från Grythyttehed gingo öfver till Filipstadståget, som återvände. Efter det andra lokomotivet följde grusvagnar och 20 till 30 arbetare, och redan kl. 1 på natten var skadan botad.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1879-07-23).
----------------------------------------------------
Ihjälkörd på järnväg.
Från Katrineholm skrifves till Norrk. Tdngr: Då banvakten nr 89 J. Andersson den 15 dennes kl. omkring half 5 på morgonen under sin vandring på banan kom ungefär midt emellan Pålsboda och Kilsmo stationer, möttes han af en ohygglig syn, i det han nämligen fick sigte på en sin kamrat, extra banvakten H. Andersson, som låg liflös å spåret. Denne hade blifvit ihjälkörd af nedgående nattsnälltåget nr 3, som vid half-tolf-tiden på natten passerat platsen. Den så sorgligt omkomne var en ung man om 22-23 år. Han befann sig, då olyckan skedde, icke i tjenstgöring. Närmare underrättelser saknas ännu. Det är dock alldeles otvivelaktigt , att olyckan vållats genom den aflidnes egen oförsigtighet – denna oförsigtighet, som ingenting synes kunna utrota hos en del af järnvägsbetjäningen, oaktadt alla möjliga varningar, och som årligen kräfver sina offer.
(Ur Aftonbladet torsdag 1879-09-18).
----------------------------------------------------
Under 1879 har endast ett allvarligare tillbud till olyckshändelse timat, då en grindvakterska vid Falun icke nog tidigt hanna öppna de öfver banan stängande grindarne, utan vid sysslandet härmed snafvade och föll, samt blef liggande å banan emellan skenorna, der lokomotiv och 2:ne vagnar gingo öfver henne, utan annan påföljd än att hon erhöll en lindrig skada å ena foten.
(Ur Bergslagernas Järnvägar aktiebolag redovisning för år 1879)
----------------------------------------------------
I döden för sitt barn
gick hustrun till banvakten C. Andersson vid Viks ångsåg nära Arvika. De öfverkördes båda af ett uppgående persontåg å nordvestra stambanan.
Barnet, som är minderårigt, hade kommit ut på banan, hvilket modern i sista stund varseblef. Hon skyndade då fram för att rädda detta, men kom för sent och erhöll af lokomotivet en stöt vid tinningen, så att döden efter några minuters förlopp följde.
Två norska läkare, som medföljde på tåget, visade mycket intresse vid olyckstillfället. Barnet har bak i halsen fått ett djupt sår, antagligen af det ena gardjernet. Det lefver ännu och vårdas å Arvika lasarett.
(Ur Dagens måndag Nyheter 1880-07-19)
Anm: Olyckshändelsen skedde 1880-07-15. Den omkomna var Betty Eriksdotter, f. 1853-11-24 i Brunskog, hustru till banvakten Carl Andersson i Vik, Arvika lfs.
-----------------------------------------------------
Bråddöd.
Banvakten C. G. Almqvist öfverkördes och dödades i måndags mellan klockan 6 och 9 f.m. af ett uppgående tåg, omkring 600 fot från sitt hem i andra banvaktarestugan bortom Södertelje. Almqvist och hans hustru hade varit borta på en bjudning, från hvilken de återvände tidigt på morgonen. Då de kommo till hemmet gick hustrun in, men mannen fortsatte, trots hennes protester, vägen utåt banan, för att som vanligt uppgå sitt distrikt. Hans döda och stympade kropp hittades vid nio-tiden. Sju barn blefvo genom denna olycka faderlösa.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1881-02-02).
Anm: Banvakten Klas Georg Almqvist var född 1827-05-29, gift och hade sju barn 1-13 år gamla. Han hade varit banvakt i banvaktsstugan 24 (senare 30>130) Bränninge i Tveta socken sedan 1863. Hustrun Birgitta Helena, f. 1844 flyttade 1881 till en backstuga Helenero under Bränninge med alla barnen och fick ensam dra försorg om dem. Ett av barnen dog som tioåring 1890 och övriga lämnade hemmet en efter en. 1901 flyttade hon till Björkbacken i Södertälje stad där hon avled 1922.
-----------------------------------------------------
Tillbud till järnvägsolycka.
Då morgontåget från Enköping i dag anlände till Kungsängens station å Stockholm-Vesterås-bergslagsbanan, qvarhölls det samma vid stationen med anledning af en strax förut af en banvakt lemnad underrättelse om att ett stort stenblock hade rasat ned på banan å andra sidan om stationen, just då banvakten en stund förut hade passerat banan, som på detta ställe är utsprängd genom berg. Stenblocket var af sådan storlek, att man medelst sprängning måste aflägsna det samma från banan, hvilket arbete försenade tågets ankomst till härvarande centralstation med omkring en timmes tid.
(Ur Aftonbladet 1881-05-04).
-----------------------------------------------------
Banvakten Anders Gustaf Jonsson, f. 1835-12-09 i Blacksta (D), avled 1882-07-10 i S:t Lars församling i Linköping. I död- och begravningsboken är antecknat: "Brott af hufvudskålen förorsakadt genom bantåg." Någon tidningsnotis som kan ge mer upplysning om vad som inträffat har inte återfunnits. Banvakten Jonsson bodde med stor familj i bvst 211 under Ladugårdsgärde sedan 1876, då inflyttad från bvst Västeråsen i Stora Malm (D). Hustrun hade 1880 avlidit i barnsäng, ett par veckor senare avled även det nyfödda barnet.
(Ur död- och begravningsboken för S:t Lars församling CI:9, s. 319)
Vad som inträffat framgår av följande skrivelse till Kungl. Järnvägsstyrelsen, BBr 211/1882:
"Från Baningeniören J. Hård har inkommit en så lydande rapport:
'Till Bandirektören vid I Trafikdistriktet.
Enligt anmälan från Banmästare J.A. Palmgren, inträffade i natt då tåg N. 1 passerade linien Linghem - Linköping 500 meter norr om vaktstugan N. 211 Hagalund. att bevakande banvakten N. 103 A. Jonsson, som hade insomnat och lagt sig å ballastkrönet, träffades i hufvudet av maskinens fotsteg så att hufvudskålen skadades. Läkare tillkallades genast, som förbandt såren, hvarefter Jonsson fördes till lasarettet i Linköping, der han för närvarande vårdas. - Någon närmare orsak till Jonssons försummelse att vara i vägen för tåget, har ännu ej kunnat utrönas.
Norrköping den 6 Juli 1882
J. Hård
-----------------------------------------------------
En olyckshändelse
inträffade i fredags afton å jernvägen mellan Skeninge och Mjölby, i det en banvakt vid namn Henriksson, som åkande på dressin var på väg till sitt hem från ett besök i Mjölby och, i tanke att hinna undan det efter kommande tåget, ej lyfte dressinen af spåret, blef av tåget oaktat signaler och stoppningsförsäk upphunnen endast ett stenkast från sitt hem med den påföljd, att mannen kastades åt sidan och illa skadades, under det dressinen krossades. Den oförsigtige banvakten, som eger hustru och flera barn, erhöll så svåra skador i hufvudet och bröstet, att föga hopp är om hans vederfående.
Den skadade lär sjelf hafva varit vållande till sin olycka, ty han lär vid affärden från Mjölby varit ganska beskänkt.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1882-08-03)
Anm: Den skadade var Carl August Andersson, f. 1841-07-19 i Mjölby, gift och hade sex hemmavarande barn. Han var upptagen som banvakt vid Järnvägsstationen Skänninge där han varit banvakt sedan 1876. Henriksson överlevde olyckan och avled 1922 i Skänninge.
-----------------------------------------------------
Olyckshändelse å jernwäg.
Nedgående snälltåget från Nässjö öfwerkörde i lördags strax efter kl. 10 f.m. mellan stationerna Killeberg och Ousby, på 2 kilometers afstånd från det förra stället, en på banan befintlig dressin, hwarwid banmästaren Håkansson förlorade lifwet. Enligt från Killeberg till trafikdirektören i Malmö ingången telegrafisk rapport om saken, hade Håkansson i sällskap med en stenarbetare Rosendahl kl. 9.10 lemnat stationen med dressin, derpå besiktigat taket på närmast söderut befintliga banwaktstuga, den han lemnat kl. 10.10, oaktadt banwakten warnade honom för att begifwa sig ut på banan med dressinen, emedan snälltåget i samma ögonblick wäntades. Banmästaren och hans följeslagare hade ej heller kommit långt derifrån förrän de upphunnos af tåget. De hade hoppat af dressinen på hwar sin sida, men i brådskan att kasta dressinen af spåret tyckas de hafwa dragit åt hwar sitt håll. Tåget krossade dressinen i små bitar och Håkansson kom derwid under tåget samt fick öfre delen af bröstet och ena benet krossadt och dog ögonblickligen. Den medföljande karlen, som i konduktörsrapporten kallas Andersson, blef oskadad och sprang sin wäg omedelbart efter olyckan. Tåget fördröjdes 7 minuter.
(Ur Tidning för Wenersborgs stad och län torsdag 1882-08-10).
I Dagens Nyheter måndag 1882-08-07 relateras olyckshändelsen:
Öfverkörd å jernväg. Skånska Aftonbladet meddelar: När snälltåget n:r 5 (från Falköping) i dag strax efter klockan 10 f.m. befann sig 2 kilometer söder om Killebergs jernvägsstation, inträffade den beklagliga händelsen att banmästaren Håkansson från Killeberg, som åkt åkt utefter banan med en dressin i sällskap med en civil person, blef af tåget öfverkörd. Då de båda å dressinen åkande personerna observerade tåget, stego de af dressinen, en på hvardera sidan af spåret, och sökte draga dressinen från spåret. I häpenheten drogo de hvar och en åt sitt håll, hvaraf följden blef att dressinen ej hann undanskaffas, innan lokomotivet nådde densamma med den påföljd att banmästaren H. kom under hjulen, hvilka passerade öfver den olyckliges hals samt venstra arm och ben. Han dog naturligtvis ögonblickligen.
Anm: Olyckan inträffade den 5 augusti 1882. Den förolyckade banmästaren Bengt Håkansson var född 1834-01-10 i Virestad, Kronobergs län och bosatt vid Killebergs station. Han efterlämnade hustru och sju barn i åldrarna 3 månader – 16 år.
--------------------------------------------
Järnvägsmissöde.
I torsdags eftermiddag inträffade vid Nässjö station följande olyckshändelse: Under pågående växling hade växelmaskinen puffat bort en med syllar lastad vagn, på hvilken två af banvaktarne stodo qvar. Plötsligt återkom växelmaskinen i stark fart och stötte så hårdt till den nämnda vagnen, att bakdelen af den alldeles förstördes. Under det att den ena af banvaktarne på vagnen, innan sammanstötningen skedde, skyndade att bromsa, fick han tummen krossad af bromsjärnet och sedan vid sammanstötningen ena benet afbrutet, låret illa klämdt och lårpipan krossad. Den andre banvakten fick också sitt ena ben afbrutet. De båda skadade männen infördes till lasarett i Jönköping i torsdags qväll och befinna sig, oaktadt sina svåra skador, tämligen väl.
(Ur Aftonbladet måndag 1882-09-11).
Anm: De skadade är till namnet okända.
--------------------------------------------
Från jernvägarne.
Då uppgående tåget till Filipstad förliden onsdags e.m. kom till närheten af Sandköping, 0,2 mil från staden, upphann det en "tralle", hvarå åkte tre karlar, nemligen en banvakt samt två arbetskarlar, hvilka skulle resa hem till Sjöändan. Då tåget, som hade stark fart, kom nära trallen, hoppade den ene arbetaren af åt sidan och blef oskadad, då deremot maskinen stötte till de andra karlarne, som båda blefvo liggande på banvallen. De skadades svårt, och föga hopp är om deras vederfående.
(Ur Dagens Nyheter 1882-10-28)
Anm: Sannolikt överlevde alla tre olyckan, då det inte finns något dödsfall registrerat i död- och begravningsboken för den aktuella tiden.
Tillägg (inkommet bidrag):
Enligt Nya Wermlandstidningen 28 oktober 1882 hette banvakten J Nilsson och den överkörde arbetaren Kristian Karlsson. Banvakten var antagligen Johannes Nilsson, född 1845 i Grava. Båda två överlevde och återfinns i nästa husförhörsbok utan några skador, som prästen sett anledning anteckna i boken. Nilsson tituleras dock inte längre banvakt, utan verkar vara ersatt av en Jan Jonsson./Ulf Malmström
---------------------------------------------
Sundsvall. En banvaktsstuga å Sundsvall - Torpshammars jernväg har antändts genom gnistor från ett lokomotiv och nedbrunnit.
(Ur Lunds Weckoblad tisdag 1883-12-11)
Anm: Det är inte känt vilken stuga som avses.
--------------------------------------------
Stupad på sin post.
Från Sundsvall skrifves den 28 december: Då ett nedgående tåg i söndags passerade Hällesjöberget mellan Nedansjö och Wattjoms stationer, inträffade att den der posterande banvakten Johansson, fick svindel och föll framstupa under tåget samt blef ögonblickligen dödad. Hufvudet skildes helt och hållet från bålen. Johansson efterlemnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1883-01-03).
Anm: Olyckshändelsen inträffade på julaftonen 1882. Den förolyckade var banvakten Claes Johan Johansson, 34 år gammal, gift och bosatt i Hällsjö, Tuna (Y).
--------------------------------------------
Öfverkörd på järnväg.
Från Örebro telegraferar vår korrespondent i går afton: Banvakten Johansson, som varit på hindersmässomarknaden, steg af godståget i afton vid Vretstorp och gick banan framåt; han öfverkördes af samma tåg; huvudet krossades och han afled.
(Ur Aftonbladet onsdag 1883-01-24.
Anm: Den omkomne banvakten var 686 Lars Johan Johansson, född 1852-09-19 i Fredsberg (R), bosatt vid Stavåna i Ramundeboda (Laxå). Han var gift och efterlämnade tre barn. Ett fjärde föddes ett par månader efter hans död. Familjen flyttade i mars 1886 till Alingsås.
--------------------------------------------
Berömvärd sinnesnärvaro
visade arbetaren Alfred Johansson från Sörsta i Mjölby socken, då han den 10 dennes å banan mellan Strålsnäs och Boxholms stationer, strax innan tåget nr 14 var att förvänta, upptäckte, att ett rälsbrott inträffat. Johansson skyndade genast till närliggande banvaktsstuga och underrättade om att en olyckshändelse var att befara. Banvakten var ej i stugan, utan uppehöll sig för tillfället vid Strålsnäs station, och hans hustru var sängliggande sjuk. Johansson var emellertid nog rådig att förse sig med signaltavla och knallsignaler, om hvilkas användning banvaktens hustru undervisade honom, och med dessa medel lyckades han stoppa tåget på 1,100 fots afstånd från rälsbrottet. Derefter skickade Johansson en person, som befann sig i hans sällskap, till Strålsnäs station, för att meddela banvakten om nödvändigheten af utbytandet af räl.
Brottet var 2,5 fot från ena rälsändan, och den afbrutna delen af rälen var med sin ena ända vriden ungefär 2 tum ur skensträngens riktning.
(Ur Aftonbladet 1883-03-15)
Anm: Den rådige mannen var med all sannolikhet Karl Alfred Johansson, f. 1840 och boende i Sörbytorp, 1885 emigrerad till Amerika.
--------------------------------------------
Olycksfall å jernväg.
Den 22 d:s omkring kl. ½8 på morgonen inträffade mellan Mjölby och Hallsberg den olyckshändelsen att en extra banvakt som på dressin befor nämnda bandel blef af persontåget n:r 80 öfverkörd, omkring 2 km. från Karlsby station, med den påföljd att han ej långt efter tilldragelsen afled. Lifsyttringar märktes väl genast och läkare efterskickades, men innan denna hunnit anlända hade lifvet flytt.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1883-04-25).
Anm: Den förolyckade var torparesonen Carl Gustaf Petersson, f. 1856-04-12 från Sandviken på Karlsby ägor.
--------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Från Karlsborg skrifver vår korrespondent: Extra banvakten Olof Olofsson blef natten till i söndags öfverkörd af nedgående snälltåget, 5 kilometer söder om Finnerödja station. Han var på post och hade lagt sig på banan och insomnat och varskoddes icke af tågpersonalen förr än så sent, att tåget, som gick i en krökning, ej hann stoppa. Bägge armarne och benen krossades, hvarjämte flere skador märktes å bålen; han var då ännu vid lif. Tåget, som stannade, upptog och forslade honom till Sköfde, der läkare mötte, samt vidare till Falköpings lasarett, dit han på vägen afled, utan att dessförinnan ha kommit till sans. Olofsson efterlemnar hustru och 5 barn i torftiga omständigheter.
(Ur Aftonbladet 1883-06-11).
Anm: Olof Olofsson var född 1835-07-16 i Finnerödja (R), gift och hade sex hemmavarande barn, bosatt i Slätsbolsholm i Finnerödja. Han begravdes i Falköping.
--------------------------------------------
Öfverkörd på jernväg.
Banvaktarehustrun Nyman, omkring 50 år gammal, blef i måndags morse öfverkörd vid Bergs vaktstuga å Örbyhus—Dannemora jernväg. Hustru N. stod på post vid grindarne strax invid vaktstugan. Just som tåget skulle passera grindarne, såg lokomotivföraren hustru N. falla öfver banan framför lokomotivet. Tåget stoppades genast. Hustru N:s kropp var i ordets egentliga bemärkelse styckad i bitar. Blod och köttslamsor häftade vid maskinens och vagnarnes hjul. Hustru N. har en längre tid varit sjuklig. Man tror att en svindel plötsligt kommit öfver henne och orsakat fallet. Ingen anledning lär finnas att antaga, att hon sjelf förkortat sitt lif.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1883-08-01).
Aftonbladet har 1883-07-31 samma notis införd med ett extra tredje stycke som här återges:
Den så sorgligt omkomna var omkring 50 år gammal och efterlemnar två barn, en flicka, 12 år gammal, och en gift son, förr anstäld vid Upsala-Gefle järnväg. Denne som höll också på att en gång bli öfverkörd, då han mellan Vendel och Vattholma åkte å en s.k. "tralla".
Anm: Den omkomna var Margareta Katarina Åkerman, f. 1829-02-25 i Österlövsta, sedan 1855 gift med banvakten Anders Gustaf Nyman och boende på Uplanda ägor i Tegelsmora socken.
--------------------------------------------
Ihjelkörd på jernväg.
Banmästaren Johansson ihjelkördes i torsdags eftermiddag vid fyratiden på jernvägen Näsviken – Forsa såg. Johansson, som åkte på tåget, skulle löskoppla några med rep fästa vagnar, men föll ned mellan vagnarne. Han försökte springande hålla sig qvar mellan de med ganska god fart framskjutande vagnarne, men föll slutligen ned, hvarvid han krossades och ögonblickligen dödades af de med jern lastade vagnarnes hjul.
Ur Dagens Nyheter måndag 1883-08-13.
Anm: Den förolyckade banmästaren var Anton Johansson, från Böle i Forsa (X). Han var född 1850 i Herrestad (O) och sedan 1879 gift med Ida Amanda Elisabet Schedin (1861-1941) f. i Roma (I).
--------------------------------------------
Skrivelse från chefen för första trafikdistriktet 1883-09-01 till Kungl. Järnvägsstyrelsen:
Till Eder kännedom får jag vördsamt meddela, att från baningeniören å 3:e sektionen att har denna dag ingått telegrafisk underrättelse om att extra banvakten Lars Erik Andersson sistlidna natt blifvit af tåget No 3 öfverkörd och dödad vid postkuren å Walla mosse emellan Walla och Katrineholms stationer.
Anm: Lars Erik Andersson var född 1853-09-28 i Floda (D) och hemmagörande i Eneby, Floda. Han var statdräng, gift och efterlämnade hustru och en tvåårig dotter.
--------------------------------------------
Brefkort från Katrineholm.
Den 1 september. Vid nedgående första nattsnälltåget från Stockholm inträffade i går afton strax efter 10-tiden mellan Valla och Katrineholm den olyckshändelsen att extra banvakten Lars Erik Andersson blef ihjelkörd. Andersson, som för tillfället tjenstgjorde för en annan, hade vakat ett par nätter förut och kort före tågets ankomst satt sig att hvila på gruskanten samt antagligen insomnat. Lyktan, som stod bredvid, gaf anledning till tågets stoppande, och den ögonblickligen döde, som befans hafva två gapande sår, ett å venstra kindbenet och ett på halsen, medtogs hit, hvarifrån liket i dag transporteras till den omkomnes hem nära Valla. Den aflidne, som var helt ung, efterlemnar hustru och en 2-årig dotter. Andersson har gjort sig känd för ovanlig påpasslighet och en i alla afseenden hedrande vandel, hvadan den hemska tilldragelsen väckt djupt deltagande bland traktens befolkning. Den unga makan är nära nog tröstlös.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1883-09-04).
Anm: Extra banvakten Lars Eric Andersson var född 1853-09-28 i Floda (D), bosatt i Eneby i Floda där han var anställd som statdräng. Efterlämnade hustrun Sofia Ersdotter, f. 1857-04-15 i Floda gifte om sig med en banvakt Johan Alfred Johansson, f. 1863-04-02 i Bettna, och flyttade så småningom till banvaktsstugan 59 Lönneberg i Hyltinge (D). Hon avled 1930 i Haga nr 27 i Hyltinge.
--------------------------------------------
Ihjälkörd å järnväg.
Från Nyköping skrifver S.L.T.: Sistlidna lördags afton blef extra banvakten vid Oxelösundsbanan J.P. Pettersson öfverkörd af nedgående tåget nr 3 i närheten af Stjernholm.
Då tåget nalkades de närmast Stjernholm på denna sidan af stationen befintliga grindarne, observerade lokomotivföraren, att grindvakten visade signal till klart, men då signalen kort derefter upphörde, stoppades genast maskinen, ehuru olyckan ej nu kunde förekommas, enär tåget ej kunde stannas före framkomsten till grindarne, af hvilka banvakten öppnat den ena och just höll på att öppna den andra. Han hann dock ej undan, utan kom under lokomotivet och dödades ögonblickligen.
Efter all sannolikhet hade Pettersson, som vid pass 1½ timme förut passat på vid grindarne för ångdressinens genomgång, derefter slumrat till och vaknat vid tågets signal samt då skyndat ut och dervid först visat signal till klart samt sedan sprungit och öppnat grindarne.
Den så sorgligt omkomne var omkring 50 år gammal och lemnar efter sig hustru och fem barn.
(Ur Aftonbladet tisdag 1883-09-11)
--------------------------------------------
Överkörd av lok och åtta vagnar men överlevde
Om den olyckshändelse å jernväg, som den 20 d:s inträffade å Halmstad-Jönköpingsbanan, i det banvakten Carl Josef Johansson af uppgående tåget blef öfverkörd, meddelas, att då tåget passerat Fållingebro, ett reparationslag befanns strax norr om bron sysselsatt med omsättande af telegrafstolpar. Manskapet hade dragit sig vester om spåret, men kvarglömt en yxa, hvilken låg med sitt skaft öfver östra spåret. Detta observerades först då tåget var helt nära, och skyndade då nämnde banvakt att rycka yxan undan, hvarvid han kullstöttes af lokomotivet och slungades mellan skenorna. Utan att något hjul träffade Johansson, gingo lokomotivet och 8 vagnar öfver honom. Genom lokomotivets stöt afbröts hans högra arm på två ställen mellan armbågen och axeln äfvensom venstra nyckelbenet, och tvenne stora sår uppkommo i nacken och vid venstra örat. J., som vårdas å Wernamo lazarett, är utom all fara för lifvet.
(Ur Wernamo Tidning lördag 1883-12-29).
Anm: Någon banvakt Carl Josef Johansson har jag inte lyckats hitta. Möjligen var det en extra banvakt som inte noterats i kyrkböckerna som banvakt. I så fall är torparsonen Carl Josef Johansson, f. 1858 i Lunnabo, Reftele en passande kandidat. Han övertog torpet och blev med tiden kyrkvaktare i Reftele. Minst en av sönerna blev banvakt och andra blev järnvägare./JJ
--------------------------------------------------------------
Räddad
Då jernvägsmissödet den 10 d:s inträffade på banan mellan Simonstorp och Katrineholom, hvarom förut meddelats, stod en banvakt på post just der olyckan inträffade att en hjulring å lokomotivet sprang. En bult från ringen slungades dervid mot banvakten och träffade honom å öfre delen af kroppen. Mannen blef oskadad, men en klocka, som han hade i bröstfickan på ytterrocken, blef alldeles förstörd af projektilen. Hade denne träffat någon oskyddad del av banvaktens kropp, så hade han säkerligen blifvit illa skadad.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1884-01-26).
--------------------------------------------------------------
Olyckshändelse på järnväg.
Om den i söndags vid Arlöfs station inträffade olyckshändelse, som redan omnämnts i ett telegram, skrifves från Malmö: Då nedgående snälltåget i söndags just var på ingående till Arlöfs station, inträffade vid vägöfvergången derstädes en olyckshändelse, som lätt kunde ha antagit svåra proportioner. Banvakten hade söndagspermission, hvarför hans hustru skulle sköta grindarne. Detta uppdrag uträttade hon emellertid på det sättet, att hon, vid tiden för snälltågets ankomst, sände sin 8-åriga dotter att hålla vakt vid vägöfvergången. Samtidigt kom en droska, hvari possessionaten P. Bergh från Kronetorp åkte, körande på landsvägen, som korsade banan. Kusken fann grindarne öppna och körde på, utan att ana någon fara, men då hästarne just hunnit med frambenen öfver ena skenan, framrusade lokomotivet och stötte den ena åt sidan och grep den andra på gardjärnet. Lyckligtvis sönderslets den främre delen af åkdonet, så att bakre delen blef qvarstående och de åkande icke ledo någon skada. Båda hästarne dödades deremot på stället. Tåget, som gick med god fart, emedan det skulle passera stationen, stannade ett stycke längre fram, till dess man hunnit underrätta sig om olyckans omfång. Förhör om tilldragelsen har ännu icke hållits.
(Ur Aftonbladet onsdag 1884-01-30).
--------------------------------------------------------------
Dödad å jernväg.
Snälltåget n:r 7 från Upsala öfverkörde sistlidne söndag uti en bergskärning i närheten af Märsta station en arbetare. Dervid tillgick sålunda:
Nämde arbetare samt banvakten n:r 1151 Gelinder färdades å banan på en trehjulig tralla. Då de kommit in i berskärningen hörde de icke tåget och kunde ej heller af dettas personal observeras så att tåget kunde hejdas eller varningssignaler gifvas förrän olyckan redan inträffat. Karlens båda ben och ena arm öfverkördes af lokomotivet, hvarjemte hufvudet krossades, hvarigenom en ögonblicklig död följde.
Banvakten Gelinder, som i sista ögonblicket observerade tåget, lyckades kasta sig åt sidan och blef oskadd. Undersökning om förloppet hålles i dag af vederbörande banbefäl.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1884-03-18).
Samma händelse beskrivs i Aftonbladet 1884-03-18:
Från Upsala skrifves: I söndags förmiddag inträffade den olyckshändelsen, att hitgående snälltåget från Stockholm mellan Knifsta och Märsta stationer öfverkörde en man, med den sorgliga påföljd, att han fick sitt hufvud krossadt och ena benet afkördt samt till följd deraf ögonblickligen afled. Mannen, en skomakare vid namn Gustaf Lundberg från Odensala socken, åkte vid olyckstillfället utefter banan på en dressin till sammans med en banvakt, som dock lyckades rädda sig. Den sistnämnde lär vara försatt ur tjenstgöring derför, att han låtit obehörig person medfölja å dressinen.
--------------------------------------------------------------
Olyckshändelse.
Från Helsingborg skrifves den 3 maj: Då tåget nr 6 i torsdags afton kl. 8.30 passerade å Hessleholmsbanan mellan Tyringe station och Tvärskogs banvaktstuga, inträffade den sorgliga händelsen, att extra banvakten Nils Olsson, som färdades på handdressin från Tyringe till sitt hem, blef öfverkörd af tåget med den påföljd, att han ögonblickligen afled. Han hade erhållit ett hårt slag i hufvudet, ena foten var krossad och ena armen afbruten. Felet kan inte tillskrifvas tågpersonalen, emedan det var mörkt och dressinen först observerades på kort afstånd, för sent för att kunna stanna tåget. Den så sorgligt omkomne efterlemnat hustru och två barn.
(Ur Aftonbladet måndag 1884-05-05).
Anm: Den omkomne extra banvakten Nils Olsson var född den 18 december 1845 i Finja (L) och vid tiden för olyckan bosatt i Finja nr 6. Han var gift och hade två små barn. Ett år senare flyttade hustrun och barnen till hennes föräldrar i Fälhult, Virestad (G) där hon 1894 gifte om sig med en skomakare Månsson.
--------------------------------------------------------------
Försenadt bantåg.
Uppgående nattsnälltåget från Malmö hitkom i dag först kl. 11,12 f.m. Anledningen till dröjsmålet var, att till följd af ymnigt regnande några mindre skador uppstått i en å linien mellan stationerna Simonstorp och Strångsjö befintlig benkfyllnad, hvarför banvakten på platsen stoppade tåget. Sedan extra tåg med tvänne till hands varande grusvagnar afsändts från Katrineholm till det skadade stället, afhjelptes skadan inom kort, och tåget kunde efter omkring 3 timmars uppehåll fortsätta till Stockholm.
(Ur Aftonbladet lördag 1884-06-07).
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd på järnväg.
Natten mellan onsdag och torsdag öfverkördes banvakten C.G. Lindström strax norr om banvaktstugan vid Edefors emellan stationerna Ljusdal och Hennan i Gefleborgs län. Olyckan tilldrog sig klockan 11,45, just då tåget passerade förbi Lindströms post, som var belägen på spårets motsatta sida, hvadan man antager att L., som något försenat sig, velat skynda framför tåget, men träffats af lokomotivet och derefter släpats med och krossats. Döden har varit ögonblicklig. Lindströms efterlemnade hustru fick först på morgonen vetskap om olyckan.
(Ur Aftonbladet fredag 1884-10-10).
Anm: Banvaktens rätta namn var Gustaf Gerold Lindqvist, född 1859-06-26 i Järlåsa (C), gift och hade två hemmavarande barn (ett tredje föddes en månad efter hans död). Uppgifterna om var han var bosatt är svårtolkade. I dödboken för Ljusdal anges Ede och i husförhörskängden står han under Horne. Olyckan hände enligt dödboken vid Bäckebo.
--------------------------------------------------------------
Järnvägsolycka.
I dag öfverkördes vid Djurås station å Siljansbanan en banvakt Brosell. Han afled inom kort.
(Ur Aftonbladet torsdag 1884-12-04)
Anm: Den omkomne banvakten var Anders Gustaf Brosell, f. 1862-07-08 i Söderbärke, hemmahörande i Tyskbo, By socken. Han var ogift.
--------------------------------------------------------------
Skadad banvakt
På Ulricehamns jernväg tilldrog sig i tisdags den olyckan, att en banvakt Pettersson, som stigit af dressinen för att undvida det mötande tåget, fick denna, som hakat sig fast vid en af vagnarne, slungad på sig med den påföljd, att hans ena ben afslogs. Mannen är gammal och tros icke gå igenom sjukdomen.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1885-01-29)
Anm: Den skadade banvakten var Josef Pettersson, f. 1820, bosatt i Vistadal, Vist församling strax utanför Ulricehamn, där han varit banvakt sedan 1875. Han avled till följd av skadorna på Ulricehamns sjukstuga den 31 januari 1885.
--------------------------------------------------------------------
Tvååriga Ida Kristina, dotter till banvakten Anders Magnusson och hans hustru Sofia Andersdotter i bvst 297 Dala i Flisby (F), blev 1885-04-07 "vådeligen ihjälkörd å jernvägen".
Ur död- och begravningsboken för Flisby församling.
Baningenjören vid femte bansektionen avrapporterade olyckshändelsen till distriktschefen (I distriktet) 1885-04-08:
"Då tåg No 14 i går kommit till vaktstugan No 289 (troligen felskrivning, inget sådant nummer är känt) strax söder om Flisby, kom banvakten No 990 A. Magnussons dotter Ida Christina, född den 6 Januari 1883, gående mot banan och träffades af första vagnens fotsteg i nacken bakom högra örat med den påföljd att hon ögonblickligen dödades och nedkastades i diket, der hon upptogs af en något äldre flicka, som vid olyckstillfället framskyndade."
------------------------------------------------------------------
Överkörd och dödad.
Första nattåget för året å norra stambanan öfverkörde i natt mellan Gällö och Stafre banvakten Svedman, hvilken ögonblickligen dödades.
(Ur Aftonbladet tisdag 1885-06-16).
Anm: Banvakten Jon Olsson Svedman var född 1855-10-07 i Nås (W), gift och hade fyra barn, var bosatt vid Stavre station.
--------------------------------------------------------------------
Ingen undgår sitt öde.
En banvakt vid Karlskrona-Vexjö-banan ramlade i fredags af en händelse i sjön vid en af lastningsbryggorna i Karlskrona, men drogs i sista minuten upp med lifvet af en resande. Mössan blef dock qvar på djupet, hvarför den nyss räddade begaf sig ut i en båt att dragga efter henne. Det lyckades likväl icke bättre, än att han tog öfverbalansen och tumlade i för andra gången, och denna gången behöll honom djupet, trots alla räddningsförsök, på allvar qvar.
(Ur Aftonbladet onsdag 1885-06-17).
--------------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Vid bantågets ankomst från Stenstorp till Axvall förliden fredag inträffade olyckshändelsen, att beväringsynglingen, banvakten vid Nora-Karlskoga jernväg Anders Gustaf Karlsson från Gullspong, kom under tåget, dervid 8 vagnar gingo öfver benen. Karlsson affördes i sanslöst tillstånd till militärsjukhuset på Axvalla hed, der han genast erhöll behöflig läkarevård. Om skadan var lifsfarlig var på aftonen obekant. Den skadade var berusad af starka drycker och hade under färden från Elgarås jernvägsstation af medföljande länsman och kronorättare blifvit varnad för sitt bullersamma och öfverdådiga uppförande, utan att deraf låta sig rätta.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1885-06-23)
Anders Gustaf Carlsson som överlevde olyckan var född 1850-03-06 i Älgarås (R), gift och hade fem barn. Carlsson hade redan före olyckan lämnat sin banvaktstjänst och som intägtsägare flyttat till Lilla Sjötorp i Älgarås, där han 1886-03-12 avled av sjukdom. Några år senare flyttade hela familjen till Amerika.
--------------------------------------------------------------------
Kurirtåget från Stockholm
öfverkörde i natt, mellan Linköping och Malmslätt, banvakten Öster, hvilken ögonblickligen dödades.
(Ur Aftonbladet onsdag 1885-07-01).
I underrättelse samma dag från bandirektör Lindencrona första trafikdistriktet till överdirektören för Banavdelningen vid Statens Jernvägstrafik står att "det antages att Öster vid olyckstillfället befunnits sittande för nära spåret".
Anm: Banvakten Anders Johan Öster var född 1843-08-10 i Vikingstad (E) och bosatt i Tornby banvaktsstuga, gift med Johanna Karolina Hansdotter, f. 1841 i Gammalkil, efterlämnade fyra barn 7-14 år gamla. Han hade varit banvakt i Tornby i tio år.
--------------------------------------------------------------------
Blekinge. KARLSKRONA. Ett lif för en mössa. En banvakt vid Karlskrona-Vexjö-banan ramlade för några dagar sedan af en händelse i sjön vid en af lastningsbryggorna i Karlskrona, men drogs i sista minuten upp med lifvet af en resande. Mössan blef dock qvar på djupet, hvarför den nyss räddade begaf sig ut i en båt för att dragga efter henne. Detta lyckades likväl icke bättre, än att han tog öfverbalansen och tumlade i för andra gången, och denna gång behöll honom djupet, trots alla räddningsförsök.
(Ur den svensk-amerikanska tidningen Gamla och Nya Hemlandet onsdag 1885-07-22).
Anm: Vem den förolyckade var är inte känt.
--------------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Ordinarie nattsnälltåget från Göteborg försenades i dag 35 minuter och hitkom först 10.20. En extra banvakt åkande å dressin, blef nämligen omkring klockan 2 i natt öfverkörd och ögonblickligen dödad. Olyckan inträffade 2 kilometer vester om Värings station, grannstation till Sköfde. Lokomotivet skadades, så att tåget helt sakta måste gå in till Töreboda station, hvarifrån det afgick 48 minuter efter tiden.
(Ur Aftonbladet måndag 1885-08-03).
Anm: Den omkomne banvakten var Johan Albert Wendén,, f. 1864-08-18 i Väring, son till banvaktsförman August Johansson och hans hustru Anna Lena Svensdotter, bosatt i föräldrahemmet vid Värings station.
--------------------------------------------------------------------
MARIESTAD. Underbar räddning. Då nedgående godståget no 135 den 11 Aug. på morgonen passerade linien Laxå-Finnerödja, observerade lokomotivföraren en liten flicka, som satt och lekte mellan skenorna framför tåget. Tåget kunde ej stoppas, innan lokomotivet och en vagn gått öfver flickan, hvilken dock blef helt och hållet oskadad. Hon var dotter till en i närheten boende banvakt.
(Ur den svensk-amerikanska tidningen Gamla och Nya Hemlandet onsdag 1885-09-09).
--------------------------------------------------------------------
Öfverkörda på jernväg.
Af sista bantåget den 31 augusti från Hessleholm till Helsingborg blefvo två medelålders arbetare öfverkörda vid Bjershusen mellan Hyllstofta och Klippan. De blefvo så illa skadade att döden genast inträdde. Den ene af de omkomne, som lär heta P. Forsberg, hade såsom extra banvakt en längre tid varit sysselsatt vid jernvägen; den andre hade nyss anstälts der i samma egenskap. De båda omkomne åkte å dressin tåget till mötes och synas sålunda sjelfva varit vållande till sin undergång.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1885-09-03).
--------------------------------------------------------------------
Tillbud till jernvägsolycka
Det näst sista kurirtåget från Malmö för i år hitkom i går 30 minuter försenadt. Tåget, som hela vägen från Malmö framgått obehindradt, blef nemligen stoppadt före ingången i Nyboda tunnel, 2 kilometer söder om Liljeholmen, emedan ett ras egt rum i tunneln några minuter innan tåget skulle passera genom den samma. Flera större stenar hade nedfallit på skenorna, hvilken gjorde passagen genom tunneln omöjlig, och en större olycka blef må hända förebyggd derigenom att patrullerande banvakten i behörig tid hann fram och stoppade tåget. Såsom något egendomligt må nämnas, att det första kurirtåget, som afgick herifrån till Malmö den 1 sistlidne juni, äfven råkade ut för den oturen att blifva fördrödt 25 minuter från Centralstationen, derigenom att Liljeholmens svängbro kommit i olag, så att tåget ej kunde passera den samma förr än den satts i farbart skick.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1885-10-01).
--------------------------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad.
Extra banvakten J. Johansson hittades i går på morgonen död på banan mellan Killeberg och Ousby i Skåne, skrifves till Aftonbladet. Johansson hade öfverkörts af blandade tåget nr 74 och dog antagligen ögonblickligen.
(Ur Aftonbladet fredag 1885-10-09)
Anm: Den omkomne var John Johansson, född 1858-03-03 i Stenbrohult (G). Han var ogift och boende i Slätthult, Stenbrohult hos modern som var änka samt fyra syskon.
--------------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Banvakten Söderberg, vid vaktstugan n:o 5 emellan Margretehills och Sandvikens stationer å Gefle-Dala jernväg, blef i torsdags öfverkörd af ett uppgående godståg. Som han vid tågets annalkande befann sig på orätt sida om banan, ville han springa öfver den samma, ehuru tåget var tätt intill platsen. Han hann ej heller undan, utan fick af lokomotivet en knuff, hvarvid han kastades om kull på banan och erhöll svåra skador, efter hvad som uppgifves mest i bröstet. Genast efter ingående af rapporten om olyckshändelsen reste läkare från Gefle ut för att lemna nödig vård åt den skadade, som på middagen infördes till Gefle lasarett.
Söderberg är omkring 41 år gammal och eger hustru och flera barn.
(Ur Dalpilen 1885-10-16 och Dagens Nyheter 1885-10-20)
Anm: Banvakten Karl Erik Söderberg, var född 1844-07-30 i St. Skedvi (W), gift och bosatt vid Robertsholms (senare Hofors) järnvägsstation.
---------------------------------------------------------------
Stympad.
Enligt hvad som meddelas Hallandsposten, vardt den 16 dennes vid Engelholms station banvaktkarlen Jöns Svensson öfverkörd af Landskronatåget. Den olycklige, som vid tillfället var sysselsatt med vexling, hade i följd af mörkret ej blifvid observerad af lokomotivföraren, förr än det var för sent. Han fördes genast till Engelholms lasarett, hvarest man såg sig nödsakad att amputera venstra armen och högra foten.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1885-10-21)
--------------------------------------------------------------
Tillbud till jernvägsolycka.
Då nattåget till Malmö den 9 d:s på qvällen hunnit i närheten af Valla station i Södermanland visades mot tåget af tjenstgörande banvakten stoppsignal, af hvilken anledning lokomotivföraren så fort sig göra lät stoppade det samma. Det befans då att en räl sprungit af, hvilket banvakten dock i lagom tid observerat, hvarifgenom och efter all sannolikhet en svårare olycka blef förebyggd.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1885-12-12)
--------------------------------------------------------------
Två personer öfverkörda af bantåg.
I lördags afton strax efter kl. 10.15 inträffade i närheten af norra godsstationen härstädes den beklagansvärda händelsen att extra banvakten Johan Carlsson (boende n:r 28 Stora Kungsholmsgatan) och poliskonstapeln i Adolf Fredriks distrikt Frans Appelgren blefvo öfverkörda af några utaf ett lokomotiv framskjutna godsvagnar med den påföljd att Carlsson så svårt skadades, att han strax derefter afled, samt Appelgren fick sin ena arm för alltid förstörd.
Om förloppet vid händelsen har extra banvakten Swahn, som var närvarande, berättat att han, Carlsson och Appelgren stått å något af spåren midt för de grindar som från planen nedanför Rörstrandsvägen leda till jernvägen och hvilka, då tåg passerar, pläga stängas. Swahn och Carlsson skulle invänta det på Sala-Tillbergabanan kommande lokaltåget n:r 4, som väntades kl. 10.10, men nu blifvit något fördröjdt. Till dem hade sällat sig Appelgren, som hade vaktgöring nere vid banan. Under det de befunnit sig stående å de hvarandra korsande spåren nära intill det, å hvilket det väntade tåget skulle komma, samtalande med hvar andra och vända mot norr för att se om icke tåget komme snart, hade dem ovetande några godsvagnar, kommande från andra hållet, skjutits fram af ett lokomotiv just å det spår på hvilket de befunno sig. De hade icke märkt det minsta, dels i följd af mörkret och dels emedan snö fallit å skenorna och borttog ljudet, förr än de plötsligt kastades omkull af den främsta vagnen. Swahn kom emellertid utom spåret och slapp undan med blotta förskräckelsen, medan Carlsson blef svårt stympad och krossad, så att, bland annat, båda lårbenen voro afskurna, och Appelgrens ena arm skars utaf strax nedanför axeln.
Carlsson afled inom en kort stund efter olyckshändelsen. Appelgren lär däremot vara utom all fara, ehuru han naturligtvis blir invalid för hela lifvet.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1885-11-16). I Dagens Nyheter 1885-11-19 meddelas att "poliskonstapeln Frans Appelgren i går kl. 7 f.m. å Sabbatsbergs sjukhus aflidit i följd af de skador han erhållit vid olyckstillfället. Hans ena arm hade amputerats intill axeln och hufvudet var svårt skadat. Den aflidne var 25 år gammal och ogift."
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd af nattsnälltåget
till Malmö blef den 14 dennes mellan Elfsjö och Huddinge stationer hustrun till banvakten Z. Pettersson, då hon jemte sin man färdades å banan på dressin. Tåget stoppades fortast möjligt och upptog den döda kroppen, å hvilken hufvudet var krossadt. Mannen hade vid tågets larmsignaler hoppat åt sidan och undslapp med några mindre skråmor. De hade sitt hem vid Vestberga och voro på väg att helsa på en slekting, som är banvakt vid 4, och antogo förmodligen, att de skulle hinna fram före tåget.
(Ur Aftonbladet måndag 1885-12-16).
Anm: Den omkomna var Johanna Hedvig Danielsdotter, f. 1829 i St. Åby (E), gift med banvakten Zacharias Petersson i banvaktsstugan Västberga i Brännkyrka.
----------------------------------------------------------------
Tillbud till svår järnvägsolycka å statsbana.
Under natten till i lördags rasade en del af järnvägsbanken strax vester om Bergviks station, hvilket kunde hafva ledt till en oerhörd olycka, om förhållandet ej i tid blifvit upptäckt. Om detta ras telegraferades i går från Bergvik:
”Tåghindret i går föranleddes af utskärning i en bank vid Bergvik af orsak, att en invid sjön djupt liggande trumma blifvit fyld med sand från en utskärning i den närliggande sandhöjden, hvarigenom vattnet på bankens ena sida steg 7 fot högre än vattnet i sjön på den andra sidan och skar igenom banken och bortspolade under det 2 fot tjocka kälade öfre lagret fyllningen på en längd af 20 och en höjd af 8 fot. Det sålunda uppkomna tomrummet under bankens kälade ytlager upptäcktes af banvakten kort före tågets n:r 212 afgång derigenom, att ras under natten skett på bankens solsida. Tomrummet fyldes i går.”
Trafiken, som herigenom blef afbruten, kunde dock redan i lördags afton upptagas.
(Ur Aftonbladet måndag 1886-04-05).
----------------------------------------------------------------
Olyckshändelse å jernväg.
Uppgående tåget på Stockholm-Vesteråsbanan öfverkörde i går vid 2-tiden på eftermiddagen mellan Bålsta och Bro stationer en banvakt, som satt på en s.k. tralla på banan och ej tycktes märka det framrusande tåget. Lokomotivföraren på detta kunde ej sjelf varseblifva banvakten, alldenstund denne befann sig i en kurva. Den öfverkörde dog ögonblickligen. Liket infördes med tåget till Bro station.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1886-04-27).
Anm: Den omkomne var banvakten August Hedlund från Ullevi banvaktsstuga i Bro. Han var 45 år gammal.
----------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Ett barn, 1½ år gammalt, hade i tisdags afton lemnats utan tillsyn vid en banvaktstuga mellan Strålsnäs och Boxholm i Östergötland. Barnet kröp upp på banan, der det öfverkördes af det passerande snälltåget, med den påföljd att hufvudskålen spräcktes och venstra handen krossades. Barnet infördes i hopplöst tillstånd till Linköpings lasarett.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1886-07-30).
Anm: Barnet Gustaf Hjalmar, son till arbetaren Karl Johan Andersson och hans hustru Emma Jansdotter i Brostugan, Ekeby, avled dagen efter olyckan.
--------------------------------------------------------------
Dödad dödgräfvare.
Annandag jul på aftonen inträffade den beklagliga olyckshändelsen, att dödgräfvaren i Frändefors Gustaf Eriksson, hvilken för tillfället tjenstgjorde som extra banvakt vid Frändefors station, blef af uppgående tåget öfverkörd med den påföljd, att ena benet afslets och han erhöll en stöt i hufvudet, så att döden ögonblickligen följde. Olyckan lärer ha så tillgått, att E., som satt inne i banvaktarkuren, ej hört signalen, utan vid tågets annalkande rusade ut ur kuren för att öppna grinden, men fick dervid stöten i hufvudet och föll framstupa, hvarvid benent slets från kroppen. Tåget stoppades genast och förde den döde till stationen. Eriksson var enkling, omkring 50 år gammal och efterlemnar tvenne barn. Han uppgifves ha varit oredig vid tillfället.
(Ur Aftonbladet måndag 1887-01-03)
Anm: Gustaf Eriksson var född 1832-12-30 i Frändefors (P) och bosatt i Elgärde, Frändefors. I husförhörslängden anges dödsdatumet till den 26 december, men i död- och begravningsboken till den 27.
----------------------------------------------------------------
Illa tilltygad af tåget
blef i lördags qväll vid tegelbruket söder om Örebro en banvaktare Magnussons hustru, berättar Nerikes Allehanda. Vid tågets annalkande hade fyra manspersoner, delvis kända i polisens annaler, i vild fart kommit åkande efter en häst landsvägen fram mot de redan stängda grindarna. Banvakten Magnusson, som stod innanför grindarna, skrek och tecknade åt de åkande att ej köra på, men dessa brydde sig ej derom, utan körde vildt på så att hästen stötte mot grinden, hvilken flög upp och kastade omkull Magnusson. Denne, som fick en skråma på benet skyndade sig genast upp och gaf stoppsignal, hvilken upprepades af en på linien befintlig banvakt och en längre bort varande grindvakt. Skyndsamt försökte man få häst och vagn från banan. Härvid uppstod buller och rop, hvilket utkallade hustrun M. från banvaktsstugan. Just som hon kommer ut var tåget helt nära grinden, och hustru Magnusson fick antagligen av den en stöt, så att hon slungades ett par famnar derifrån. Lokomotivföraren, som nu hunnnit stoppa tåget och hoppa af, trodde att en menniska blifvit öfverkörd. Hustru Magnusson inbars sanslös i stugan, der hon dock snart qvicknade till, och eftersänd läkare konstaterade att hon fått tre refben i vänstra sidan knäckta och venstra underarmen afbruten. Dessutom hade hon en större rispa bak i hufvudet och ett sår på ena kinden. Någon fara för hustru Magnussons lif lär icke finnas, utan befinner hon sig efter omständigheterna väl.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1887-02-16).
--------------------------------------------------------------------
Tvärs genom järnvägsgrindarna
i Sölvesborg rusade tåget till Karlshamn i fredags morse. Grindarna splittrades, men ingen vidare olycka inträffade. Banvakten hade försovit sig.
(Ur Aftonbladet måndag 1887-02-21).
Anm: Att ha försummat grindbevakning ansågs vara en så allvarlig förseelse att det straffades med en eller ett par dagars löneavdrag.
--------------------------------------------------------------------
Stöt af bantåg vid Tidan
Så var dödsorsaken angiven då banvakten Anders Boströms hustru Kajsa Greta Johansdotter från Lunne Skrivaregården i Götlunda omkom den 1887-05-17.
(Ur död och begravningsboken för Götlunda församling (R).
Anm: Kajsa Greta Johansdotter var född 1833 i Fredsberg (R) och gift med banvakten Anders Boström sedan 1858. Hon efterlämnade make och sex barn.
--------------------------------------------------------------------
Om den ramlade järnvägsbanken skrifves till Aftonbladet:
Järnvägsbanken vid Slångenborg, belägen mellan Hybo och Delsbo stationer å norra stambanan, rasade i måndags afton strax innan persontåget från Delsbo skulle passera stället. Tåget stoppades af tjenstgörande banvakten. Bandirektören afreste genast till stället för att vidtaga åtgärder för bankens reparation. På tisdagen och onsdagen hafva tåg utgått från Ljusdal för att vid Slångenborg utväxla resande och post. Banan tros blifva klar i dag, så att morgondagens tåg kunna obehindradt passera.
(Ur Aftonbladet onsdag 1887-10-19).
Anm: Slångenborg ligger inte vid norra stambanan utan vid tvärbanan Ljusdal – Hudiksvall.
--------------------------------------------------------------------
Om ett olyckstillbud på järnvägen
skrifves till N.V.T. från Ny. Då skolläraren A. Nilsson på Östanvik kort efter godstågets uppgång den 25 passerade järnvägen till sin skola på Skönbacka. märkte han, att en järnvägsskena sprungit af mellan tvenne slipers, hvarvid en lösbruten bit af omkring två fot var fäst med skarfjärnen vid närmaste skena. Då han ansåg, att här var fara å färde, hastade han att varsko banvakten C. Öman för att vidtaga nödiga åtgärder, och med berömvärd skyndsamhet hann ock Öman att taga skadan i betraktande samt genom stoppsignaler stanna det några minuter därefter kommande nedgående snälltåget. Om en urspåring här skett, hade en svår olycka kunnat inträffa, så mycket mera, som järnvägsbanken på detta ställe har sjö på båda sidor om sig.
(Ur Aftonbladet fredag 1887-10-28).
--------------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåget
blef i lördags morse vid Södermalms anhaltsstation 22-årige extra banvakten G. Rundström. Han släpades omkring 100 fot under lokomotivet, men är ännu vid lif, ehuru svårt skadad i hufvudet. Han vårdas å Serafimerlasarettet.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1888-01-23)
I Dagens Nyheter beskrivs händelsen samma dag:
Vid ½8-tiden i lördags morse observerades af några personer, som vid Södermalms station väntade på lokaltåget, en, som det tycktes, liflös massa liggande mellan jernvägsspåret. Vid närmare efterseende befans det vara en mansperson, som blifvit öfverkörd af det tåg, hvilket nyss passerat. Trots att mannen var fruktansvärdt söndersargad, befann han sig dock vid sans. Han hade släpats omkring 100 fot under lokomotivet. Af lokaltåget fördes han till centralstationen och derifrån till Serafimerlasarettet. Den öfverkörde har befunnits vara extra banvakten G. Rundström.
--------------------------------------------------------------------
Sprungen järnvägsskena.
En banvakt upptäckte i tisdags, att en skena sprungit af nära Kolforsens station. Genom utlagda knallsignaler stoppades tåget, hvarefter det kunde i sakta fart föras fram öfver olycksstället. Redan i Ockelbo hade lokomotivföraren underrättats om faran.
(Norrl. P.)
(Ur Aftonbladet lördag 1888-11-24).
--------------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg
blef den 2 dennes vid 8-tiden på aftonen banvakten Svensson vid Värtabanan i närheten af Norra stationen. Han dog ögonblickligt. Den så olyckligt omkomne efterlemnar maka och barn i små omständigheter.
(Ur Göteborgs Aftonblad måndag 1889-03-04).
--------------------------------------------------------------------
En uppoffrande banvakt
I lördags afton, då uppgående tåget till Krylbo passerade jernvägsgrindarna vid Vaksalagatan i Upsala, inträffade en händelse som nära nog kostat en banvakt lifvet.
Då Krylbotåget närmade sig, märkte den vid Vaksalagrindarna stationerade banvakten J. Blomqvist att en man ämnade sig öfver banan. Tåget var nästan framme, och mannens lif hotades. Men banvakten märkte faran och rusade, då tåget var tätt inpå, i en blink öfver spåret för att möta den oförsigtige. Detta lyckades, men banvakten Blomqvist träffades af det framilande lokomotivet och erhöll en stöt som fällde honom till marken. Ett par tillskyndande personer togo hand om den förolyckade och förde honom till hans hem. Jernvägens läkare konstaterade, berättar Upsala-Posten, att axeln gått ur led, samt att ett par refben blifvit knäckta, men att dess bättre ingen lifsfara förelåg.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1889-03-06) (Även införd i Dagens Nyheter samma dag under rubriken Sitt lif för andras)
-----------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg
blef i lördags vid 8-tiden på aftonen banvakten Svensson vid Värtabanan i närheten af Norra stationen. Han dog ögonblickligt. Den så olyckligt omkomne efterlemnat maka och barn i små omständigheter.
(Ur Dalpilen 1889-03-08).
-----------------------------------------------------------------
Banvakten Olof Hansson i Skarhult, Borlunda församling avled 1889-04-26 till följd av "olyckshändelse på jernväg". Det är oklart vad som hänt då någon tidningsnotis om det inträffade inte påträffats. Uppgiften hämtad ut Döds- och begravingsboken för Borlunda församling (FI:1 s. 35).
-----------------------------------------------------------------
Missöde vid spårvexling å södra stambanan.
Natten mellan pingstaftonen och pingstdagen blefvo tågen n:ris 5 och 6 vexlade på samma spår i Fiskeby.
D.N. berättar härom följande: Vid Fiskeby mötas upp- och nedgående nattsnälltågen å linien Stockholm- Malmö. Uppgående tåget hade den ofvannämnda natten löpt in å Fiskeby station i vanlig tid och stod der inväntande det nedgående. Detta kom äfven, men istället för att passera förbi å bredvid liggande spår löpte det in på samma spår som uppgående tåget stod på. Sammanstötning var oundviklig och en fruktansvärd olycka syntes förestående. Förarne å båda tågen fattade snart farans vidd, och deras rådighet lär man i hög grad ha att tacka för olyckans ringa storlek. Det nedgående tågets förare gjorde allt för att stoppa sitt tåg medan det uppgåendes slog sitt back. Men trots detta nalkades de båda tågen hvarandra säkert, oundvikligt – och stötte samman.
Man kan lättare tänka sig än beskrifva de uppskrämda passagerarnes förskräckelse. En blick på den öfverståndna faran var emellertid i hög grad egnad att låta dem andas lättare. Den förfärliga möjligheten – en sammanstötning mellan två snälltåg – hade dess bättre reducerats till minnet af ett hemskt tillbud. De båda lokomotiven stodo upprätt på skenorna, i det närmaste oskadde. Endast buffertplankorna hade förstörts, hvarjemte några mindre skador uppkommit på dem. Det uppgående tågets vagnar stodo i oskadadt skick på skenorna, medan deremot af det nedgåendes 2 vagnar (postvagnen och en 2. klassens vagn) urspårat och skadats, dock utan att kullvräkas. Ännu en tredje vagn urspårade utan att skadas. Både passagerare och betjening å båda tågen voro oskadde. Af de förra hade endast en erhållit några mindre kontusioner vid ena ögat, troligtvis derigenom att han tittat ut vid sammanstötningen och slagit hufvudet mot fönstret.
Sedan de tre urspårade vagnarne afkopplats afgingo tågen med egna maskiner, endast 45 minuter försenade. Olyckans dimensioner äro således nästa de minsta möjliga.
Enligt till jernvägsstyrelsen härstädes ingånget telegram hade stationsförestsåndaren (L. Sjöström) i behörig ordning inspekterat vexlarne och funnit dem ligga rätt. Vid den norra vexeln, som skulle vexla in nedgående tåget å rätt spår, posterade banvakten n:o 109 Brobeck. I det ögonblick tåget skulle passera omkastade denne vexeln, hvilken, såsom nämndt, låg rätt. Det var härigenom som nedgående tåget kom in på samma spår som det uppgående och sammanstötningen framkallades.
Ofvannämnda telegram stämplar Brobecks åtgörande såsom oförklarligt, enär han, som var kommenderad till biträde vid nattågsmötet, tjenstgjort i denna egenskap under hela veckan. Enligt hvad D.N. från vederbörande inhemtat tror man att Brobeck i det ögonblick tåget kom gripits af någon hastig förvirring och kasta om vexeln. Närmare undersökning kommer att sprida ljus i saken.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1889-06-11).
------------------
Tågsammanstötningen vid Fiskeby.
Rörande denna händelse, hvilken som bekant inträffade natten mellan pingstaftonen och pingstdagen, hölls i torsdags eftermiddag undersökning vid Fiskeby station. För att i saken höras voro tillstädes: stationsinspektoren vid Fiskeby L. Sjöström, stationskarlen därstädes C.P. Pettersson och banvaktaren n:r 109 L. Brobeck (den samme som omkastade vexeln, hvarigenom sammanstötningen inträffade) samt konduktörerna Flink och Hallsten. Protokollet öfver den hållna undersökningen afsändes till trafikstyrelsen i Stockholm, som kommer att fälla utslag angående den timade händelsen. Banvakten Brobeck, som var orsaken till den samma, har nu åter fått träda i tjenstgöring, dock icke såsom något slags biträde vid Fiskeby station, utan innehar han sin förutvarande befattning såsom banvakt å linien.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1889-06-17).
------------------
Av en notis i Dagens Nyheter 1889-07-17 framgår att Brobeck dömdes till en månads avstängning från sin tjänst och att att han inte vidare fick användas såsom spårväxlare.
I en kommentar till sammanstötningen vid Fiskeby och urspårningen vid Flemingsberg 1889-06-25, där Dagens Nyheter först kritiserar de lindriga påföljder som resp. banvakter ådömts, skriver tidningen bl.a.:
Ovis sparsamhet
/.../ Fiskeby passeras dagligen af 18 tåg. I förhållande till göromålen anses stationsbesättningen för liten. Den utgöres af högst fem personer, deraf tre ordinarie och två tillfälligtvis. Tjenstgöringstiden räcker från kl. 2 på morgonen till half 11 på aftonen. Stationsföreståndaren tjenstgör 17 och stationskarlarne 12 till 15 timmar. Brobeck och en annan banvakt skulle hvar annan vecka tjenstgöra som stationskarlar vid nattågen. Men B., som säges vara en pålitlig och pligttrogen banvakt hade icke förut fått öfning i stationskarlarnes göromål. Han är en snart pensionsmessig, enögd gubbe, som i öfrigt måste sköta sin banvaktssyssla från kl. 1 på middagen till kl. 5 påföljande morgon hvarje dygn, undantagandes två timmars fri- och hvilotid mellan 5 och 7 e. m. Det kunde tyckas rimligare att bereda denne gamle man något mera hvila än att under natten pressa honom till extra tjenstgöring som spårvexlare vid en mycket vigtig plats. Experimentet hade icke pågått mer än en vecka, då Brobeck ”förvirrad” lade vexeln orätt och derigenom förorsakade tågsammanstötningen. /.../
Anm: Tågmötet skulle enligt tidtabellen äga rum kl. 02.22. Då hade den 60-årige "gamle gubben" Lars Brobeck sålunda varit i tjenst i över 13 timmar. Han var banvakt i banvaktsstugan 176 Eneby sedan 1872 och blev änkeman i januari 1888. Tre månader före växlingsmissödet hade han gift om sig med en 30 år yngre kvinna. Han avled i januari 1890.
-----------------------------------------------------------------
Öfverkördt barn.
Vid Laxå station inträffade i lördags den beklagliga olyckshändelsen, att en fem års gosse, son till banvakten Persson derstädes, öfverkördes af tåget och genast dödades.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1889-06-29).
-----------------------------------------------------------------
Nit och belöning.
Den cyklon med störtregn som för någon tid sedan skadade bandelen Vaggeryd – Hook å Nässjö – Halmstadsbanan kunde lätt ha vållat en stor olycka utan banmästare Liljedahls rådighet och nit. Efter att nyss hafva passerat sin bandel, tyckte han sig förmärka något ovanligt utåt linien, satte sig derför åter upp på sin dressin och begaf sig till det misstänkta stället. Der visade sig förödelsen. Han kunde ej längre fortsättta med dressinen utan måste vada i vatten upp under armarne ett godt stycke framåt för att om möjligt få ett i väntan varande tåg i behörig tid stoppadt. Detta lyckades. Derpå följde ett outtröttligt arbete för honom och andra, natt som dag, med det resultat att den ramponerade bandelen snart åter blef trafikabel.
Jernvägsstyrelsen beslöt att med gratifikationer belöna de raskaste. Dessa gratifikationer utdelades högtidligt i onsdags vid Hooks station af banans chef frih. Åkerhielm, som dervid höll ett anslående tal. Liljedahl erhöll 150, öfverbanmästaren 30, två banmästare hvardera 20 och fyra banvakter likaledes 20 kr. hvardera.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1889-07-03).
-----------------------------------------------------------------
Hårdt pröfvad banvaktarefamilj.
I Bohusläningen läses:
Under den stora skogsbranden vid Upphärad fattade elden uti en banvaktstuga, som nedbrann. Då banvakten skulle å en s.k. tralla transportera sin husvilla familj till närmaste station, kom ett lokomotiv framrusande i röken och öfverkörde trallan. Familjen blef räddad utom banvakten, som ihjelkördes.
De efterlefvande äro sålunda utan familjefader och hem!
(Ur DN 1889-07-06)
Anm: Det har inte lyckats att få fram vem den förolyckade banvakten var.
-----------------------------------------------------
Tågurspårningen vid Huddinge
Den 25 juni urspårade, såsom bekant, sex vagnar i det 6.40 e.m. från Stockholm afgående södra snälltåget mellan Huddinge och Tumba stationer, 2 kilometer söder om Huddinge. Rapport har nu ingått till jernvägsstyrelsen, inför hvilken handlingarna i målet föredragits.
Å det ställe der urspårningen egde rum skulle nämda dag efter sista tågets passerande nedläggas stenkolsaska i stället för der befintlig lerjord. Såsom förberedelse för detta arbete hade under dagens lopp undanschaktats grus under sex sliprar till ett djup under rälernas underkant af omkring 1½ fot i tre af mellanrummen och omkring 1 fot mellan de två öfriga. Grusbäddarne under sjelfva sliprarna hade qvarlemnats såsom stöd för dessa. Sedan kurirtåget passerat, hade dessa båda mellanrum ytterligare fördjupats. Ett tåg hade sedan passerat utan att någon sättning i banvallen förmärkts. men då snälltåget passerade, rasade grusbäddarne undan och föranledde urspårningen.
Banvakten A. W. Andersson hade i följd af hinder för banvaktsförmannen G. A. Pettersson jemte tre extra arbetare förrättat arbetet. Vid förhöret har Andersson uppgifvit att grus denna gång, tvärt emot hvad som vanligen sker, oundgängligen måst undanschaktas under dagens lopp för att hinna få banan klar till morgonens första tåg.
Styrelsen, som ansett att Anderssongjort sig skyldig till synnerligt grof vårdslöshet, dels derigenom att han, medan tåg ännu väntades, undangräft fyllning, dels derigenom att han, oaktadt banvallen försvagats, underlåtit att utställa varningssignaler för tågen, har funnit skäligt att döma honom till afstängning från sin tjenst under tre månader och förklarat att han såsom banvaktsförman ej må vidare användas.
Banvaktsförmannen Pettersson, som på eftermiddagen passerat stället och funnits fyllningen undanschaktad mellan fyra sliprar till ett djup af några tum under dessa underkant, men ej vidtagit några åtgärder med anledning häraf, dömdes till böter motsvarande tio dagars aflöning.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1889-07-18).
Anm: Rubriken i tidningen var ”Tågsammanstötningen vid Huddinge”, men någon sådan var det ju inte fråga om.
Domen föranledde följande kommentar i Göteborgs Aftonblad 1889-07-23:
Ännu en mild dom har af jernvägsstyrelsen fälts öfver en i jernvägarnes tjenst anstäld person, som genom oförsvarligt handlingssätt ställt en mängd menniskolif i ögonskenlig fara, skrifver SM.-P. Den gälde nu olyckan vid Huddinge den 25 juni
Styrelsen, som ansett ... (se ovan) ... har dömt ... (se ovan) ...
Det är nog icke utan att allmänna rättsmedvetandet kräft en vida hårdare näpst både här och beträffande den skyldige vid Fiskebyolyckan.
En annan uppfattning torgfördes i Svenska Dagbladet 1889-08-30, där i en ledare med rubriken Hvems är största felet?, för lång för att här återges, starkt ifrågasattes att enbart de lägsta befattningshavarna ådömts ansvar. Skribenten pekar på att order givits om utförandet av ett arbete, som krävde mycken varsamhet, försiktighet och god beräkning, men att ordern inte föregåtts av någon sådan beräkning eller att särskild varsamhet och försiktighet anbefallts.
------------------------------------------------------------
Dödad af bantåg
blef i dag på förmiddagen, berättar Upsala-Posten i onsdags, en extra banvakt Hansson mellan Kummelby och Tureberg. H., som befann sig ute på linien sysselsatt med något arbete, hade troligen somnat in bredvid spåret, der han träffats af snälltågets lokomotiv. Tåget stoppade och man fann mannen med krossadt hufvud. Den så sorgligt omkomne var omkring 25 år gammal och ogift.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1889-07-25).
------------------------------------------------------------
Somnat på sin post
hade en banvakt vid Dalslandsbanan sistlidne lördags morgon. Utfaren på sin dressin, nedtyngdes karlen af sömnen och tog sig, trots tågets väntade snara ankomst, en stilla slummer på sin "tralla". Föraren på det framrusande tåget märkte emellertid "sjusofvaren" och lyckades stoppa tåget, men endast på omkring en meters afstånd ifrån honom, hvadan han sålunda kom helskinnad undan, skrifves till N. V. T.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1889-08-08).
------------------------------------------------------------
Undersökningarne om olyckan å Luleå-Ofotenbanan
äro nu afslutade och länsstyrelsen har enligt Norrb.-kuriren kommit till det resultat,
att urspårningen vid i fråga varande olyckstillfälle föranledts dels och hufvudsakligen af syllarnes osäkra läge i den till ballast använda lösa sanden, af försummat underhåll af spåret och det sammas till följd deraf ojämna läge, dels ock af den till följd af brådskan med grusningens bedrifvande använda för stora tåghastigheten,
samt att banmästaren C.J. Jansson och banvakten J.A. Svensson, hvilka det närmast ålegat att öfvervaka, att banan vore i farbart skick, ehuru de icke med tillbörlig omsorg fullfjort sin tjenstepligt, dock icke kunna anses hafva gjort sig skyldiga till sådan försummelse uti i fråga varande fall, att den samma till allmänt åtal föranleder.
(Ur Aftonbladet 1889-08-20).
-----------------------------------------------------------------
En sammanstötning
mellan ett lokomotiv och en dressin inträffade i torsdags qväll vid half-7-tiden på Malmö-Ystadsbanan mellan Näsbyholm och Skurup. Lokomotivet, som afgick från Näsbyholm kl. 6,22, skulle hemföra trafikchefen Waldenström, hvilken deltagit i den samma dag förrättade inspektionen af banan. Banvakten Lars Olsson vid vaktstugan mellan Näsbyholm och Börringe hade varit i Skurup och afgick från vaktstugan vester om Skurup, ungefär samtidigt med att det extra lokomotivet afgick från Näsbyholm. Kommen ett stycke utåt vid Kallsjö, observerade han den annalkande maskinen; men som det var mörkt och dimmigt, skunde skenet från den samma ej ses förr än på nära håll; dock gafs på afstånd skarp signal från lokomotivet, som körde med sakta fart. O. och en skomakare från Börringe, som äfven befann sig med å dressinen, kastade sig nu af, hvar och en åt sitt håll; men banvakten ville rädda sin dressin och hann i yttersta minuten under sysselsättningen härmed att kasta sig sjelf åt sidan, dervid han dock träffades af spillrorna från dressinen, så att han föll omkull. När maskinen kom fram till Skurup, utsände trafikchefen strax en dressin för att hemta den skadade, som forslades fram till Skurup, der doktor L. Nilsson redan hunnit fram. Vid verkstäld undersökning befunnos ena armen och ett revben bräckta samt högra benet skadadt.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1889-11-04).
-----------------------------------------------------------------
Olyckshändelse på jernväg.
Den 6. dennes inträffade å jernvägen mellan Örbyhus och Dannemora den olyckshändelsen, säger Fyris, att då banvakten Anders Gustaf Nyman vid Berg i Tegelsmora socken på aftonen öppnade grindbommarne vid vägöfvergången derstädes, en af bommarne stötte mot det framrusande tåget och afbröts, dervid ett stycke af bommen slungades mot Nyman och träffade honom så hårdt i underlifvet, att han en timme derefter afled.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1889-11-14).
Anm: Anders Gustaf Nyman var född 1831-10-28 i Österlövsta (C) och banvakt i UGJ 33 Berg sedan. Hans första hustru omkom som grindvakt på samma plats 1883, se notis ovan 1883-08-01. Han var omgift med Anna Sofia Wissell, f. 1852 i Dannemora (C). Hon avled tre veckor efter sin make av sjukdom.
Samma händelse beskrivs i Dagens Nyheter 1889-11-14
Olyckshändelse å jernväg. Till V.L. skrifves:
Å banan mellan Örbyhus och Dannemora inträffade den 6 d:s en olyckshändelse, genom vilken banvakten Nyman, då aftontåget passerade öfvergången vid Berg, ljöt döden. Nyman hade öppnat för det framilande tåget. Då detta till hälften passerat, kom på något sätt ena bommen lös och svängde emot tåget och afbröts. Den vid stolpen qvarsittande delen slungades tillbaka och träffade Nyman å bröstet, så att han kastades i diket. Efter omkring en timmes förlopp afled den skadade, utan att hafva återfått medvetandet. Egendomligt nog blef för något år sedan Nymans första hustru på nästan samma ställe, der nu Nyman fann sin död, öfverkörd af ett tåg och dödad. Han var nu omgift och efterlemnar hustru och flera barn i små omständigheter.
-----------------------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
I lördags eftermiddag öfverkördes och dödades banvakten Olaus Johansson af uppgående snälltåget i närheten af Tockebackabron, meddelar Alingsås T.
Huru den olyckliga händelsen tillgått, vet man icke med säkerhet. Man förmodar att Johansson, som den dagen förtärt starka drycker, på återvägen till hemmet fallit omkull å jernbanan och dervid slagit hufvudet så hårdt, att sansen förlorats. Lokomotivföraren å det tåg, under hvilket J. sedan på det ohyggligaste sätt sönderslets, hade omedelbart före olyckshändelsen observerat något föremål liggande å banan, utan att dock kunna medhinna tågets stannande förr än olyckan var skedd.
Tåget fördröjdes genom den sorgliga tilldragelsen i femton minuter.
Johansson efterlemnar hustru och tre oförsörjda barn.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1889-12-04).
Anm: Olaus Johansson var född 1848-05-19 i Alingsås lfs och var banvakt i stugan Säveholm sedan 1875.
-----------------------------------------------------------------
Jernvägarnes offer.
Det senast utkomna numret af Jernbanebladet innehåller en intressant redogörelse för de olycksfall med eller utan dödlig utgång som timat vid statens jernvägar under tiden juni – september i år. Dödslistan upptager 20 namn, af hvilka endast 7 tillhöra personer som icke på något sätt varit anställda vid jernvägen. Bland de dödade hafva 17 blifvit öfverkörda och 3 ihjelklämda mellan buffertar vid koppling och dylikt.
Större och mindre kroppsskador utan dödlig påföljd hafva af tåget tillfogats 17 stycken, af hvilka en afsigtligt kastat sig framför tåget. För öfrigt äro inom denna kategori så väl de erhållna skadorna som deras orsaker i hög grad varierande, hvilket äfven är fallet med de olycksfall som inträffat bland jernvägarnes personal utan att vara förorsakade af tåget. Antalet dylika uppgår till 14. Bland olycksfallen märkas hufvudsakligen arm-, ben- och bröstskador i stort antal, och derjämte bråck, krossade skuldror, skador i hufvudet m. m. Alla de döda och skadade äro män – ett par äro gossar – med undantag af en enda, en hustru till en banvakt som står uppförd på dödslistan.
De flesta olycksfallen hafva varit i mer eller mindre mån sjelfförvållade. Dryckenskapslastens offer, hufvudsakligast dock bland dem som ej tillhört personalen, återfinnas naturligtvis äfven på denna lista, som för öfrigt utgör den allvarligaste maning till försigtighet då man begagnar sig af eller har sysselsättning vid jernvägen.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1889-12-13).
-----------------------------------------------------------------
Också en sammanstötning.
Natten till den 2 d:s drömde banvaktarens hustru vid Åkerby bro mellan Sköfde och Väring att tåg skulle komma och att det var mannens tjenstetur, berättar Vestgöta Korrespondenten. I sömnen går hon upp och vill göra hans tjenst. Hon fattar flaggan och springer ut i blotta linnet. Kommen till grinden vaknar hon och får då se en där posterandee banvakt. Hastigt springer hon åter, tagande vägen genom den lilla trädgården; här möter hon i mörkret sin man i samma lätta kostym. Han hade vaknat och förskrämd sprungit ut efter. Vid den lilla brunnsplanen skedde sammanstötningen. Hustrun kom i en sådan förtviflad fart att mannen kastades baklänges öfver ände och slog hufvudet mot brunnskaret. Båda blefvo illa skadade.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1890-01-09).
-----------------------------------------------------------------
Tågmissöde.
Under den starka snöstormen, som började i lördags afton, kullblåste på söndagsnatten en telegrafstolpe mellan Jerna och Mölnbo stationer, så att nedgående persontåget från Stockholm söndagsmorgonen kl. 7.25 måste af banvakten, som observerat faran, stoppas å linien. Sedan man dragit bort stolpen och efter mycket besvär upplagt de intrasslade telegraftrådarne på en annan stolpe, kunde tåget fortsätta, något försenadt.
(Ur Aftonbladet tisdag 1890-01-21<).
-----------------------------------------------------------------
Tågmissöde.
Under den starka snöstormen, som började i lördags afton, kullblåste på söndagsnatten en telegrafstolpe mellan Jerna och Mölnbo stationer, så att nedgående persontåget från Stockholm söndagsmorgonen kl. 7.25 måste af banvakten, som observerat faran, stoppas å linien. Sedan man dragit bort stolpen och efter mycket besvär upplagt de intrasslade telegraftrådarne på en annan stolpe, kunde tåget fortsätta, något försenadt.
(Ur Aftonbladet tisdag 1890-01-21).
-----------------------------------------------------------------
Ihjelkörd å jernväg.
Banmästaren E.M. Fredrikssons i Jerfsta 80-åriga moder blef i lördags morse öfverkörd af tåget från Tierp och ljöt en ögonblicklig död. Hon tjenstgjorde som grindöppnerska vid Jerfsta och hade redan öppnat grinden för det framrusande tåget, då hon, efter hvad man antager, märker att bommen lossnat och skall skynda tillbaka öfver jernvägsspåret, för att åter fästa den samma. Tåget var emellertid för nära, så att gumman ej hann öfver, utan fattades af plogen och upptogs med krossadt hufvud, då tåget hunnit stanna, berättar Gefleposten.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1890-02-12).
Anm: Den omkomna var Kajsa Nilsdotter, f. 1809-03-13 från Illbergstorp i Stora Kil (S).
-----------------------------------------------------------------
Olyckshändelse vid jernvägsstation.
Till D. N. skrifves: Vid Hallsbergs jernvägsstation inträffade den 18 d:s en beklaglig olyckshändelse, i det att banvakten n:o 889 A. Johansson under vagnvexling inne å bangården så illa klämdes mellan ett par vagnar, att hans tillstånd af läkaren anses alldeles hopplöst. Han hade, oförsigtigt nog, placerat sig hvilande mot den ena bufferten och observerade ej att en annan vagn invexlades på spåret, hvarvid han, som kom emellan vagnarnes buffertar, fick bröstkorgen krossad. Som läkare numera lyckligtvis finnes på platsen, kunde ändamålsenlig vård genast egnas den olycklige, hvilkens tillstånd emellertid, som nämnts, betecknades som ohjelpligt.
Polisundersökning om olyckshändelsen hölls på aftonen, hvarvid framgick att mannens egen oförsigtighet var enda orsaken till olycksfallet.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1890-06-20).
-----------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
(Pr telefon till Aftonbladet.)
Örebro den 20 juni. En extra banvakt vid namn Almstedt blef i går öfverkörd mellan Vretstorp och Laxå och fick hufvudet alldeles krossadt.
Han fördes till Örebro lasarett, där han efter några minuter afled.
(Ur Aftonbladet 1890-06-20)
Anm: Anders Gustaf Almstedt var född 1848-09-08 i Linde (T), bosatt i egen bostad Daltorpet på Bulltorps ägor i Viby (T), efterlämnade hustru och sex barn.
-----------------------------------------------------------------
Ihjelkörd å jernväg.
Dödad af uppgående nattåget blef 3 kilometer öster om Ånge station extra banvakten Pettersson natten till midsommardagen.
Lokomotivföraren fick se honom sitta sofvande på sin s.k. trehjuling. Af upprepade stoppsignaler väcktes han och vek af från banan. Han vände dock genast tillbaka för att rädda trehjulingen, men blef av maskinen omedelbart kastad åt sidan. Sedan tåget hunnit stoppas, skyndade tågpersonalen till hjelp. Det visade sig, att han erhållit ett stort krossår vid venstra tinningen, hvarur blod ymnigt flödade. Han medtogs å tåget och var vid framkomsten till Ånge ännu vid lif. Men när såret derefter skulle förbindas, hade lifvet redan flytt, berättar Jämtlandsposten.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1890-06-27).
Anm: Johannes Pettersson var född 1862-09-08 i Vislanda (G) och inflyttade vid årsskiftet 1889-90 därifrån till Bensjö, Bräcke (Z), där han är noterad som arbetare. Han hade av allt att döma tidigare varit järnvägsarbetare (rallare) vid järnvägsbyggnaden Nyhem-Graninge 1887 och i Bräcke och Ånge 1888-1889. Han var ogift. Begravd i Borgsjö (Y).
-----------------------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af bantåg.
En banvaktshustru vid Kettilstorp blef natten mellan onsdagen och torsdagen öfverkörd och dödad af nattåget från Falköping till Jönköping. Bemälda hustru har flere gånger synts oförsigtigt springa framför lokomotivet samt har till och med härför erhållit varning af banmästaren.
(Ur Göteborgs Aftonblad lördag 1890-06-28).
Anm: Banvaktshustrun var Anna Stina Eriksdotter, f. 1827-09-22 i Hemsjö, gift med banvakten Olaus Johansson Käck.
--------------------------------------------------------------
Attentat mot riksdagsmännen.
LULEÅ, lördagen den 19 juli.
Då två af banbetjeningen den 13 d:s passerade Ripats, 8 kilometer från Gellivare, befans vexeln stäld på halfspänn och fastkilad, synbarligen för att vålla det nedgående tågets urspåring. Såsom misstänkt anhölls kringresande gårdfarihandlanden Lindholm, vesterbottning, hvilken qvällen förut till banvakten yttrat: ”Det vore bättre att underminera banan och spränga riksdagsmännen i luften än att postera för dem”. Mannen, som erkänt sig ha fält yttrandet samt kastat vexeln fram och till baka några gånger men ej fastkilat den, har i Gellivare frigifvits i brist på bindande bevisning.
Den andra vexelomkastningen är ej konstaterad.
Officiell rapport till länsstyrelsen har ännu ej inkommit.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1890-07-21).
--------------------------------------------------------------
En beklaglig olycka timade i lördags qväll vid 8-tiden, då nedgående snälltåget passerade förbi Talavid, omtalar Smål. Alleh.
Efter att i Jönköping ha gjort några inköp var vid sagde tid extra banvakten Carl Sund, boende å Bymarken, stadd på återväg till hemmet. Bärande en barnstol vandrade han lugnt bansträcken utefter och hade hunnit ungefär midtför jernvägens lastkaj, då tåget med afstängd ånga och begagnande den fart, stupningen ned till härvarande bangård förlänar, krökte om den vid Talavid befintliga kurvan. Innan ett språng åt sidan hunnit räddat honom, var Sund af tåget kullkastad med den beklagansvärda påföljd att ena benet öfverkördes vid fotknölen och det andra strax nedan knät. Hans nödrop tillkallade en i närheten tjenstgörande kamrat och så fort sig göra lät forslades den olycklige med bibehållen sans till lasarettet.
Den så sorgligt stympade är en helt ung nygift man.
(Ur Göteborgs Aftonblad torsdag 1890-09-18).
--------------------------------------------------------------
Urspårning.
Från Karlshamn skrifves i Karlsh. Alleh.: Då ordinarie tåget från Karlskrona å Mellersta Blekinge jernväg i måndags på morgonen kommit till grusgropen vid Johannishus inträffade det missödet, att tre vagnar, nämligen postvagnen, en bagagevagn och en öppen vagn urspårade. Ett gruståg hade nämligen förut ingått till sandtaget, men banvakten hade uraktlåtit att derefter omkasta vexeln för persontåget. Misstaget observerades först sedan lokomotivet passerat vexeln, då banvakten hastigt omkastade den samma med den påföljd som nämndes. Hade vexeln fått vara orörd, skulle ovilkorligen en sammanstötning med gruståget inträffat. Någon nämnvärd skada uppstod dock icke, enär endast ett par buffertar kröktes. Tåget försenades emellertid 1 timme och 22 minuter.
(Ur Svenska Dagbladet 1890-10-02).
--------------------------------------------------------------
Sina ben öfverkörda
fick i går afton vid Upsala järnvägsstation af ett framilande bantåg 60-årige banvakten J. Blomqvist B. hvilken varit anstäld vid statens järnväg i ett 30-tal år, var känd som nykter och pålitlig.
(Ur Aftonbladet 1890-10-31).
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd å järnväg.
Tåget till Kristiania ihjälkörde natten till i fredags mellan Dalskogs och Melleruds stationer en 72 år gammal grindvakterska.
(Ur Göteborgs Weckoblad torsdag 1890-11-27).
-----------------------
Tidningen skriver fredag 1890-11-28 om samma olyckshändelse:
Öfverkörd å jernväg.
Nattåget till Kristiania ihjelkörde natten till fredagen mellan Dalskogs och Melleruds stationer en grindvakterska. Den så sorgligt omkomna var 72 år gammal.
Hon sökte, då tåget anlände, skynda tvärs öfver banan till högra sidan, men hade i mörkret icke bättre beräknadt tågets afstånd, än att hon upphanns af detsamma och slungades under hjulen med ofvannämnda påföljd. Qvinnan var enka och bosatt hos sin son, som är banvakt, skrifves från Dalskog.
-----------------------
Samma olyckshändelse föranledde en notis i den svensk-amerikanska tidningen Arbetaren, fredag 1891-01-02.
ÅMÅL. Död på sin post. Å Dalslandsbanan blef den 28* nov. på aftonen en gumma krossad under tåget vid sitt hem, vaktstugan nr. 4, då hon skulle posta vid de dervarande portarne. Den gamla sökte skynda tvärs öfver banan, men hade i mörkret icke bättre beräknat tågets afstånd än att hon upphanns af det samma och slungades under hjulen med ofvannämnda påföljd. Den så sorgligt omkomna var några och sjuttio år gammal samt enka och bosatt hos sin son, som var banvakt.
*) Datum felaktigt noterat.
-----------------------
Anm: Den omkomna var änkan Johanna Maria Davidsdotter, f. 1817-05-14 i Åsaka och hemmahörande i Tittås, Gärdhem (P). Hon bodde hos sin son som var banvakt i vaktstugan nr 4.
I dödboken för Dalskog är antecknat:
”Öfverkörd af jernvägståget nattetid.” samt ”Omkom genom vådlig händelse derigenom att hon om natten skulle sköta vakttjensten vid Dansbo jernvägsgrindar troligen fått svindel och fallit omkull samt öfverkördes af det framilande jernvägståget.”
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Från Balingslöf telegraferas till Svenska Dagbladet den 20 dennes: Då i dag uppgående persontåget n:o 196 passerade härvarande jernvägsstation hände den olyckan, att hustrun till banvakten 540 A. Nilsson (fel namn, se nedan) blef öfverkörd och ögonblickligen dödad.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1891-01-21)
Anm: Den dödade banvaktshustrun var Sissa Månsdotter, född 1846-07-21 i Stoby, gift med banvakten Anders Jönsson i banvaktsstugan 278 Ottarp, Hästveda.
Aftonbladet liksom Dagens Nyheter skriver samma dag:
Femtioåriga hustrun till banvakten Anders Jönsson öfverkördes i dag af nedgående persontåget nr 197 på bansträckan Hästveda - Balingslöf samt dödades ögonblickligt. Hon hade en tid varit sjuklig och ansågs vara något svag till förståndet. Hon hade antagligen sjelf varit vållande till olyckan.
----------------------------
I Dagens Nyheter 1898-12-27 rapporteras om en 30-årig kvinna som gjort sig känd som förfalskare och bedragerska. Hon skall ha levt ett kringflackande liv och varit till stort bekymmer för sina fattiga föräldrar som hon också bedragit. Kvinnan var dotter till ovan nämnda Sissa Månsdotter. "Hennes moder blef vid de ofta upprepade underrättelserna om den vanartiga dottern slutligen grubblande och ställde sig en morgon i vägen för tåget och massakrerades till döds utanför den banvaktstuga där hon hade sitt hem".
--------------------------------------------------------------
Urspårningen vid Elgarås.
Till trafikstyrelsen har ytterligare telegram om olyckan ingått. Af den förberedande undersökningen framgår att urspårningen föranledts deraf, att banvakten i hastigheten och förvirringen kastat om vexeln till orätt spår. Ingen, vare sig af resande eller personalen skadades. Förlusten anses relativt obetydlig.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1891-02-03).
--------------------------------------------------------------
Lokomotivet mordbrännare.
Första nedgående middagståget i tisdags på Frövi – Ludvika-banan antände en ladugård för banvakten nr 10 Johansson mellan Gusselby och Storå stationer. Ladugården var täckt med halm och brann med inneliggande foder så hastigt ned, att kreaturen med möda hunno räddas, meddelar N. A.
(Ur Aftonbladet torsdag 1891-05-14).
--------------------------------------------------------------
Ihjelkörd
blef i går morgse extra banvakten Samuel Johansson af nedgående snälltåget mellan Vårgårda och Lagmansholm, telefonerades i går till G.-P. Man känner icke de närmare omständigheterna vid den sorgliga händelsen, men man tror, att Johansson, då han skulle skynda öfver banan, snafvat och på så sätt kommit under tåget.
(Ur Göteborgs Aftonblad måndag 1891-06-15).
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd å jernväg.
Banmästaren vid Göteborg - Hallands jernväg Magnusson ihjelkördes i måndags natt af söderut gående snälltåget mellan Ås klosters och Backa stationer.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1891-06-25).
--------------------------------------------------------------
Om eldsvådan i Björna läses i Örnsköldsviks Tidning:
På f.m. dagen efter midsommardagen varsnades eld i skogen vid Björna by, belägen 2 à 3 km. från jernvägsstationen med samma namn. Som stark nordvestlig vind blåste och trakten rundt omkring var beväxt med barrskog, var faran för jernvägsstationen med reparationsverkstad, förrådsbyggnader m.fl. ögonskenlig. Vid middagstiden var hela sträckan – 1400 à 1500 m. – mellan Björnaån och Gideelf ett enda eldhaf, i hvars midt jernvägsstationen befann sig. Tack vare jernvägsbefälets och manskapets raskhet och påpasslighet räddads dock denna och reparationsverkstaden, hvaremot ekonomihus, banmästare- och banvaktsstugor, godsmagasin, lokomotivstall, förrådsbyggnadrer med massor af materialier och en stor mängd baracker blefvo lågornas rof. Statens förlust, som lätt kunnat blifva vida större, anslås till 50000 kr.
Många jernvägsarbetarefamiljer, som bebodde barackerna, förlorade all sin lösegendom, hvilken ej var assurerad. Chefen för jernvägsbyggnaden lär derför hafva hos kungl. jernvägsstyrelsen hemstält om att 1000 kr. ställes till hans förfogande för att utdelas bland de nödställda.
Trakten, öfver hvilken elden härjat, omfattar en omkrets af omkr. 2 mil, och 27 större och mindre byggnader hafva lagts i aska. Räddade äro, utom ofvan nämnda, större delen af Björna by och kyrkan.
Orsaken till eldens uppkomst anses allmänt vara vårdslöshet med en s.k. midsommareld.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1891-07-07).
--------------------------------------------------------------------------
Ihjälkörd
å Karlskrona – Växjö järnväg blef i fredags e.m. kl. mellan 3 och 4 af uppgående tåget banvakten Måns Holgerssons 60-åriga hustru vid Kvarnagårdens grindar strax söder om Holmsjö station. Lokomotivföraren varsnade, då han passerat en kurva i närheten af grindarne, att bommarne lågo öfver banan. Tåget kunde icke stanna, men signal gafs, hvarvid hustru Holgersson, barhufvad och i strumplästen, kom springande och försökte, ehuru tåget var tätt på, att slå upp bommarne. Hon fick upp den ena, men lokomotivet gick i samma ögonblick öfver henne, alldeles krossande hennes hufvud, hvadan döden ögonblickligen följde, skrifves det till Smål.-P:n.
Ur Aftonbladet onsdag 1891-11-11). Notisen återgavs i den svenskamerikanska tidningen Svensk Amerikanska Posten 1891-12-08.
Anm: Den omkomna var Maria Petersdotter var född 1829-08-16 i Fridlevstad (K), gift med Måns Holgersson, som varit banvakt här sedan 1874. Han avled 1892-01-02.
--------------------------------------------------------------------------
Inte enbart banvakten själv eller hans grindbevakande hustru var drabbade av olyckor. Också deras små barn med järnvägen inpå bostadshuset kunde råka illa ut.
Ur skrivelse från baningenjören i Sundsvall till distriktschefen vid VI distriktet.
Banmästaren vid 133 afdelningen rapporterar, att Banv No 1498 A. Carlssons 4-årige son Henning, blev af tåg No 467 den 14 dennes, då det passerade Bv-stugan No 1609 Lilltjern å linien Ånge - Dysjön så svårt skadad i hufvudet att föga hopp om hans återfående förefinnes. Antagligen synes, som om gossen utkommit från bv-stugan i samma ögonblick tåget passerade och framsprungit mot eller kommit detsamma för nära hvarvid han af ett fotsteg blifvit träffad i hufvudet.
Banvakten som postade för tåget vid nämnda stuga hade ej sett att gossen varit utkommen derifrån förrän efter det tåget passerat då han öfvergick spåret och fann honom i sanslöst tillstånd liggande i diket med ett blödande sår i hufvudet.
Jernvägsläkaren infann sig samma afton och kunde endast konstatera att föga hopp förefanns.
Sundsvall den 17 Nov 1891.
Sven Florelius
Anm: Den skadade pojken avled den 8 januari 1892.
Banvakten Anders Karlsson skulle själv (1906) förolyckas då han föll från ett tåg i rörelse.
--------------------------------------------------------------------------
b>Öfverkörd af bantåg
Sala, måndagen den 23 november. Under transport af jernvägsvagnar, som lastat å linien i närheten af Horndals station, blef i morse banvakten Johansson öfverkörd och så illa lemlästad, att ena armen lösslets från kroppen.
Den olycklige medföljde nedgående tåget till Krylbo, för att der erhålla läkarhjelp. Sedan skall han transporteras till lasarettet i Falun.
(Ur Dagens Nyheter 1891-11-24)
--------------------------------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt.
I måndags öfverkördes å Uddevalla—Herrljungabanan vid Maden, ungefär midt emellan Grunnebo och Öxnereds stationer, en omkring 60 år gammal banvakt vid namn Gartman af morgontåget från Uddevalla. Han fick hufvudet krossadt och afled ögonblickligen. Det synes som om mannen träffats af slag före tågets ankomst och därvid fallit öfver spåret.
(Ur Göteborgs Weckoblad torsdag 1891-11-26).
Anm: Den förolyckade var Olof Andersson Gartman, f. 1820-06-03 i Brålanda, änkeman, banvakt i banvaktsstugan UVHJ 8 Möjered, Vassända-Naglums församling sedan 1872.
Om samma olyckshändelse skriver Göteborgs Aftonblad 1891-11-25:
Öfverkörd och dödad blef i förgår med uppgående morgontåget banvakten Garthman, posterande å linien Grunnebo - Öxnered. Garthman, som antages hafva träffats af något svindelanfall, kunde med anledning af mörkret icke observeras, utan blef följden den ofvannämnda, skrifves från Uddevalla i B:n. Förfärligt stympad fördes den öfverkörde till sitt i närheten af olycksstället belägna hem.
Garthman var omkring 65 år gammal och hade länge varit i järnvägens tjenst.
Den vid tillfället tjenstgörande lokomotivföraren, som sjelf lär erfarit en rätt kännbar stöt, då olyckshändelsen skedde, stannade egendomligt nog icke tåget, utan fortsatte utan att taga notis om hvad som passerat.
Svenska Dagbladet skriver 1891-11-26 om olyckan:
I Tidning för Venersborgs stad och län läses: När uppgående bantåget i måndags mellan kl. 5 och 6 kommit till mellan Grunnebo och Öxnered observerade lokomotivföraren ett mörkt föremål liggande på banan. Det var emellertid för sent att stoppa tåget, som gick öfver. Det befans, sedan att man kört öfver banvakten Olof Gartman, hvilken förskräckligt massakrerats och ljutit en ögonblicklig död. Gartman hade tidigt på morgonen aflägsnat sig från sitt hem, Maden i Wassända socken, och gått ut för att tjenstgöra. Då han vid aflägsnandet från hemmet varit fullkomligt nykter och man icke har någon som helst anledning antaga att G. ämnat begå sjelfmord, kan ej saken förklaras annorlunda än att den aflidne fått ett slaganfall och varit medvetslös när tåget körde öfver honom.
Den aflidne var en 72 års man, enkling och efterlemnar flera barn, alla vuxna.
Dagens Nyheter har 1891-11-27 samma artikel införd, dock utan att omnämna att den tagits ur en annan dagstidning.
--------------------------------------------------------------
Ihjälklämd banvakt
Vid Furulunds station å Malmö – Billesholms järnväg inträffade i torsdags afton vid half 10-tiden, att banvakten Olof Bruhn, som för tillfället biträdde med vagnsväxling vid nedgående godståget, råkade komma emellan buffertarne af tvänne vagnar, som han skulle koppla samman, samt blef så illa klämd, att döden nästan ögonblickligen följde.
(Ur Aftonbladet lördag 1891-12-05).
--------------------------------------------------------------
Nära döden
var i lördags banvakten A. J. Stillfors, då han jemte fyra arbetare sysslade med plogning å Storvik-Hammarby sulfitbolags jernväg. Då maskinen med snöplogen hade vid Hammarby kommit till en vexel, hvaröfver den skulle lyftas, kunde föraren icke få maskinen att stanna, emedan snö kommit mellan hjulen och bromsblocken, utan rusade maskinen med full fart in i vexeln. Plogen kastades dervid ur spåret och träffade Stillfors i ryggen, så att han föll omkull och fick plogen öfver sig samt klämdes af denna mot kanten af en liten skärning. Lyckligtvis hade föraren i sista ögonblicket kastat back på maskinen och lyckats få denna att stanna, så att ingen vidare fara uppstod än att Stillfors kände sig något medtagen. Skulle deremot maskinen kört fram ytterligare endast 6 à 7 tum hade Stillfors med all säkerhet blifvit afskuren midt öfver lifvet, skrifver en meddelare till Gefleposten.
(Ur Svenska Dagbladet 1891-12-05)
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad
af nattåget från Göteborg blef vid 4-tiden på juldagsmorgonen en extra banvakt Olsson i närheten af Halsbergs jernvägsstation. Han hade, enligt S.-T., varit rusig då han gick ut för att posta, och antingen lagt sig på banan med hufvudet på skenorna och kroppen utom spåret, i vilken ställning han låg, då han observerades från lokomotivet, elker också fallit och blifvit liggande så. Bakre delen af hufvudet krossades, så att hjernan rann ut, hvadan döden följde ögonblickligen.
(Ur Dagens Nyheter onsdagen den 30 december 1891)
Anm: Den förolyckade hemmansbrukaren och extra banvakten Lars Olsson var född 1840-01-21 i Hardemo (T), gift och hade sex hemmavarande barn 7-17 år. Han var bosatt i Kyrkfallet, Kumla socken.
--------------------------------------------------------------
Enligt från baningenjören vid 9de sektionen ingången rapport blef extra banvakten Per Jonsson den 30de sistlidne Januari, under det han var sysselsatt med att hugga upp is från en vexel å Hallsbergs station, öfverkörd af vexellokomotivet med den påföljd, att venstra benet krossades.
Jonsson infördes samma dag med tåg No 34 till Örebro Lasarett för erhållande af läkarvård.
Jonsson hvilken är gift, är född den 11e Maj 1838 och antogs till extra banvakt den 1sta Januari 1879,
(Ur skrivelse till Kungl. Järnvägsstyrelsen från distriktschefen (II distriktet) den 1892-02-03)
--------------------------------------------------------------
Ihjelkörd af bantåg.
FALKENBERG den 10. Banvakten Severin Andersson blef i går afton, då han i närheten af Lis’ station å Vestkustbanan skulle från järnvägsspåret undanskaffa en dressin som där qvarglömts, öfverkörd af uppgående kurirtåget med påföljd att han efter en kort stunds förlopp afled.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1892-02-10).
Följande dag skriver samma tidning under rubriken
Olyckshändelsen å Vestkustbanan, af oss omnämnd i gårdagsnumrets telegramafdelning, skildras af en brefskrifvare sålunda:
En sorglig olyckshändelse inträffade i tisdags afton vid half 5-tiden i det vid Lis station uppgående kurirtåget n:r 52 öfverkörde vid Mellersta Hallands järnväg anställde extra banvakten Severin Andersson . Olyckan tilldrog sig sålunda, att A., som å banan, glömsk af tågets snara förbipasserande, qvarlemnet en dressin, vid tågets annalkande rusade fram för att undanskaffa dressinen, hvilket dock icke lyckades bättre än att den olycklige omkullstöttes af lokomotivet och släpades af detta en sträcka framåt, tills tåget, som genast vid första åsynen af det å spåret befintliga hindret redan började bromsa, hann stoppa. Den olycklige, som röjde tydliga tecken till lif, omhändertogs nu af tågpersonalen, men syntes vara svårt skadad. Han medtogs å tåget för att föras till lasarettet i Varberg, men endast en kort stund efter ankomsten dit kl. något öfver 6 var lifvet flyktadt.
Den så hastigt bortryckte var synnerligen värderad och afhållen af förmän och kamrater. Genom järnvägsbolagets försorg var han i bolaget ”Skandia” olycksfallsförsäkrad för 1,000 kr., hvilka nu komma hans efterlefvande till godo.
Anm: Extra banvakten Severin Andersson var född 1853-06-19 i Stafsing (N), gift och hade fyra barn. Familjen var bosatt på Stafsinge nr 10. I död- och begravningsboken för Stafsinge församling har noterats att han avlidit "i följd af svåra kontusioner. Fick vid försöket att i sista stunden bortföra en dressin från banvallen före kurirtågets /ankomst till/ Lis' station en stöt af lokomotivet, som orsakade så svåra yttre och inre skador, att han afled 2 timmar efter ankomsten till lasarettet i Varberg, dit han af kurirtåget transporteradts."
--------------------------------------------------------------
Olyckshändelse på jernväg. En banvakt vid namn Karl Bodin från Valskog, hvilken tillfälligtvis tjenstgjorde vid Köpings jernvägsstation, fick i lördags under vagnvexling sitt ena ben krossadt vid knät. Han forslades genast till lasarettet, der benet aftogs ofvan knät. Den skadade var sanslös hela natten, men är nu på bättringsvägen. Han är 22 år gammal och var olycksfallsförsäkrad , meddelas genom Svenska pressbyrån.
(Ur Dagens Nyheter måndagen den 8 augusti 1892)
--------------------------------------------------------------
Sömnig banvakt.
Den vid svängbron mellan Engelholms jernvägsstation och hamnen stationerade banvakten gjorde sig, skrifver Engelholms Tidning, i tisdags e..m. skyldig till en försummelse, som lätteligen kunnat medföra de ödesdigraste följder, så vida ej föraren å uppgående tåget i tid observerat faran. Banvakten befann sig vid tillfället å bron i afbidan på tåget, men hade försummat att tillstänga den samma, som i och för ångbåtspassagen hålles öppen, samt i stället fallit i en så djup slummer, att han ej hörde den stannade maskinens skarpa, upprepade signaler, utan först vaknade vid sin från motsatt håll tillskyndande hustrus rop. För sin sömnaktighet har han blifvit afskedad.
(Ur Dagens Nyheter 1892-08-30).
--------------------------------------------------------------
Dödad af bantåget.
Borås, söndagen den 25 september: Uppgående Varbergståget öfverkörde i går afton mellan Fritsla och Viskafors banvakten Johan Johansson, hvilken åkte på dressin. Döden torde ha följt ögonblickligen. Olyckan observerades ej förr än i dag på morgonen. Mannen var gift med enkan efter förre banvakten på platsen, hvilken omkom genom drunkning.
(Ur Dagens Nyheter 1892-09-26)
I Borås Tidning 1892-09-27 finns följande notis om olyckan:
Öfverkörd å järnväg.
Då uppgående Varbergståget i lördags afton befann sig mellan Fritsla och Viskafors stationer märkte föraren att något föremål öfverkördes. I följd af mörkret och banans krökning kunde dock icke afgöras om en olycka timat, men gjordes anmälan vid Viskafors hvarifrån folk utsändes utåt banlinien.
Midt å banan fann man då liket af banvakten Johan Johansson samt spillrorna af en dressin, som den omkomne användt för att transportera sig till sitt ett stycke från platsen belägna hem. Antagligen hade den olycklige ej i tid hört tågets närmande eller haft besinning att hoppa af dressinen, utan af maskinen erhållit en stöt som ändat hans lif. Skadorna å liket gifva nämligen stöd åt ett sådant antagande.
Banvakten Johansson var en medelålders man, sedan ett par år gift med änkan efter en banvakt, hvilken omkom genom drunkning.
Anm. Den omkomne banvakten Johan Johansson var född 1851-10-15 i Kvinnestad(P) och var bosatt i Tranhult i Seglora (P), vilket bör betyda banvaktsstugan Sävsjön. Han var gift och hade varit banvakt på denna plats sedan 1883.
--------------------------------------------------------------
Försvunnen banvakt.
I N. V. T. läses: Banvakten C. A. Norberg, placerad i närheten af Udden mellan Kristinehamn och Björneborgs stationer, blef i torsdags afton, då han på en s.k. trehjuling var på väg till sistnämnda station för att utqvittera sin månadsaflöning, under rådande mörker påkörd af godståget från Laxå. Trehjulingen blef naturligtvis krossad, men Norberg sjelf, som kastades af, undslapp märkligt nog oskadad.
Sedan han å stationen uppburit sin aflöning, hvarvid han för aflöningsförrättaren förklarade, ”att han kände sig så konstig”, begaf han sig åter hem till sin stuga. På natten försvann han emellertid derifrån, qvarlemnande aflöningsmedlen på bordet, jemte en lapp, hvarpå lär ha varit skrifvet: ”lemna bonden brefvet (inneh. pengar för köpta grisar), tåget har kört öfver mig, nu är det slut.”
Sedan dess har han ej varit synlig och trots efterspanngar har man ej lyckats komma honom på spåren.
Saken är anmäld för vederbörande kronolänsman.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1892-10-06).
Anm: Banvakten Karl August Norberg anträffades drunknad sommaren 1893. Han var född 1841-04-10 i Alingsås, gift och banvakt i banvaktsstugan 336 Karabytorp.
--------------------------------------------------------------
I dödsfara.
Banvakten J.F. Ljungström, boende i en banvaktsstuga vid Yxenhaga, begaf sig i onsdags vid half-8-tiden på aftonen från Jönköpings jernvägsstation till sitt hem, åkande jernvägen fram på sin trehjuling. Hunnen omkring 500 fot bortom Östra kyrkogården, slant den stör, med hvilken han framdref trehjulingen. Ljungström föll dervid till marken och slog sig så illa, att han blef liggande sanslös mellan jernvägsskenorna. Ingen märkte olyckan och 20 minuter derefter brusade tåget fram öfver den plats, der den sanslöse låg, och söndersplittrade fullständigt den trehjuling, som stod på spåret. Egendomligt nog hade Ljungström ej erhållit svårare skador utan blott några skrubbsår. Huru nära döden han varit visas bäst deraf, att hans hufvud varit så nära att träffas af lokomotivets hjul, att en del af håret afklipptes af dessa. Ljungström infördes till länslasarettet och befinner sig nu, sedan de sår han erhållit i fallet förbundits, utom all fara.
(Ur Svenska Dagbladet 1892-12-27).
Anm: Ljungström omkom 1901-12-06 vid en olycka i tjänsten, oklart vad det rörde sig om.
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad.
Linköping den 16 febr. Mellan Nässjö och Solberga stationer, omkring 2½ kilometer norr om Nässjö, hittades af tjenstgörande banvakten i afton, sedan uppgående kvällståget till Linköping passerat, liket efter banvakten nr 1068 Eckerman. Hans afslitna högra fot hittades i spåret, midt för det längs bort belägna betjeningshuset vid Nässjö. Den omkomne hade antagligen redan där blifvit öfverkörd och sedan släpats med tåget.
Den dödes kropp hade ett djupt krossår i hufvudet, venstra armen och högra foten afslitna samt bröstkorgen intryckt m.fl. skador.
(Ur Aftonbladet fredag 1893-02-17)
Anm: Johan Fredrik Eckerman var född 1833-12-16 i Nykyrka (R) och hade varit banvakt i banvaktsstugan Målen sedan 1867.
--------------------------------------------------------------
Dödad af bantåg
Då persontåget från Jönköping i går kl. 4,50 e.m. passerade Stadsgården, blef banvakten Anders Andersson-Melin, anstäld vid banafdelningens 1:a distrikt, öfverkörd och ögonblickligen dödad. Den olycklige, som befann sig i tjenstgöring, hade nog observerats stående å banan af lokomotivföraren, hvilken naturligtvis genast satte alla bromsapparaterna i verksamhet, men afståndet var för kort och tåget stannade först sedan lokomotivet och några af vagnarnba gått öfver mannen. Den stympade kroppen fördes till bårhuset.
Melin, som var bördig från Vestergötland, var 34 år gammal.
(Ur Aftonbladet onsdag 1893-02-22).
Anm: Det korrekta namnet var Anders Andreasson Melin. Han var född 1859-02-14 i Stora Mellby (P), ogift och bosatt vid Värtans station i Stockholm.
Svenska Dagbladet skriver samma dag om olyckan:
Öfverkörd banvakt. Grindvaktaren Melin vid jernvägen öfverkördes i går afton vid 5-tiden vid tunneln å Söder af ett ankommande persontåg. Mannen som placerat sig för nära invid spåret kullknuffades af lokomotivet, öfverkördes och dödades ögonblickligen.
--------------------------------------------------------------
Bantåg påkördt af dressin.
Då bantåget å Halsberg-Motala-linjen här om dagen af någon anledning stannat på banan kom en banvakt lugnt åkande på sin dressin i rigtning mot det samma. Der satt vår man, skrifver N. A., framruckande sin dressin i samma jemna takt som pendeln på ett gammalt dalur, låtande ögonen sväfva ut öfver det hvita snötäcket på sidan af banan och med tankarne sysselsatta med djupsinniga funderingar. Så kom han tillfälligtvis att rigta blicken framför sig och upptäckte då till stor häpnad ”den lille gjenstand”, som stod honom i vägen. Nu fick vår banvakt brådtom att kasta sig hufvudstupa i snödrifvan i bandiket. Dressinens framfart kunde han likväl ej hindra, hvadan denna på ögonblicket strök till sin motståndare, eldhästen, med den verkan att denne – höll. Men dressinen studsade till baka ”i spridd ordning” och dolde sig liksom banvakten här och der i den djupa snön.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1893-02-25).
--------------------------------------------------------------
Observera, att tidningsnotiserna om denna olycka upptar olika uppgifter om hur olyckan gått till, antalet omkomna och de inblandades namn.
Korrekta uppgifter är att de omkomna banvakterna var
August Svensson, f. 1854-07-17, bosatt i bvst 181 Bockarp, Hällestads församling (R), och
August Johansson, f. 1846-04-26, bosatt i bvst 176 Banken, Larvs församling (R).
Den skadade banvakten Lars Persson, f. 1836-11-19, bosatt vid Sörby station, Sörby (R) överlevde olyckan och dog först 1916.
---------------------------
Svår olyckshändelse vid Foglavik
3 banvakter dödade
I förmiddags nådde oss underrättelsen om en hemsk olyckshändelse, som timat vid Foglaviks station. Af hvad som tillsvidare är kändt här i Göteborg om tilldragelsen sammanställa vi följande:
Vid 1-tiden i går e.m. befann sig nedgående godståget n:r 153 vid Foglavik. Framför detsamma stodo 4 vagnar, lastade med rails och sleepers, hvilka skulle föras in på annat spår. Järnvägsbanken på detta ställe sluttar mycket starkt.
På de fyra vagnarne befunno sig banvakterna n:r 668 Johansson, n:r 734 Svensson och n:r 269 Pehrsson.
De satte vagnarne i rörelse för att vexla in dem på det andra spåret. Men till följd af att snö och is samlat sig kring bromsarne vägrade dessa att tjenstgöra. Vagnarne rullade i svindlande fart utför sluttningen rakt emot godstågets lokomotiv. En sammanstötning syntes oundviklig.
De tre männen hade döden för ögonen. De framrusande vagnarne närmade sig blixtsnabbt lokomotivet. Banvakten Johansson vågade försöket att hoppa af. Han krossades mot banvallen och dog ögonblickligen. Då vagnarne kommit till vexeln, hoppade banvakten Svensson af. Även han krossades genast och dog. Helt nära stationen hoppade Pehrsson af. Han skadades svårt och fördes till Falköpings lasarett.
En version af tilldragelsen säger att Pehrsson råkat falla mot en flaggkäpp som han bar i handen och rännt in denna i underlifvet. Det sägs vidare att han efter några timmars förlopp aflidit.
I morgon blifva vi nog i tillfälle att meddela närmare och kanske delvis beriktigade detaljer om den uppskakande tilldragelsen.
(Ur okänd göteborgstidning 1893-03-03).
---------------------------
En järnvägsolycka, som kostar lif.
(Privattelegram till Aftonbladet .)
Sköfde den 3 mars. Banvaktarna August Larsson och August Johansson omkommo i går vid en järnvägsolycka mellan Sörby och Foglavik.
De voro beordrade att 4 kilometer från Foglavik aflasta fyra med slipers lastade vagnar, som medföljde tåget nr 353. På det ställe, där vagnarna afkopplades från tåget, har banan en särdeles stark lutning mot Foglavik. Innan lossningen afslutats, satte sig emellertid tvänne af vagnarna i rörelse utför sluttningen. Bromsarna nekade göra tjenst och vagnarna foro med svindlande fart mot och in på Foglaviks station.
Johansson afhoppade och ihjälslogs mot skenorna. Larsson genomborrades af en stång och dog äfven. Lars Persson skadades lifsfarligt och hans tillstånd är hopplöst. Den fjerde undkom oskadd. Alla äro gifta och fattiga.
Inkomna på stationen krossade de i drift råkade vagnarna fullständigt stationens godsförflyttningsvagn och sönderslogo en växel. Hade icke växeln omlagts efter persontågets passerande, skulle olyckan fått en ännu större omfattning.
Larsson och Persson äro nyss lifförsäkrade i ”Fylgia”.
(Ur Aftonbladet lördag 1893-03-04).
---------------------------
Jernvägsolyckan vid Foglavik.
Om nämda tilldragelse, som inträffade den 2 d:s och hvarid två människolif spildes, hölls den 10 d:s ransakning af jernvägens juridiska ombud, vice häradshöfding Corin, i närvaro af distriktets bandirektör, kapten Isberg och baningeniör Westfelt. Inkallade voro enkorna efter de båda omkomna. Äfven voro inkallade alla af stations- och tågpersonalen som hade något att i saken upplysa. Protokollet skall öfverlemnas till jernvägsstyrelsen, som pröfvar huru vida någon genom vårdslöshet varit vållande till olyckan. Den skadade banvakten Person vårdas ännu på Falköpings lasarett.
Banmästare L. Andersson, som bär ansvaret, synes ha handlat i full öfverensstämmelse med gifna föreskrifter, om han blott tagit med i beräkningen den ogynsamma väderleken.
Han är en till åren kommen, allvarligt sinnad man, som innehaft sin befattning som banmästare sedan 1862 och är om några månader pensionsmessig; han har under denna långa tjenstetid ej varit straffad eller tilltalad för någon förseelse, och som något särskildt betecknande för hans tjenstenit och goda helsa må anföras att han icke en enda dag varit sjukrapporterad sedan han antogs i jervägens tjenst.
(Ur Dagens Nyheter 1893-03-13).
---------------------------
Den omkomne banvakten Johansson begrofs dagen förut å Herrljunga kyrkogård. Kistan var ställd på två sammankopplade s.k. trallar, och der rundt sutto de sörjande. Det egendomliga sorgetåget satte sig i gång utför samma lutning som de olyckligt skenande vagnare, förbi stationen och ned till Herrljunga, 10 kilometers väglängd, der banan, med undantag af en stigning, lutar utför hela vägen, men här reglerades farten genom att bromsa med fötterna. Utmed banan voro många åskådare för att se den högst ovanliga processionen.
(Ur Dagens Nyheter 1893-08-19).
Skadestånd.
Till de genom den svåra olyckan vid Foglavik den 2 sistlidna mars omkomne banvakterna August Svenssons och August Johanssons efterlefvande har regeringen beviljat skadestånd på det sätt, att till Svenssons enka och 7 bern anslagits ett årligt belopp af 244 kr., utom pensionen, som uppgår till 156 kr., samt till Johanssons enka anvisats 44 kr., utom pensionen, som äfven uppgår till 156 kr. Till en Johanssons son utom äktenskapet har dessutom beviljats en uppfostringshjelp af 60 kr. om året, till dess sonen fylt 15 år.
--------------------------------------------------------------
Öfverkörd på jernväg.
På Malmö - Trelleborgs jernväg har i fredags en olyckshändelse inträffat, som tyvärr kostade en menniska lifvet. Ett extratåg hade tidigt utgått från Trelleborg, och detta mötte mellan Vintrie och Fosie banvakten Sven Jakobsson, som på dressin begifvit sig från Malmö. På grund af den bitande snöstormen hade han emellertid placerat sig baklänges och såg icke sålunda det annalkande tåget. Så snart man från detta observerade Jakobsson gafs varningssignaler och maskinen stoppades. Det var emellertid för sent. Lokomotivet träffade dressinen och dess passagerare, som ögonblickligen dödades.
Den omkomne var en äldre man. Han efterlemnar hustru och vuxna barn.
(Ur tidningen Kalmar 1893-03-07).
Anm: Banvakten Sven Jakobsson var född 1843-03-30 i Gustav (Norra Börringe) (M) och skriven i Malmö S:t Pauli. I dödsboken står ”Omkom av våda på så sätt att han af ett järnvägståg öfverkördes mellan Fosie hållplats och Vintrie station med den påföljd att han ögonblickligen afled, enligt intyg d. 4/3 1893 af kronolänsman A. Anderberg, som om dödsfallet anställt undersökning”
----------------------------------------------------
Krossad af tåget
I tisdags kastade sig en man som var banvakt vid Landskrona - Helsingborgs järnväg franför det från Teckomatorp ankommande tåget. Mannen, som var sinnesrubbad, dödades ögonblickligen.
(Ur Aftonbladet fredag 1893-04-14).
----------------------------------------------------
Överkörd och dödad av bantåg blef, skrifves till Dagens Nyheter, midsommarafton banvakten Joh. Andersson vid Dunketorp mellan Åtvidabergs och Forsaströms stationer å Norsholm-Vesterviks-jernvägen.
Andersson hade besökt torgdagen i Åtvidaberg och skulle bege sig hem åkande å sin "tralle" (en liten vagn med 3 hjul), men hade stannat vid slutet af en längre utförslutning å banan. När tåget kom, stod "trallen" å spåret och å densamma syntes Andersson ligga, troligen sofvande. Signaler gåfvos och man sökte stoppa tåget, men utan resultat. Anderson rörde sig icke och tåget kunde ej stoppas, hvadan den olycklige blef öfverkörd, så att hufvudet krossades och döden genast följde.
Anderson, som efterlemnar hustru och två minderåriga barn, lär vid olyckstillfället icke ha varit fullt nykter.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1893-06-28).
Anm: Anders Johan Andersson var född 1861 i Gamleby. Ett tredje barn föddes 1894-02-03. Olycksdatum var den 23 juni 1893.
----------------------------------------------------
Farlig slummer.
Banvakten vid statens järnvägar A. Hallin blef i fredags mellan Nässjö och Forserum påkörd af ordinarie persontåget nr 182, skrifves till Dagens Nyheter. Han hade kommit en stund för tidigt till sitt postställe, lagt sig på banvallen och inslumrat samt vaknade först , då tåget gaf signal. Yrvaken rusade han upp för att från spåret bortföra sin medhafda ”tralla”, men innan detta medhunnits, var tåget inpå honom, och han kastades undan af lokomotifvet, hvarvid han fick ett större krossår i pannan. Tåget stoppades och medtog Hallin till Jönköping, der han intogs å lasarettet. Han var sanslös hela tiden, och föga hopp finnes om hans vederfående.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1893-07-10).
Aftonbladet skriver 1893-07-12 om samma händelse:
Banvakt omkullkastad af tåget.
Extra banvakten G. Hallén, som sistlidne fredags afton skulle sköta tågposten vid känningsskifvan söder om Forserums station, begagnade sig för färden af en s.k. tralla, hvarå jämväl en medförd korg placerats. Hunnen blott 2 à 3 tusen fot från stationen hade Hallén lemnat vagnen stående å spåret och gått in i skogen, hvarifrån han återkom just då tåget från Nässjö med full fart nalkades. Då vagnen placerats i en kurva, kunde den af tågpersonalen ej observeras så tidigt, att tåget hann stoppas, och Hallén skyndade nu fram för att i sista stund rycka trehjulingen ur spåret. Försöket slog illa ut, Hallén och vagnen slungades ned i diket, och då tåget hunnit stoppas, fans Hallén liggande sanslös med sönderspräckt hufvud. Han inbars i tåget och erhöll å Forserums station tillfälligt förband samt affördes med samma tåg till Jönköping för att intagas å lasarettet, där han då detta skrifves kvarligger, ännu vid lifvet, men utan att ha återfått medvetandet.
Anm: Som synes är skildringen av olyckan ganska olika i de båda tidningarna. Det har inte gått att få fram närmare uppgifter om banvaktens identitet eller om han överlevde olyckan.
----------------------------------------------------
En rådig parfvel, son till en banvakt vid en station på Borås-Varbergsbanan, förekom härom dagen en olycka, som kunnat få ödesdigra följder och kanske kostat en mängd människor lifvet.
Genom det strida regnet hade ett sandras inträffat på ett ställe vid banan och underminerat vallen. Detta inträffade sedan banvakten passerat linien.
Tåget skulle anlända om en kort stund och hade redan lemnat närnmaste station. Genom en händelse kom emellertid gossen gående på banan, observerade faran och började springa alt hvad han förmådde mot tåget. Slutligen nådde han fram till banvakten, berättade skyndsamt hvad som händt, och då tåget kom brusande, hejdades det af stoppsignal. Om en stund var skadan å linien reparerad och tåget kunde fortsätta.
Som belöning för sin rådighet erhöll gossen 25 kr., meddelar Borås-P.
(Ur Aftonbladet 1893-08-25
Anm: 25 kronor var vid den tiden en ganska stor summa, motsvarande ungefär tre veckors lön för en banvakt.
----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad.
Banvakten Bäcklund öfverkördes i tisdags afton af ett nedgående godståg mellan Finnerödja och Elgarås. Hufvudet och lemmarne skadades illa. Bäcklund afled i går å Falköpings lasarett.
(Ur Göteborgs Aftonblad torsdag 1893-09-21).
Anm: Extra banvakten Johan Viktor Bäcklund Johansson var född 1842-11-10 i Undenäs (R), gift hade två hemmavarande barn och var bosatt i Bäckängen vid Nockerud i Hova (R).
----------------------------------------------------
Olycka på Saltsjöbanan.
I går kväll öfverkördes i närheten af Neglinge station en ung, från Bohuslän bördig, ogift banvakt vid namn Jonasson, hvilken af ännu okänd anledning lagt sig att sofva på banan med lyktan bredvid sig. Hufvudet hvilade på sjelfva rälsen, hvarför döden följde ögonblickligen.
(Ur Aftonbladet onsdag 1893-10-18).
Anm: Den omkomne var August Jonasson, f. 1861-05-22 i Liljelund under Hörda Frälsegård, Virestad (G) (felaktigt noterat som 1861-05-26, vilket var dopdatum) och vid sin död fortfarande skriven där. Uppgiften att han var bördig från Bohuslän också oriktig. Enligt tidningsnotisen bör dödsdatum ha varit 1893-10-17 men i Sveriges dödbok 1830-2020 anges det till 1893-10-16.
----------------------------------------------------
Lefvande begrafven.
Till Hallandsposten skrifves från Veinge: En brunnsgräfvare Ekvall, som de senaste dagarna varit sysselsatt med brunnsgräfning vid banvaktsstugan strax söder om Veinge station, blef den 2 d:s till följd af ett strax efter hans nedstigande inträffadt större ras lefvande begrafven. Liket af den under så sorgliga omständigheter förolyckade redbare och duglige arbetaren är, när detta skrifves, ännu ej upptaget, men arbetet med den nedrasade jordmassans bortschaktande pågår af alla krafter. Ekvall, som var i goda omsständigheter, efterlemnar en talrik familj i Laholm.
(Ur Aftonbladet lördag 1893-11-04)
Anm: Nils Ekvall var född 1833, husägare och arbetskarl, bosatt Torgsroten 72 i Laholm.
---------------------------------------------------
Ihjelkörd å jernvägen.
Katrineholm, onsdagen den 7 februari. Banvakten A. Johansson Mäll blef i dag på morgonen öfverkörd af kruttåget nr 319 och erhöll så svåra skador i hufvudet och ena sidan af kroppen, att han vid 10-tiden afled. Den aflidne, född 1836 och i jernvägens tjenst sedan 1862, efterlemnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1894-02-08).
Anm: Banvakten Anders Johansson Mäll var född 1836 i Gökhem (R), gift och bosatt i banvaktsstugan nr 94 i Västra Vingåker (D) sedan 1880 då familjen inflyttat från bvst Ängstugan i Flen. Makarna Johansson Mäll hade sex barn, alla döttrar.
---------------------------------------------------
Underbar räddning.
Då nedgående persontåget från Laxå i går e. m. var c:a 2 km. från Kristinehamn, lekte en liten flicka, dotter till en banvakt, bredvid järnvägsspåret. Föraren hann emellertid ej att stoppa förrän hela tåget gått öfver den lilla, som satt bredvid spåret, alldeles under vagnarnas trappsteg. Den lilla befans alldeles oskadd.
(Ur Aftonbladet fredag 1894-04-06).
---------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg
Då extra banvakten Cederholm i tisdags afton kom åkande å dressin på väg från Teckomatorp till Marieholm upphanns han af det mot Eslöf nedgående sista tåget.
Dressinen krossades och Cederholm kom under lokomotivet, mellan vars asklåda och marken han blef klämd mycket illa. Hela ansigtet massakrerades på det förskräckligaste sätt, och enär blod utsipprade ur mun och öron, är det troligt att några inre delar skadats.
Han medtogs till Lund, der han ännu vid transporten från tåget var vid lif.
(Ur Norra Skåne 1894-04-21).
Anm: Närmare uppgifter om banvakten Cederholm är f.n. inte kända.
----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
Banvakten Samuel Jansson blef midsommardagen, då han postade vid sin banvaktsstuga mellan Björnlunda och Stjernhof, träffad af något fotsteg på ett förbiilande tåg, så att hufvudet spräcktes. Han forslades till Flens lasarett, der han på måndagen afled. Den omkomne var omkring 50 år och efterlemnar hustru och en son.
(Ur Svenska Dagbladet 1894-06-28).
Samuel Jansson var född 1842-08-20 i Sil, Skaraborgs län och hade varit bosatt i banvaktsstugan 46 Sörby i Björnlunda socken sedan 1876.
----------------------------------------------------
Dödad af tåget.
Sköfde lördagen den 21 juli. Hustrun till banvaktare Nilsson vid Ockleby bro, strax norr om Sköfde öfverkördes af dagens morgontåg. Hon afled genast.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1894-07-23).
Anm: Den omkomna var Gustafva Johansdotter i Sikahult under Horns Postgård i Horn. Hon var född 1841-01-12 i Berg (R), gift med banvakten Anders Nilsson, hade sju barn 9-20 år.
----------------------------------------------------
Farlig sofplats.
Då uppgående blandade tåget, hvilket lemnar Halmstad vid 6-tiden på e.m., i torsdags hunnit ett stycke på andra sidan Harplinge, observerade lokomotivföraren något, efter hvad han tyckte en sandhög, ligga på banan mellan jernvägsskenorna. Kommen närmare såg han till sin förskräckelse att det var en gosse som på detta farliga ställe låg försänkt i sömn. Det korta afståndet tillät ej att stanna det af 17 vagnar bestående tåget, och en varningssiognal skulle visserligen väcka den sofvande, men mycket osäkert vore, att han yrvaken hade nog besinning att ögonblickligen skynda från banan. Fattande ett djerft beslut, låt föraren ånghvisslan vara och körde i full fart fram öfver gossen. Sedan tåget derefter genast stoppats och lokomotivföraren vände sig om för att taga reda på hur det gått med den sofvande, såg han pojken alldeles oskadd i fyrsprång trafva utefter banan åt Harplinge till. Den öfverkörde var en 12-årig son till banvakten Anders Nilsson.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1894-07-31).
----------------------------------------------------
Den lilla undgick den hotande faran.
Sundsvall den 17 aug. Nedgående tåget från Sollefteå öfverkörde i går afton mellan stationerna Ragunda och Håsjö banvakten Olssons tvååriga dotter, som lekte å banvallen. Ehuru lokomotivet och 3 vagnar gingo öfver den lilla, förblef hon dock oskadd, då hon fallit mellan spåren.
(Ur Aftonbladet lördag 1894-08-18).
----------------------------------------------------
Tågmissöde
När det norr ut gående snälltåget härifrån i går skulle passera grindarna vid Solnavägen strax bortom Karlbergs station, hade banvakten så sent infunnit sig på sin post att han hann öppna endast den ena grinden. Den andra sönderslogs af det framrusande lokomotivet. Lyckligtvis skadades ingen menniska, men tåget försenades.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1894-09-05).
----------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg .
Upsala, söndagen den 30 september. Blandade tåget nr 237, som afgick härifrån kl. 02.25 i eftermiddags, öfverkörde vid Bergsbrunna station banvakten P. Andersson.
Andersson hade nyss anländt dit med sin tralla för att hemta post och skulle just lyfta bort trallan, då tåget kom och körde öfver honom.
Andersson, som afled efter en timme, efterlemnar hustru och barn.
(Ur Dagens måndag Nyheter 1894-10-01).
----------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget .
Från Varberg telegraferas: Banvakten Nils Fredriksson öfverkördes i förgår eftermiddag af Halmstadståget och fick venstra armen skiljd från kroppen. Den skadades tillstånd är icke hopplöst.
(Ur Göteborgs Aftonblad måndag 1894-10-15).
----------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg .
I en kurva mellan de å Saltsjöbanan belägna stationerna Neglinge och Dufnäs blef banvakten P. J. Andersson kl. 8,20 i lördags afton öfverkörd af ett tåg från Saltsjöbaden till Stockholm. Andersson, en medelålders karl, hade lagt sig invid jernvägsspåret och observerades ej af tågföraren förr än det var för sent att stanna tåget, hvilket derför gick öfver och dödade honom. Den så sorgligt omkomne var boende vid Jerla samt efterlemnar hustru och fyra barn.
(Ur Svenska Dagbladet 1894-11-06)
Anm: Banvakten Lars Johan Andersson var född 1852-04-28 i Kyrkefalla (R), var gift och hade fyra barn. Han hade inflyttat 1893 från Sventorp (R) och var bosatt i Neglinge stationssamhälle. Familjen flyttad 1894 åter till Sventorp.
----------------------------------------------------
Snöhinder och olycka.
Trafiken på Hernösand-Sollefteå-banan är fortfarande instäld till följd af snöhinder.
På banan inträffade i går en olyckshändelse, i det att banvakten J. Karlberg nedföll genom en rasande snövall strax framför den i samma ögonblick passerande ångplogen och fick båda benen öfverkörda. Han vårdas på Hernösands lasarett.
(Ur Aftonbladet måndag 1895-03-27).
Påföljande dag skriver Aftonbladet:
Hernösand den 27 mars. Banvakten J. Karlberg, som i går fick båda benen öfverkörda af ångsnöplogen, har i dag efter amputation aflidit å härvarande lasarett.
----------------------------------------------------
Rasande jernvägsbank.
Ett ras inträffade i torsdags e.m. på jernvägsbanken vid Dala qvarn, omkring 3 kilometer från Halsberg (å Halsberg-Mjölby-banan). Raset har en längd af 50 fot och 25 fots höjd. Arbetet med skadans reparerande pågår natt och dag. Tågen ha hela tiden kunnat passera banken, ehuru de måste framföras med iakttagande af största försigtighet.
Raset, inträffade, berättar N. A., kl. 3.30 e.m. på den s.k. qvarnbanken, men varsnades i god tid af tjenstgörande banvakten, så att tåget nr 145 stoppades och de resande fingo stiga af medan tåget framgick öfver stället.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1895-04-17).
----------------------------------------------------
Banmästare J. Andersson Folker vid Boden blev den 27 april 1895 överkörd av bantåget och så illa skadad att han blivit delvis förlamad och saknar förmåga att på något sätt bidra till sitt uppehäll.
Saken omnämns i Dagens Nyheter 1897-07-28 efter att han instämt Kungliga Järnvägsstyrelsen till Stockholms Rådhusrätt med yrkande om skadeersättning. Styrelsen ådömdes att betala skadestånd och livränta.
----------------------------------------------------
Rasande jernvägsbank.
I lördags eftermiddag inträffade å Nordmark-Klarelfvens jernväg ett större ras, som kunnat få mycket ödesdigra följder, om det ej i tid upptäckts.
Den rasade jernvägsbanken är belägen inom Gustaf Adolfs socken i Vermland. Den är omkring 10 fot hög och belägen på en sluttning. Raset omfattade en sträcka af mellan 60 och 70 fot. Med ett väldigt dån föll jordmassan nedför sluttningen, grus och stora stenar kastades långt in på det nedanför liggande jordområdet. En timme förut hade nedgående tåget till Filipstad passerat platsen, men då märktes ingen ovanligt. Banvakten hade redan gjort sin rond, och tvifvelsutan skulle raset, skrifver Filipstads Tidning, blifvit oupptäckt till uppgående tågets ankomst, om icke en hustru Tyberg, som bor i närheten, genom dånet kommit att observera olyckan och i tid underrättat banvakten. Om tåget framkommit till platsen, hade det varit nästan omöjligt attt stanna det, ty banan har der en mycket stark lutning.
Anledningen till raset tros vara att vatten skurit sig väg under banken samt att källossningen försiggått ojemt i banvallens båda sidor.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1895-05-03).
----------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
Kristinehamn den 15. Ogifte extra banvakten Carl Ström, 30 år gammal, öfverkördes och dödades genast 6 km. från Vansbro å Mora-Venern-banan.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1895-05-15).
----------------------------------------------------
I kollision med tåget.
Karlstad, tisdag. Mellan Kils Nedre station och Fryksta törnade i morse vid en kurva extra banvakten Eriksson med trallan mot tåget. Han skadades betänkligt och inforslades till härvarande lasarett. Det är föga hopp om lifvet.
(Ur Dagens Nyheter 1895-06-26).
----------------------------------------------------
Nedbrunnet banvaktshus.
I onsdags nedbrann en strax öster om Marieholms station å Landskrona - Eslöfs jernväg belägen banvaktsstuga. Större delen af lösöret kunde räddas. Banvakten och hans hustru voro vid tillfället borta, och en liten flicka befann sig ensam i stugan, när elden utbröt. Gnistor från uppgående tåget kl. 11 lära ha varit vållande till branden. Huset var försäkradt.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1895-07-27).
----------------------------------------------------
Våra öfveransträngda banvakter.
Natten till i tisdags hade en extra banvakt å linien Nälden - Krokom satt sig å banvallen midt emellan ofvannämda stationer och insomnat, enär han, enligt eggen uppgift, vakat äfven föregående natt och var alldeles förbi af trötthet.
Emellertid kom nattåget och, träffad af en dess vagnar, slungades han ned i diket. Han upptogs å tåget och infördes i mycket medtaget tillstånd till Östersunds lasarett.
(Ur Signalen fredag 1895-08-02)
Anm: Vem den drabbade banvakten var eller om han överlevde är inte känt.
----------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt.
Banvakten vid Falköpings stads station, N. Bäck, blef i lördags öfverkörd af nedgående tåget. Bäck stod och samtalade med en extra stationskarl Lundin, hvilka båda hade tagit plats på hvar sin sida af det spår tåget skulle passera. Då afgångssignal gafs, gick Lundin ned mot stationen, men iakttog då, att en af de närmsta vagnarna i tåget något höjde sig. Han eftersåg derför anledningen dertill och märkte då Bäck liggande på skenan under tåget. Stadsläkaren i Falköping E.F. Ericsson, som medföljde tåget, kunde blott konstatera dödsfallet.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1895-10-12)
Anm: Banvakten Anders Johan Bäck var född 1834, änkling sedan 1889 och bosatt i banvaktsstugan St. gatan 35 i Falköping. Han sammanlevde med en kvinna och lysning till äktenskap var utfärdat i oktober 1894 men någon vigsel hade inte ägt rum. Enligt dödboken för Falköpings stads församling hade Bäck ”avhändt sig lifvet själf genom att kasta sig för tåget”.
----------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt
Hudiksvall den 2 dec. Nedgående snälltåget öfverkörde i går mellan Jerfsö och Karsjö stationer banvakten G.A. Andersson, då han skulle öppna en grind, som af vederbörande ej öppnats. Han infördes svårt skadad till Hudiksvalls lasarett. Föga hopp finnes om hans vederfående.
(Ur Aftonbladet tisdagen 1895-12-03)
Anm: Den skadade banvakten var Gustaf Adolf Andersson, f. 1850 i Gåsinge (D). Han var banvakt i Teve sedan 1879, överlevde olyckan och fortsatte som banvakt i Teve till någon gång mellan 1903 och 1913 då han flyttade till Lörstrand, där han avled 1919.
-------------------------------------------------------
Tillbud till jernvägsolycka.
Till Östg. Corresp. meddelas: I lördags morgon, då nedgående persontåget n:r 123 hunnit i närheten af Tranås station, strax intill en hög jernvägsbank, blef det plötsligen genom stoppsignal hejdadt af en mot detsammama framspringande banvakt. I sista stund hade denne -- hans namn och nummer är 974 Jonsson -- upptäckt att ett rälsbrott med ända till 3 tums räckvidd inträffat å jernvägsbanken, ett tillbud till jernvägsolycka, som, om det ej i tid upptäckts och förekommits af den vaksamme och i öfrigt med sin tjenstgöring strängt upptagne banvakten, helt visst skulle kunna haft de mest olycksdigra följder. Efter rådplägning emellan baningeniören kapten H. Lembke, som händelsevis medföljde tåget, och lokomotivföraren blef ”den felande länken” å rälen nödtorftigt ersatt, hvarefter tåget kunde i sakta fart passera den höga banken.
Man har i den tillsatta jernvägskomitén gjort förslag om indragning af ett icke obetydligt antal banvakter -- en statstjenarekår, som kan räknas till den uslast aflönade, men som icke desto mindre, liksom lokomotivförarekåren, har den mest påpassliga uppgift -- den att dag och natt se upp och vaka öfver att lif och egendom ej i våra forcerade jernvägstider riskeras. Det torde vara skäl i att vår riksdags ledamöter taga detta förhållande i betraktande, då jernvägskomiténs förslag inkommer till densamma.
(Ur tisdag 1896-02-04).
Anm: Den vaksamme banvakten var Gustaf Adolf Jonsson, f. den 13 februari 1843 i Frinnaryd, boende i banvaktsstugan Odlingen, 1,7 km norr om Tranås station. Den höga järnvägsbanken som det talas om i notisen, bör därför ha varit antingen den invid sjön Sommen två km norr om Tranås eller den omedelbart norr om Tranås station.
----------------------------------------------------
Lycka i olyckan.
En banvakt färdades i tisdags å dressin mellan Laxå och Finnerödja. I närheten af sistnämda station är det stark lutning, så att trallan af sig sjelf rullade utför med god fart, hvarför banvakten passade på tillfället att taga sig en liten lur. Bakom honom kom persontåget. Efter en kurva fick dess personal den åkande slumraren i sigte och gaf signal, men kunde icke stoppa det i stark fart varande tåget förr än det öfverkört trallan. Eldaren lemnade då, skrifver N. A., lokomotivet och återvände, åtföljd af några resande, till olycksstället, der de funno spillrorna af det krossade åkdonet och banvakten lifs lefvande, kraflande sig upp ur diket, dit han slungats, visserligen något skrapad, men för öfrigt alldeles oskadd.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1896-02-12).
----------------------------------------------------
Olycka vid snöplogning.
Gefle den 7 mars. I dag på morgonen när nedgående tåget från Falun passerade Storvik, blef en banvakt, som kommit att stå för nära järnvägsspåret, af lokomotivets snöplog nedskuffad i det nedanför banan löpande diket. Mannen, som erhöll ett stort krossår i hufvudet, afled på förmiddagen utan att hafva åtefått medvetandet.
(Ur Aftonbladet lördag 1896-03-07).
I årsberättelsen för Gefle-Dala järnväg beskrivs händelsen:
Den 7 mars 1896, då tåg n:r 4 passerade banvaktsträckan n:r 9 (Storvik) strax öster om vägporten under statsbanan, gick den för tåget postande ordinarie banvakten för nära detsamma, greps av snöplogen och nedkastades i diket, erhöll inre skada i hufvudet, blev sanslös och afled omkring 3 timmar derefter.
Anm: Mannen var banvakten vid Storviks banvaktstuga, Johan Fredrik Renström, född 1855-11-28 i Sundborn (W). Han efterlämnade hustru och sex barn, det yngsta 1 år.
----------------------------------------------------
Hur väl ett tillräckligt antal banvakter behöfs,
framgår af följande fall, som i söndags morse inträffade på Vestkustbanan, skrifver Öres. P. Strax innan det tåg, som afgick från Helsingborg kl. 6,35, anländt ungefär midt emellan Veinge och Genevads stationer, upptäckte banvakten där, att yttre skenan i en svängning af banan, där äfven stor lutning finnes, hade brustit tvärt af emellan sliperkubbarna, omkring 1½ meter från skenskarfven. Banvakten sprang genast mot tåget och stoppade det i sista ögonblicket, så att det fick passera den söndriga skenan med stor varsamhet. Det oaktadt böjde sig denna synbart utåt för vagnshjulens tryck. Hade tåget kommit med vanlig hastighet, är det sannolikt, att en urspåring inträffat, hvarigenom stor olycka kunnat ske, då många passagerare medföljde. Tåget blef endast omkring 5 minuter försenadt. I den afsprungna skenans ställe insattes en ny.
Skenorna på denna del af linien äro af den klenare sort, som lades då banan bygdes, men skola nu ersättas af gröfre skenor.
(Ur Aftonbladet onsdag 1896-03-11).
----------------------------------------------------
Halshuggen af tåget.
Södertelge, onsdag. Annandag påsk vid 10-tiden på aftonen öfverkördes af nedgående tåget vid Jerna station extra banvakten Aug. Johansson. Hufvudet skildes från bålen, och den olycklige dog ögonblickligen. Af polisförhör tyckes framgå, att sjelfmord föreligger. Den omkomne efterlemnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter 1896-04-09).
----------------------------------------------------
En sorglig olyckshändelse
inträffade i torsdags morse på Tomelilla bangård. Om olyckan skrifver Y. P:n:
Banmästare Sven Andersson blef ihjelklämd mellan buffertarne på två vagnar och ljöt en ögonblicklig död. A. skulle efterse något arbete på godsmagasinet, i hvars närhet han samtalade med den person, som utförde arbetet. Han stod stödd mot bufferten af en stillastående arbetsvagn och observerade ej en annan vagn, som kom på samma spår. Följden blef, att A. blef ihjelklämd mellan buffertarne i dessa vagnar. Närstående personer skyndade att draga fram honom ur den ödesdigra belägenheten.
Doktor Bergqvist, som befann sig å stationen, skyndade till den förolyckades hjelp, men lifsgnistan var redan utsläckt.
Banmästare Andersson var en dugande arbetsledare, bestämd och rättvis, med mångårig erfarenhet i jernvägsarbeten.
Han hade arbetat i många år vid jernvägsanläggningar, dels vid statens jernvägar och dels vid Ystad-Eslöfs jernväg och blef banmästare vid sistnämnda jernväg vid dess öppnande.
Han skulle i dagarne tilldelas medalj.
(Ur tidningen Norra Skåne 1896-05-27).
Anm: Sven Andersson var född 1836 och gift med Bengta Bengtsdotter, f. 1834. Paret bodde i Tomelilla.
------------------------------------------------------
För fylleri och vållande till annans död
var vid Luggude häradsrätt åtalad Jöns Peter Andersson i Krapparp, som lördagen den 15 februari dels varit å landsvägen i Höganäs öfverlastad af starka drycker, dels och omedelbart före tågs ankomst till nämnda vägs öfvergång öfver jernvägen befarit denna med hästar och vagn, oaktadt han med iakttagande af skyldig uppmärksamhet bort derifrån afhållas af såväl tjenstgörande banvakten Ola Nilssons varnande rop som öfriga från jernvägens sida i sådant hänseende vidtagna skyddsåtgärder, samt sålunda genom vårdslöshet varit vållande ej allenast till uppkommen fara för jernvägsfartens begagnande, utan ock dertill att Ola Nilsson erhållit kroppsskada, hvaraf han, enligt åberopadt läkarintyg, strax derefter aflidit. Svaranden skall till kronan böta 200 kr. samt åt Ola Nilsson enka Petronella Nilsson och fyra minderåriga barn betala 100 kr. årligen till dess de kunna försörja sig sjelfva.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1896-06-13).
------------------------------------------------------
Oförsvarligt.
Angående urspårningen på Skåne-Smålandsbanan uppgifves att många med järnvägsförhållanden bekanta länge förutspått, att ett missöde måste inträffa, säger Öres. P:n. Bolagets sparsamhet synes hafva varit allt för stor. Så t. ex. säges på den sträcka, där olyckan skedde, hvarken dess ordinarie eller någon annan banvakt passerat på 9 (nio) dagar (?). Banvakten, som har sträckan, har nämligen varit beordrad att som packmästare medfölja tågen. Liknande förhållande har äfven egt rum med andra vakter. Banvallen vid olycksplatsen är synbarligen för smal, och grus fattas, så att syllarna ligga ofvanpå och med ändrana fria och öppna, utan stöd, så att det skulle ej vara omöjligt, att spåret utan solens medverkan kunde kasta sig. Oberäkneliga äro ju de skador sådant kan medföra. Hade t. ex. olyckan skett dagen förut, då ett lusttåg från Bjuf med 300 à 400 personer besökt Örkelljunga, kunde hundratals lif och lemmar stått på spel.
(Ur Aftonbladet lördag 1896-07-25).
------------------------------------------------------
Eldsvåda Falköping, onsdag.
Vid 6-tiden i afton utbröt eldsvåda i en ladugård vid en banvaktsstuga mellan Stenstorp och Falköping strax sedan nedgående dagsnälltåget från Stockholm passerat. Ladugården nedbrann totalt. Samtliga telegraf- och telefonledningar till Stockholm äro ramponerade, men väntas bli provisoriskt återstälda i natt.
(Ur Dagens Nyheter 1896-08-13.)
------------------------------------------------------
Dödad av bantåg.
Till Aftonbladet skrifves: Nedgående blandade tåget nr 143 från Örebro till Laxå öfverkörde på onsdags aftonen banvakten Anderssons jungfru, som skulle passa de vid banvaktstugan Stafåna varande grindarna mellan Vretstorp och Laxå. Hon hann ej öfver till den sidan af banan, der banvakten plägar stå vid tågens passerande, utan fattades af det framilande lokomotivet, som totalt afskar henne. Döden följde ögonblickligen. Märkvärdigt nog att tågpersonalen ej märkt något.
(Ur Aftonbladet torsdag 1896-09-03.)
Dagen efter skriver Dagens Nyheter om samma olycka:
Hemsk död.
När nedgående tåget nr 143 från Örebro till Laxå i onsdags afton passerade banvaktstugan vid Stafälla, 2 à 3 km. från Laxå, skulle en i tjenst hos banvakten varande flicka skynda öfver banan för att hålla vaktr vid grindarna. Hon beräknade emellertid ej tågets hastighet, utan greps af det framrusande lokomotivet, som totalt afskar henne på midten. Märkvärdigt nog observerades ej olyckan af tågpersonalen, skrifves till Dagens Nyheter.
------------------------------------------------------
Skalperad
blef i onsdags en 9-årig flicka, dotter till banvakten Götberg från Hulterstad. Den lilla flickan, som åkte med sin far på en s. k. tralla, råkade falla af, hvarvid hon med håret fastnade i trallans vexel och fick nästan hela hufvudet skalperadt.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1896-09-18).
------------------------------------------------------
En liten gosse öfverkörd af tåget.
När 11-tåget från Stockholm till Saltsjöbaden i går förmiddag närmade sig Neglinge station, stod banvakten Anderssons lille, omkring fem år gamle gosse på banan mellan skenorna och blef öfverkörd af tåget, som i hela sin längd gick öfver barnet. Armar och ben förblefvo oskadda, men i hufvudet hade den lille fått två farliga krossår. Man kan tänka sig faderns förtviflan, lokomotivförarens och passageranas sinnesstämning. Omhändertagen af trafikchefen, fördes gossen genast till Maria sjukhus.
Vid 7-tiden på eftermiddagen afled den lille.
(Ur Aftonbladet måndag 1896-10-12).
Anm: Den lille gossen varFritz Oskar, f. 1894-07-16, son till banvakten Karl Johan Andersson och hans hustru Alma Lovisa Charlotta i banvaktsstugan nr 6 Neglinge. Pojken var alltså inte omkring fem utan två år gammal.
------------------------------------------------------
Banvaktshustru öfverkörd af tåget.
Då nattåget nr 4 från Göteborg idag på morgonen skulle passera grindarna vid banvaktstugan nr 120 i närheten af Kilsmo station, befans det, att blott en af grindarna var öppnad.
Tåget stoppades så fort sig göra lät. Detta lyckades dock ej förrän en del af tåget passerat. Det befans då, att banvakten Aug. Perssons hustru, som vaknat före mannen och sprungit ut i blotta linnet, endast hunnit öppna en grind, då lokomotivet kullkastat henne, krossat högra sidan och benet samt släpat henne med cirka 2 skenlängder.
Hustru Persson, som var 42 år gammal och efterlemnar make och 7 barn, medtogs på tåget till Vingåker, men var vid ankomsten dit redan död.
En resande, som det säges en grosshandlare från Stockholm, öfverlemnade till stationsinspektoren i Katrineholm en ganska stor penningsumma för att af honom sändas som hjelp till den aflidnas familj.
(Ur Aftonbladet måndag 1896-10-26, samma notis införd i Svenska Dagbladet 1896-10-27.)
Anm: Den omkomna var Amanda Sofia Eriksson, f. 1854 i Asker, gift med banvakten Per August Persson vid Kilsmo station. De sju barnen var i åldern 3-20 år, samtliga hemmavarande. Enligt en annan tidningsnotis skedde olyckan vid Viks grindar, vilket bör vara liktydigt med grindarna vid banvaktsstugan Viken strax väster om Kilsmo station. Det kan stämma med stugnummer 120, men nummerserierna på denna bandel har ändrats så många gånger att det är ovisst vilket nummer stugan hade just 1896.
------------------------------------------------------
Jernvägsolycka genom nidingsdåd
Ingen menniska skadad.
(Pr Dagens Nyheters tråd.)
Persontåget nr 198 från Malmö till Elmhult urspårade i går afton vid half 9-tiden 1 kilometer söder om Balingslöfs station. Lokomotivet och 13 vagnar urspårade helt och hållet. Olycka anses orsakad af nidingsdåd, enär muttrarne å rälerna flera skenlängder utefter befunnits bortskrufvade. Lyckligtvis blef ingen menniska skadad.
När snälltåget från Stockholm i går morse vid half 9-tiden anlände till Balingslöf, möttes de resande af underrättelsen att de till följd af jernvägsolyckan ej på ett qvarts dygn kunde få fortsätta resan till Malmö och Helsingborg. Då man genom att olyckan inträffat ofvanför den stora jernvägsknuten Hessleholm var urståndsatt att annat än å mycket vidlyftiga omvägar komma vidare, togo de resande sitt parti och sökte på bästa sätt döda den långa vänttiden i Balingslöf.
En del af dem begåfvo sig ut till olycksplatsen, der de besågo reparationsarbetena å den upprifna banvallen, hvilket under bandirektören major Nathorsts och baningeniör Tornbergs ledning bedrefs med den allra största skyndsamhet af en arbetsstyrka af 50 à 60 man.
Lokomotivet, som med främre hjulparet stod qvar på spåret och med de bakre och tendern hade skurit ned i banvallen, å hvilken det åkt ett stycke af omkring 15 fot, befans ej vara värre ramponeradt än att det i går afton utan hjelpmaskin kunde afgå till sin bestämmelseort, Elmhult.
Fram på eftermissaden var linien så pass klar, att snälltåget, 5 timmar och 18 minuter försenadt, kunde kl. 2.3 e. m. lämna Balingslöf och fortsätta till Malmö, dit det anlände kl. 4,51 e.m. i stället för 10.49 f. m. Då lågo endast tre vagnar qvar på sidan om spåret der olyckan inträffat, en något ramponerad ångfinka, den alldeles spolierade och mot en gärdesgård uppstudsade postvagnen, af hvilken finnes icke mycket helt qvar, samt en tredje klass-vagn, hvars ena gafvel är sönderslagen. Underbart är för öfrigt att inga menniskolif blifvit spilda genom den uppskakande händelsen, ännu mindre någon skadad. Man har utspridt att ett par personer skulle vara allvarligt sårade, men den uppgiften är fullkomligt grundlös. Ganska illa deran synes postexpeditör A. E. Cronsioe från Malmö, hvilken i postvagnen just var sysselsatt med att ordna posten, ha varit. Han slapp emellertid undan med några kullerbyttor och förskräckelsen. Till och med en cirkushäst, som i en täckt godsvagn afgått med tåget från Malmö, fans, jemte sin vårdare, fullkomligt oskadad, fast vagnen kommit betänkligt på sned.
Klart är att olyckan i går förorsakade betydliga rubbningar i tågtrafien. Så blef persontåget nr 197 från Elmhult till Malmö inhiberadt och godståget nr 465 instäld mellan Elmhult och Eslöf; från sistnämnda station framfördes det till Malmö af ett lokomotiv, tillhörande ett lokaltåg Malmö – Lund. Alla öfriga tåg ha gått, fast betydligt försenade. Tåget nr 124, som afgick från Malmö kl. 7.20 i går morse, framkom till Nässjö först kl. 9 på qvällen, i stället för kl. 4.52 e.m.
Arbetet med de ännu å banvallen liggande vagnarnes upptagande instäldes på eftermiddagen för dagen.
Landsfiskal O. E. Resfeldt i Hessleholm gjorde under dagens lopp en förberedande undersökning på platsen för olyckan. Polisförhör kommer dock att hållas först en af de närmaste dagarne. Resultatet af de spaningar, som företagits af de båda detektiverna från Malmö, är ännu okändt.
Hvem har varit vållande till olyckan? är den fråga som för närvarande sysselsätter de i hela Sydsverige lifligt upprörda sinnena och som kräfver ett skyndsamt svar. Man är, såsom äfven ofvanstående telegram antydt, temligen allmänt ense om att ett ovanligt fult och kallblodigt utfördt nidingsdåd här föreligger, fast det icke fick de förskräckliga följder som sannolikt åsyftades med attentatet.
Att dessa följder kunnat bli ödesdigra nog, om ej lyckliga omständigheter lagt sig hindrande emellan är uppenbart. Till dessa omständigheter räkna vi, att lokomotivföraren i Hessleholm släppte ut en betydande del ånga och från nämda station afgick med moderat fart, då han hade någon liten tid inkörd och ej ansåg någon större brådska föreligga. Dit bör också räknas, att tåget, när katastrofen inträffade, passerat bron öfver Almaån och att linien burit rätt betydligt uppåt. Man tänke sig endast att olyckan inträffat vid bron eller i sjelfva sluttningen! Likaledes tyckes man vara temligen förvissad om att dådet icke utförts af en utan flera personer. På den korta tid, som förflöt sedan banvakten inspekterade linien och fann allt i sin ordning tills olyckan inträffade, kan nemligen knappast en enda person ha hunnit med att bryta upp 17 skenlängder, rifva upp rälsspikarne och bortföra bultarne. Att uslingarne varit synnerligen förtrogna med det jernvägsmaterial, som blef medlet för deras attentat, ligger äfven temligen nära till hands att förmoda. Syftemålet med nidingsdådet är ej lätt att gissa. Det ligger emellertid icke utom möjlighetens gräns att det helt enkelt afsett att på ett fasaväckande sätt illustrera behofvet af de banvakter, hvilka den nye öfverdirektören för banafdelningen redan indragit eller ämnar indraga, och att ådagalägga att denna sparsamhetsifver bör rigtas mot någon annan del af jernvägsförvaltningen än den vigtiga banbevakningen. Det kan lika lätt hända att motivet för det usla dådet varit något helt annat.
Trakten är emellertid rik på s. k. löst folk, som legat i delo antingen sins emellan eller med ortens befolkning, och misstankarna rigtas derför åt det hållet. Att ingen observerat nidingarnes förehafvande innan det, tyvärr, var för sent, tillskrifves den omständigheten att platsen består af moras och skog och derför är föga frekventerad.
Senare telegraferas: Det anses nu att föröfvaren af nidingsdådet vid Balingslöf är en af de vid arbetena för Finjasjöns sänkning sysselsatta kanalarbetarne, af hvilka åtskilliga ha gjort sig kända såsom stora bråkmakare och blifvit en skräck för hela trakten. Misstankarne äro dock äfven rigtade mot någon afskedad banvakt, som handlat af hämdbegär.Polisundersökning hålles i morgon förmiddag.
Gerningsmannen har förmodligen verkstält skenornas lösskrufvande så försigtigt, att kontrollerande banvakten icke kunnat märka det.
En tidningsman från Vexjö har samtalat med en af de 40 passagerare, som befunno sig på det vid Balingslöf urspårade tåget, hr M. Elmqvist från Linneryd.
Hr Elmqvist berättade, att en förfärlig stöt kändes vid urspråningen. Passagerare kastades dervid om hvar andra, och reseffekterna slogo dem i hufvudet. Ett vildt skri af förfäran hördes. Den sista vagnen urspårade icke. På grund deraf hölls den näst sista vagnen, i hvilken hr Elmqvist befann sig, i upprätt ställning. Han kunde på vanligt sätt lemna vagnen, under det att de öfriga passagerarne krypande måste lemna sina platser. En bromsare fick ett så hårdt slag i nacken, att han för en stund förlorade sansen. Ångfinkeeldaren Hansson från Alfvesta slungades ut genom ångfinkans dörr så häftigt, att han fick en lindrig hjernskakning.
Lokomotivets två första hjul urspårade icke, hvaraf förklaras att tåget kunde släpa sig fram efter urspåringen så långt som 17 rälslängder.
Folk på tåget märkte på sidan af linien en person, som strax före urspåringen skyndsamt begaf sig in i skogen. Linien hade under de närmaste timmarne förut inspekterats, och ett tåg passerat olycksplatsen. En banvakt har upplyst, att han – hr Elmqvist kunde icke minnas, om banvakten sagt det var samma dag eller dagen förut – funnit stora stenar, hvilka han blott med möda kunnat bortföra, placerade på samma ställe, der olyckan hände.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1896-11-19).
------------------------------------------------------
Banvaktens sorgliga slut.
Ordinarie banvakten Claes Svensson blef den 22 d:s ihjelkörd af nedgående persontåget från Stockholm mellan Jonsereds och Lerums stationer. Svensson, som nyligen fått transport från Norrland, var icke van vid så många tåg, som dagligen passera mellan Göteborg och Alingsås. Han var ute med order om tågändring och körde med sin ”trehjuling” vid en stark krökning af banan rakt på tåget. Han fick en ögonblicklig död, skrifves till Dagens Nyheter.
Anm: Banvakten Clas Gustaf Svensson var född 1847-10-23 i Ödestugu (F), gift och boende i Hulan, med all säkerhet banvaktsstugan på udden vid den 1913 övergivna bansträckningen väster om hållplatsen Aspen i Lerum (P), dit han inflyttat från Hanebo (X).
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1896-12-29:
Olycksfallsförsäkringsbolaget vägrar.
Den 22 sistl. december ihjelkördes banvakten Clas Gustaf Svensson af nedgående nattsnälltåget vid Nabben i närheten af Jonsereds station. På platsen, där olyckan skedde, är en stark kurva sprängd i berget, hvadan den som befinner sig i densamma omöjligen kan se tåget förrän det är omedelbart nära. Den qväll då S. blef öfverkörd var tåget försenadt; huru mycket kunde S. icke veta. S. hade nyligen kommit från Norrland och knappt en månad tjenstgjort å den sträcka, där olyckshändelsen timade. Efter allt att döma har vid olyckan tillgått så, att Svensson med sin trehjuling efter inspektion af linien kommit åkande och stannat midt i kurvan framför sin å berget liggande stuga. Sedan han stigit af och ställt ifrån sig lyktan (den fanns efter han dödats stående brinnande vid sidan af banan), hade han ämnat aflyfta trehjulingen, då han gripits af lokomotivet och slungats mot berget, der han fanns liggande död, när betjeningen från tåget, som stannat, framkommit. Trehjulingen hade krossats af tåget.
S. var jemte andra banvakter kollektivförsäkrad i olycksfallsförsäkringsbolaget ”Norden” i Stockholm för kr. 2,000. Bolaget vägrar emellertid utbetala detta belopp under den besynnerliga förevändningen att S. genom grof vårdslöshet sjelf vållat olyckan.
Då detta icke rimligtvis kan tillfredsställa billiga kraf på rättvisa, har S:s sterbhus i dagarne instämt bolaget till rådhusrätten i Stockholm med yrkande om hela försäkringsbeloppets utfående, skrifves till Elfs. läns tidn.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1897-03-03).
Ogilladt yrkande.
Banvakten Claes Gustaf Svensson var i olycksfallsförsäkringsaktiebolaget Norden försäkrad för en summa af 2,000 kr. mot de materiella följderna af en genom yttre våldsam orsak vållad kroppsskada, som ofrivilligt och utan grof vårdslöshet från hans sida kunde träffa honom under utöfning af hans sysselsättning. Under utöfning af sitt yrke blef Svensson den 22 december 1896 i bergsskärningen vid Svartå mellan Lerums och Jonsereds stationer öfverkörd af ett bantåg och ögonblickligen dödad.
Baningeniör E. Groth instämde bolaget till Stockholms rådhusrätt och yrkade för Svenssons hustrus räkning utfå försäkringsbeloppet. Enär Svensson genom grof vårdslöshet och genom att handla i strid med meddelade varningar och säkerhetsföreskrifter sjelf varit vållande till olyckshändelsen, har k. m:t nu i likhet med underrätterna ogillat den mot bolaget i målet förda talan.
(Ur Aftonbladet fredag 1899-07-28).
Från Statsbanebetjeningens understödsförening utbetalades dödsfallsersättning med 250 kr.
(Ur Göteborgs Aftonblad 1897-07-12)
------------------------------------------------------
Ånyo tillbud till järnvägsolycka.
Då uppgående snälltåget i söndags e. m. passerade linien Sösdala – Hessleholm, måste det stanna framför en kullfallen telegrafstolpe. Om ej tjenstgörande banvakten här varit på sin post, skulle troligen en svårare olycka inträffat, alldenstund järnvägen här går i en kurva med hög bank. Banvakten utlade knallsignaler och stannade tåget i tid.
Således visar det sig, att det är på vaktens påpasslighet, som den resandes trygghet beror, skrifves till K.-bl.
(Ur Göteborgs Aftonblad fredag 1897-01-22).
------------------------------------------------------
Sprungen jernvägsskena
Genom en banvakts påpasslighet afvärjdes i lördags en fara, som lätt kunnat blifva ödesdiger nog, skrifver Sm. Alleh. Å bandelen Säfsjö – Sandsjö, ungefär 3½ kilometer från förstnämnda stället, upptäckte banvakten n:r 482 Johan Glad att en rälsskena under natten i den då rådande 14 graders kylan sprungit af. Uppgående persontåget var då redan inom synhåll och det återstod för banvakten ingen annan råd än att medelst flaggsignal stoppa tåget. Med samma medföljande banmästare undersökte skadan samt utrönte snart, att tåget kunde utan fara i sakta fart passera. Så skedde och företaget utföll lyckligt. Något egentligt uppehåll i trafiken uppstod ej, utan ny skena hann inläggas till nästa tågs ankomst.
(Ur Göteborgs Aftonblad tisdag 1897-02-02 med någon komplettering ur Svenska Dagbladet 1897-02-03).
------------------------------------------------------------------------
Bör banvakternas antal inskränkas?
Under denna rubrik berättar Sm.-P:n: Att banvakternas påpasslighet är af största nöd, torde väl icke kunna ifrågasättas, då järnvägsolyckor eller tillbud därtill höra till ”ordningen för dagen”. Så upptäckte banvakten Kristoffer Karlsson förliden torsdag vid passerande af sin bandel, som är belägen närmast söder om Diö station å södra stambanan, att en skena, troligen i följd af den stränga kölden, brustit midt af. Med biträde af några andra karlar lyckades han få en ny skena inlagd tills nedgående middagståget passerade, som genom hans uppmärksamhet och raskhet icke blott slapp blifva försenadt, utan ju äfven undgick en hotande fara.
(Ur Aftonbladet måndag 1897-02-08).
--------------------------------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt
Banvakten Lars Andersson vid Teckomatorps station blef i söndags öfverkörd af en godsvagn. Han var vid half 5-tiden på eftermiddagen sysselsatt med vexling på stationsområdet, när han af någon oförsigtighet kom under en vagn, som gick öfver båda benen. Af läkare i Teckomatorp anlades första förbandet, hvarefter Andersson med nedgående Göteborgssnälltåget via Kjeflinge transporterades till Lund för att intagas på dervarande lasarett.
Den öfverkörde, som är en medelålders man, var hela tiden vid full sans och sade sig ej känna några plågor, meddelas till Malmö Tidningen.
(Ur tidningen Norra Skåne onsdag 1897-03-03).
Anm: Lars Andersson, f. 1850 anges här felaktigt som banvakt, men var anställd som extra stationskarl i Teckomatorp. Efter några veckors vistelse på Lunds lasarett avled han den 25 mars av sina skador.
------------------------------------------------------------------------
Återigen ett bevis på banvakternas behöflighet
fick man i lördags e.m. å Hör-Hörby jernväg, skrifves till ”Sk.-D.” En järnvägsskena hade sprungit sönder två kilometer söder om Hörby, men missödet upptäcktes af tjenstgörande banvakten M. Larsson en qvart innan ordinarie persontåget skulle passera banan. Som någon skena icke på den korta tiden kunde inläggas, fick tåget med sakta fart passera öfver det farliga stället och fortsätta till Hör med sina passagerare, hvilka icke haft en aning om den olycka som så lätt kunnat inträffa. En ny skena inlades och banan var klar till nästa tåg skulle komma.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1897-03-03).
------------------------------------------------------------------------
Härmed får jag vördsamt apportera att tjänstgörande ex. banvakten N. Lindskog den 27 dennes utaf banvaktsförman No 2024 S. Eliasson jemte några arbetare från grustaget vid Grytevad, straxt efter det tåg No 63 passerat, anträffades liggande utmed spåret invid fasta poststället, ca 1 km norr om Åstorps station. Han hade nyss förut medföljt lastade grusvagnar till Åstorp och derefter inspekterat sin sträcka samt postat för tåg 952. Då han befanns vara sanslös samt svårt skadad å högra sidan af halsen och hufvudet, eftersändes läkaren från Åstorp, hvilken förordnade om Lindskogs intagande å Helsingborgs lazarett, hvarest han under gårdagen afled.
Antagligen har Lindskog från sitt postställe stigit upp på banan, innan sista vagnen fullt passerat och dervid af densamma erhållit ofvannämnda kontusioner.
Skrivelse 1897-03-30 från bandirektören i Helsingborg till Överdirektören vid Banavdelningen.
Anm:
Nils Torstensson Lindskog var född 1848-06-05 i Riseberga (L). Han efterlämnade hustru och tre små barn.
-----------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
Då extra banvakten vid Bergslagsbanan G. Andersson i söndags middag skulle vid Ornäs stiga på uppgående tåget till Falun, sedan detta satts i gång, råkade han halka och föll ned mellan hjulen på en vagn, hvarvid ena foten öfverkördes. A. intransporterades omedelbart till länslasarettet.
(Ur Dalpilen 1897-04-13).
--------------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
Uppgående nattsnälltåget öfverkörde i lördags i närheten af Stenstorp banvakten P. Johansson som ögonblickligen dödades.
(Ur Göteborgs Aftonblad måndag 1897-07-26).
Anm: I Svenska Dagbladet som har samma notis införd kallas banvakten C. Johansson. Den omkomne var identisk med Carl Johan Johansson, f. 1844-10-29 i Stora Kil (S). Han var gift och hade fyra hemmavarande barn 10-19 år, var bosatt på statens järnvägars mark inom Segerstads socken, dit han kommit 1893 från banvaktsstugan Bogla i Rogberga (F).
--------------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
Smål. Allehanda för den 27 juli skrifver: Af det kl. 3,35 hitkomna tåget från Falköping till Jönköping öfverkördes i middags i närheten af Vartofta en fyraårig gosse, tillhörig en banvakt. Båda benen och en arm afskuros på den lille, som i sanslöst tillstånd fördes till Falköpings lasarett. Han åkte tillsammans med sin moder på tåget och begagnade ett ögonblick, då han lemnades ensam, att gå ut på platformen med den sorgliga påföljd, att han föll ned på ena skenan. Något hopp om hans vederfående lär ej finnas.
(Ur Aftonbladet onsdag 1897-07-28).
--------------------------------------------------------
En avvärjd olycka.
Natten till i fredags, skrifes till Kristianstads L.T., upptäckte tjensteförrättande banvakten Nils Nilsson strax norr om Sösdala järnvägsstation, att en järnvägsskena sprungit. Nilsson föranstaltade skyndsamlingen om hjelp af ett par man från närmaste vaktstuga, med hvilkas tillhjelp han hann få ersatt den söndersprungna skenan med en ny, innan uppgående nattsnälltåget passerade. Ånyo ett vittnesbörd om att banvakterna vid järnvägen äro behöfliga och deras post ansvarsfull.
(Ur Göteborgs Aftonblad 1897-08-13).
--------------------------------------------------------
Slå icke ihjäl banvakterna!
Då nattsnälltåget nr 5 till Malmö i onsdags natt förra veckan passerade banvaktsstugan nr 8 mellan Kantorps och Valla stationer, utslungades från ett kupéfönster en tombutelj, som träffade tjänstgörande banvakten Svärd i hufvudet med sådan kraft, att buteljen gick i bitar och tillfogade Svärd flera djupa krossår, dock lyckligtvis ej af lifsfarlig beskaffenhet.
Olyckstillbud af dylikt slag hafva förr förekommit. För någon tid sedan höll nämligen en banvakt i Katrineholmstrakten på att blifva ihjälslagen med ett betsman, som en person obetänksamt afkastade från tåget vid passerande af en vägöfvergång.
Då genom anslag i kupéerna resande bland annat varnas för att släppa cigarraska i fönsterfalsen, att under tågets gång luta sig mot vagnsdörren eller utsträcka hufvudet genom fönstret m.m., så borde de ock på samma sätt lämpligen kunna erinras om faran att dräpa banvaktare skrifver icke utan rätt S.L.T.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1897-08-25).
Anm: Platsen för incidenten måste ha varit 76 > 539 Skalunda banvaktsstuga där Klas Johan Svärd var banvakt.
--------------------------------------------------------
Banvakternas oumbärlighet.
Ett bevis härpå och ett memento för k. järnvägsstyrelsen, som bland andra medel att minska driftskostnaderna också försöker sig på att draga in banvakterna, lemnades i torsdags e. m. under det svåra skyfallet. Strax söder om Varberg, mellan Jonstaka och staden, hade, såsom vi nämnt, vattnet gräft sig igenom gruset under sleepern och underminerat banken i hög grad just som uppgående kurirtåget skulle komma. Hade nu icke banvakten före tågets ankomst upptäckt de farliga ställena – ej färre än tre på den korta sträckan – kunde en stor olycka här ha egt rum. Nu lyckades han i tid stoppa tåget och provisoriskt reparera de skadade ställens och tåget blef endast försenadt cirka tjugu minuter.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1897-09-01).
Tillägg:
”För pålitlighet i tjensten” har extra banvakten A. Eliasson af järnvägsstyrelsen erhållit en gratifikation af 25 kr.
Det var Eliasson som upptäckte de vid det svåra ovädret 25 augusti uppkomna skadorna å banvallen söder om varberg. Genom hans påpasslighet afvärjdes en stor olycka.
(Ur Göteborgs Aftonblad 1897-09-15).
Anm: För att sätta gratifikationens storlek i sitt sammanhang kan nämnas att den kontanta lönen för en banvakt 1897 var 540 kr om året.
--------------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af bantåg.
Från Saltskog telegraferas den 5 dennes: Efter snälltågets nr 10 afgång i går afton anträffades extra banvakten Carl August Berg liggande sönderkrossad och liflös å härvarande bangård, 70 steg från södra växeln. Dan olycklige var en helt ung man och ogift.
(Ur Aftonbladet fredag 1897-11-05).
--------------------------------------------------------
Banvakten August Valfrid Eklund, Karlarp i Tjörnarp (M) blev 1897-11-30 "öfverkörd å jernväg" och dödad enligt notering i Tjörnarps församlings dödbok.
Anm: Eklund var född 1846-03-17 i Ödestugu (F) och gift med Klara Matilda Johannesdotter, f. 1855 i Lommaryd (F). Makarna hade fyra barn6-13 år gamla. Eklund hade varit banvakt i Karlarp sedan 1894, då familjen inflyttade från Säby (F).
--------------------------------------------------------
Åter olyckshändelse på järnväg.
Då det extra godståg, som lemnade Göteborg kl. 10,25 i onsdags förmiddag, hunnit 1½ km. nära Alingsås, inträffade en olyckshändelse, som kostade en menniska lifvet. Banmästaren Carl Svensson Boman från Norsesund åkte å banan på dressin och märkte inte det framrusande tåget, som just då passerade en kurva, förrän lokomotivet var alldeles inpå honom. Ögonblickligen kastade han sig åt sidan och kom visserligen undan lokomotivet, men erhöll i stället ytterst svåra skador i fallet mot den frusna banvallen. Dressinen krossades af tåget. Hvarför Boman ej hörde tåget förrän det var för sent torde berott derpå att häftigt snöglopp var rådande.
Vid 9-tiden på aftonen afled Boman troligen i följd af någon inre skada. För konduktören på tåget förklarade Boman att han sjelf icke kommit i någon kollision med tåget, utan endast skadat sig vid avhoppningen. Han var född 1843, antogs som banvakt 1870 och fick sin befattning som banmästare 1878. Han efterlemnar hustru och vuxna barn.
Boman var en nykter och skötsam karl.
(Ur Göteborgs Aftonblad fredag 1897-12-03).
Ett hopp till döds.
Göteborg torsdag. Då banmästare Karl Svensson Boman i går f.m. på inspektion af sin linie kom åkande på dressin från Alingsås, mötte han omkring en kilometer derifrån det till Alingsås ingående godståget nr 382. För att undgå att bli öfverkörd kastade han sig skyndsamt af dressinen, som strax derpå krossades af tåget. I fallet tyckte sig Boman ej ha erhållit några allvarliga skador, hvarför han ej ville medfölja tåget, som i anledning af händelsen stoppat. Senare på dagen afled Boman i följd af sina ådragna skador.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1897-12-03)
Anm: Boman var född 1843-03-25 i Hemsjö (P). Han var gift och hade sju hemmavarande barn 7-26 år gamla.
--------------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
Banmästaren Carl Johan Pettersson från Säfsjö, som i tjänsteärenden färdades å dressin julaftonen å sträckan Sandsjö-Säfsjö, öfverkördes vid middagstiden å linien af mötande kontinentaltåget nr 2 från Trelleborg till Stockholm och dödades ögonblickligen.
Dressinen splittrades fullständigt. Från tåget observerades såväl dressinen som banmästaren, men tåget, som var i en kurva, hann ej stoppa i tid. Dr Gustafsson, som händelsevis medföljde tåget, kunde endast konstatera, att döden ögonblickligen inträdt. Egendomligt nog funnos inga andra skador å kroppen, än en blodutgjutning ur högra örat, hvilket tyder på en kraftig stöt å något ställe å kroppen. Pettersson, som var en ytterst duglig och omtyckt järnvägsman, var 45 år gammal samt efterlämnar hustru och barn.
(Ur Svenska Dagbladet 1897-12-26).
------------------
En mer dramatisk skildring av olyckan ges i Svenska Dagbladet 1897-12-30:
Döden på julafton.
Det var på julafton, skrifver en korrespondent till Malm. T. Jag satt i en tredje klass kupé på kontinentaltåget, som från de skånska slätterna förde mig upp till min hembygds mer kuperade trakter. Kupén var full af folk, hvarje plats var upptagen.
Det var uteslutande män i kupén, mest unga män, som för några dagar slagit sig lösa från arbetet och voro på väg till sina hem för att jula. Glädjen var hög. Redan strax efter afgången från Malmö kommo literbuteljerna fram och ju högre den matta vintersolen steg, desto mindre blef innehållet i buteljerna och desto lifligare stämningen. Samtalet blef högljuddare, svordomarna talrikare, kvickheterna mera vågade och visorna tydligare.
Vi hade så kommit upp i Småland. Tåget hade nyss lämnat Säfsjö station, där det blifvit försenadt en halftimme, och brusade genom de mörka granskogarna med ursinnig fart för att återvinna den förlorade tiden.
Stämningen i kupén hade nått sin spets, ett och annat trött hufvud lutades i ljuf slummer mot den hårda träväggen. Då ljöd plötsligt en gäll signal från lokomotivet, vagnen darrade under bromsarnes tryck, och inom få ögonblick stod tåget stilla.
Hvad var å färde? Hvarför stannade man midt inne i skogen, långt från någon station? De slumrande blickade yrvaket upp, och alla rusade ur kupén. Ett par konduktörer sågos springa i den riktning, hvarifrån tåget kommit. Passagerarne följde efter, medan man och man emellan sades, att en människa blifvit öfverkörd.
Det var också sant. Längs linien lågo delar af en dressin, ett hjul här, en trädel där, och några hundra meter från den plats, där tåget stannat, hvilade i diket en människokropp.
Det var en banvakt, som på sin dressin varit ute på inspektion af linien. I en kurva hade han blifvit överraskad af tåget, hvilket, försenadt, han ej väntat vid denna tid, och innan han hunnit lyfta dressinen af spåret, hade olyckan skett.
Nu låg han där, ögonblickligen dödad. Pannan, öfver hvilken dödens blekhet hvilade, var intryckt, ett ohyggligt sår gapade där det vänstra ögat haft sin plats, och ur ena ögat forsade blod. Tysta betraktade passagerarne den döde, medan tåget sakta backade och liket efter mannen, som stupat på sin post, lades in i en godsvagn.
Färden fortsattes mot norr till de julfirandes hem. Men i kupén, där högljudda stämmor förut öfverröstat vagnarnes rassel, talades med låg röst. Och när konduktören berättade, att i den lilla rödmålade banvaktarestugan, som vi nyss passerat, väntade en sjuk kvinna och flera små barn på en man, som aldrig skulle komma - då blef det tyst, så tyst i kupén, och i de nu nyktra ynglingarnes ögon glänste tårar.
Anm: Det är tydligt att skildringarna innehåller en del sakfel eller åtminstone motstridande uppgifter. Carl Johan Pettersson var banmästare och inte banvakt och bodde i Gustafsborg nr 1 vid Sävsjö station. Uppgiften om "den lilla rödmålade banvaktarestugan, som vi nyss passerat" är således knappast korrekt. Han var född 1855-12-23 i Algutsboda socken (G), blev ordinarie banvakt 1877-01-01 och banmästare 1886-01-01. Han var gift och hade fyra hemmavarande barn i åldrarna 10-19 år.
----------------------------------------------------
Svår järnvägsolycka
Lokomotivet kullvält och krossadt. Flera vagnar urspårade och ramponerade.
Ingen människa skadad.
Man misstänker nidingsdåd.
Under denna rubrik redogörs för en urspårning med stora materiella skador men utan att människor kom till skada. Redogörelsen är lång, varför endast ett sammandrag tas in här.
Snälltåget nr 3 avgick på nyårsdagen 1898 från Gävle mot Uppsala. Vid infarten till Buddby lastplats ett par kilometer norr om Vendels (senare benämnd Knypplan) station kastades tåget in på ett stickspår och spårade ur. Stora skador anställdes på lok och vagnar men ingen människa skadades mer än obetydligt.
Vid undersökning visade det sig att låset till växeln brutits upp och växeln lagts om. Detta hade skett efter att banvakt inspekterat linien strax före tågets ankomst.
(Ur Svenska Dagbladet 1898-01-02).
Anm: Dagen för olyckan anges ibland som nyårsaftonen 1897 medan i Svenska Dagbladet talas om nyårsdagen. Vilket datum som är korrekt är obekant.
----------------------------------------------------
Järnvägsstyrelsen dömd till ersättning.
Under förra året blef änkan Johanna Kristina Kristiansson under det hon tjänstgjorde som banvakterska vid Hafringe* å Göteborg-Helsingborgs järnvägen öfverkörd och dödad af tåget. Rådhusrätten dömde i går järnvägsstyrelsen att till hvardera af den aflidnas tre barn årligen
betala 50 kr, till dess de fyllt 18 år.
(Ur Svenska Dagbladet 1898-01-18)
Hafringe skall rätteligen vara Harplinge. Dödsfallet inträffade 1896-03-23.
Johanna Kristina Kristiansdotter, var född 1857-03-02 och gift med skomakaren Pålsson i Lyngåker, Harplinge. Makarna efterlämnade sex barn, varav fyra var under 12 år. Med ”banvakterska” avses sannolikt grindvakt. Kvinnliga banvakter har inte förekommit.
Göteborgs Aftonblad redovisar saken samma dag enligt följande:
Järnvägsstyrelsen ånyo ådömd ersättningsskyldighet. Förlidet år blef en hustru Kristianson öfverkörd och dödad å Vestkustbanan vid Harplinge station. Förmyndaren för hennes efterlefvande fyra barn instämde järnvägsstyrelsen och fordrade ersättning åt hvart och ett af de fyra barnen, enär modern varit den som hufvudsakligen försörjde barnen. Stockholms rådhusrätt ådömde i går järnvägsstyrelsen att till hvart och ett af de fyra barnen utgifva 50 kr. årligen, till dess barnen fyllt 18 år eller kunna sig sjelfva försörja. Därjemte skall järnvägsstyrelsen utgifva 110 kr. i rättegångskostnader.
--------------------------------------------------------
Tillbud till järnvägsolycka
När banvakten Lundström vid 11-tiden i dag på f. m. befor sin sträcka Värtan – Albano, märkte han i kurvan vid Uggleviken, att en skena sprungit af.
Förhållandet rapporterades till Värtan, hvarifrån skadan, som antagligen uppstått af kölden, omedelbart reparerades. Godståget, som lemnar Stockholms centralstation kl. 11,30, måste emellertid uppehållas i Albano 20 minuter.
(Ur Aftonbladet tisdag 1898-01-25).
--------------------------------------------------------
Olyckshändelse med dödlig utgång
Till Borås Tidning skrifves: Banvakten A. Karlson vid Smedsbo emellan Sundholmens och Björketorps stationer, blef i går afton (d. 26 d:s) af uppgående tåg N:o 2 från Varberg nära sitt hem öfverkörd af tåget och dödad; han hittades en stund efter det tåget passerat, liggande vid sidan af banan med krossadt hufvud, och tyckes han ha blifvit dödad ögonblickligen. Han var omkring 50 år och har varit anställd vid Varberg - Borås järnväg sedan den öppnades. Hustru och elva barn stå nu sörjande vid hans graf.
(Ur Borås Tidning torsdag 1898-01-27).
Anm: Banvakten Johan August Karlsson var född 1855 i Veddige (N). Han var sedan 1878 gift med Anna Sofia Berndtsdotter och hade varit banvakt i Smedsbo sedan i november 1880. Anna Sofia bodde kvar i stugan till i november 1901, då hon med sju barn flyttade till en egen fastighet under Björketorps Skräddaregård, Surteby-Kattunga. Det går knappast att föreställa sig hur livet gestaltade sig för henne då hon lämnades ensam med elva barn i åldern 2 - 18 år. Hon måtte ha varit en enastående kvinna.
---------------------------------------------------------
Banvakten räddade tåget.
En förfärlig olycka var i söndags afton nära att inträffa å Norra stambanan mellan Lörängs och Jerfsö stationer, skrifves till Sundsv. Tdng.
Då kvällståget nr 82 vid 7-tiden befann sig mellan nämnde stationer, stoppades det af en banvakt, som upptäckt ett rälsbrott af ungefär en fots längd.
Tåget fortsatte mycket försigtigt fram till platsen, och sedan lokomotivföraren undersökt brottets beskaffenhet, fördes tåget med största varsamhet öfver det skadade stället.
Då rälsbrottet befann sig å den yttre skenan i en skarp kurfva, hade med all säkerhet utan banvaktens påpasslighet en svår olycka inträffat. Nu blef enda följden den, att tåget blef försenadt en kvart.
(Ur Aftonbladet lördagen 1898-02-26).
-----------------------------------------------------------
Banvakt, som gick i döden för sin klocka
I lördags e.m. hade utför en sluttning vid Vernamo jernvägsstation trenne jernvägsvagnar satts i drift ned mot en närbelägen ångsåg. För att se till, att banan vore klar, sprang en person framför de i gång varande vagnarna, som snart voro alldeles inpå en banvakt Lindberg, hvilken på hemväg från köpingen sköt en dressin framför sig å banan. Af vakten för vagnarna kastades Lindberg, då han ej gjorde min af att sjelv vilja lemna spåret, ned från banan. Han skyndade dock åter upp på spåret, antagligen i afsigt att rädda ett på dressinen liggande väggur. Vagnarna voro nu inpå honom, och innan han hann undkomma, hade den främsta vagnen kastat omkull honom öfver ena skenan. Vagnarna passerade nu öfver den olycklige krossande hans rygg uppe vid skuldrorna. Lindberg, som var 70 år gammal och som i 25 år varit i Halmstad—Nässjö jernvägars tjenst, dog ögonblickligen.
(Ur tidningen Kalmar onsdag 1898-03-09).
Anm: Kristoffer Lindberg, f. 1824-03-21 var grindvakt i Sörsjö banvaktsstuga vid HNJ.
-----------------------------------------------------
Åter ett tillbud till järnvägsolycka
I natt strax efter det södra nattsnälltåget passerat upptäckte banvakten ungefär 2½ km. norr om Strångsjö, att en rälsskena sprungit sönder. Skadan upptäcktes i tid, så att det strax därefter uppgående godståget nr 322 hann stoppas och olyckan sålunda förebyggas. Efter cirka en timmes uppehåll på linien kunde tåget fortsätta, meddelas till Aftonbladet.
(Ur Aftonbladet lördag 1898-03-12).
-----------------------------------------------------
Ett olyckstillbud inträffade 1898-03-19 på linjen Graversfors - Åby. Artiklar om händelsen har på grund av deras längd intagits under en egen rubrik Tjugofyra år vid Storängsbergets fot, direkt under Artiklar.
-----------------------------------------------------
Vållande till annans död.
Under en färd på dressin blef 25 oktober i fjol reparationsförmannen Josef Henning Larsson från Borås ett stycke från nämnda stad å Göteborg-Borås-banan öfverkörd och dödad af tåget. Extra banvakten Alfr. Andersson-Sjöstrand från Viskadal, som å dressinen åkt tillsammans med Larsson, hvilken var betydligt öfverlastad, men som hoppat af dressinen och låtet denna rulla af med Larsson utför en sluttning å järnvägen, oaktadt han visste att tåget var i annalkande, dömdes härför af Vedens häradsrätt till tre månaders fängelse.
Hofrätten har ej bifallit Sjöstrands begäran om målets återförvisande eller funnits käl göra ändring i utslaget.
(Ur Göteborgs Aftonblad tisdag 1898-03-22).
Nedsatt straff
Extra banvakten Alfred Andersson-Sjöstrand i Viskadal hade den 25 oktober 1897 tillsammans med reparationsförmannen Josef Henning Larsson från Borås färdats fram å dressin från Sjöstrands* anhaltstation, hvarvid Sjöstrand hoppat af dressinen för att leta reda på en matkorg. Ett järnvägståg sammanstötte därvid med dressinen och dödade Larsson. Vedens häradsrätt dömde Sjöstrand för vållande till Larssons död – Larsson var vid tillfället berusad – till tre månaders fängelsestraff, hvilket utslag af Göta hofrätt sedermera fastställdes. K. m:t har nu nedsatt Sjöstrands strafftid till en månad.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1898-07-12).
Anm: *) Det står faktiskt Sjöstrands anhaltstation, troligen avses Sjömarken.
-----------------------------------------------------
Afvärjdt olyckstillbud.
Då banvakten Hultberg strax före kl. 9 i dag på morgonen passerade sin bansträcka, upptäckte han, att en skena sprungit i kurvan strax hitom Karlberg. Ögonblickligt vidtogos åtgärder för banans iståndsättande, så att snälltåget nr 81 till Ånge kl. 9 obehindradt kunde passera.
(Ur Aftonbladet måndag 1898-04-04).
Dagen efter skriver Dagens Nyheter:
Tillbud till järnvägsolycka.
I går morse mellan kl. 8 och 9 märkte banvakten Hultberg, när han passerade sin bansträcka, i kurvan på andra sidan Karlbergs station att en rälsskena bräckts. Han begaf sig genast till Norra stationen efter folk som inlade en ny skena, så att snälltåget nr 81, som afgår från Stockholm kl. 9, kunde afgå i rätt tid. Hade banvakten ej upptäckte felet, hade en större olycka kunnat ske, helst som snälltåget icke stannar vid Karlberg.
Svenska Dagbldet skrev också en notis om tillbudet:
Ett järnvägsmissöde af svårberäknelig art förebyggdes i går på morgonen, då banvakten Hultberg ungefär en half timme före det norra snälltågets afgång hitom Karlsbergs station upptäckte, att en skena sprungit af. En förman underrättades, folk utskickades, och redan vid pass 10 minuter före snälltågets afgång kl. 9 var linien klar.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget.
På långfredagen öfverkördes och dödades mellan stationerna Fors och Morshyttan af nedgående snälltåget nr 1 extra banvakten Pettersson från sistnämnda station.
Om orsaken till olyckan vet man ännu ingenting.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1898-04-09).
-----------------------------------------------------
Dödad banvakt
Sista uppgående tåget påskdagen öfverkörde vid vaktstugan söder om Ekeby station extra banvakten August Göransson, 24 år gammal. Den olycklige hade med signallyktan posterat sig vid orätt sidan af det ankommande tåget och skulle i sista ögonblicket rätta sitt misstag, med den sorgliga påföljd, att han, fattad af maskinen, slungades framåt vid pass 20 m., där kroppen med söndertrasade lemmar och inslagen hufvudskål återfans. Döden var ögonblicklig, skrifves till Landskr.-P:n.
(Ur Aftonbladet torsdag 1898-04-14).
Anm: August Gustaf Göransson var född 1873-08-14 i Riseberga (L), ogift och bosatt vid Norra Vrams station i Norra Vram (M)
-----------------------------------------------------
Banvakternas påpasslighet
I fredags middag observerade banvakten Larsson strax bortom Strångsjö station i Södermanland, att en järnvägsskena gått sönder, hvarför han stoppade uppgående kontinentaltåget. Sedan man vidtagit nödiga försigtighetsmått, kunde tåget efter 12 minuters uppehåll fortsätta resan.
(Ur Aftonbladet onsdag 1898-04-20).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad banvakt
Från Vexjö telegraferas den 13 maj: Banvakten vid andra vaktstugan norr om Vislanda, Paulsson, öfverkördes i går kväll af tåget nr 183. Han afled tidigt i morse.
(Ur Aftonbladet fredag 1898-05-13).
Anm: Banvakten Johannes Pålsson var född 1852-09-06 i Uppåkra (M), gift och hade fyra barn, var bosatt i banvaktsstugan Råknen i Vislanda socken sedan 1875 då han inflyttat från Osby (L).
-----------------------------------------------------
Rasad järnvägsbank.
Luleå, måndag. Genom öfversvämning af Tengerbäcken rasade i natt en järnvägsbank, 40 meter lång, på norra stambanan, 15 km. söder om Älfsbyn. Raset varsnades af banvakten, hvarigenom olyckshändelse förebyggts.
I dag har inträffat ett nytt ras på en sträcka af 10 meter. Skenorna ligga under vatten och trafiken upprätthålles medelst mötande tåg från Jörn och Boden. Passagerare och post fraktas i båt mellan de mötande tågen.
Södra persontåget var i dag 3 timmar försenadt. En arbetstsyrka på 70 man har afgått från Boden och i morgon afsändas ytterligare 50 man. Arbetet tros vara fullbordadt inom fem dagar.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1898-05-17).
Anm: Rätt namn på vattendraget är Teugerbäcken.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt
Då banvakten nr 432 Jansson, hvilken tjänstgjorde som extra växlare vid Värtahamnen, i torsdags skulle kasta om en växel vid gasverkets kolupplag, råkade han att snafva och falla omkull, hvarvid ett af vagnshjulen gick öfver vänstra benet och så gott som afklippte det vid vaden. Mannen, som var omkring 26 år, fördes i sanslöst tillstånd till Serafimerlasarettet, efter det han blifvit förbunden af en vid Värtan boende läkare.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1898-05-24).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt
Från Uppsala telegraferas den 1 juli. Banvakten Lars Karlsson blef i går öfverkörd och dödad af nedgående blandade tåget mellan Horndal och Morshyttan. Antagligen har Karlsson befunnit sig sofvande på en tralla och öfverraskats af tåget. Olyckan skedde i en kurva så att lokomotivföraren ej kunde se trallan i tid.
(Ur Svenska Dagbladet 1898-07-02).
Anm: Extra banvakten Lars Karlsson var född 1870-12-13 i Gestad (P), son till banvakten Karl Olsson och hans hustru Maria Elisabet i Tyskbo, han var ogift.
-----------------------------------------------------
Banvakt öfverkörd af tåget
Från Norrköping telegraferas den 7 d:s: Banvakten vid Brånnestads hållplats på Vikbolandsbanan Erik Lindqvist blef i går ihjelkörd af ett tåg. Han passerade banan med dressin, då han upphanns af ett tåg, som han ej observerade förr än i sista minuten. Han hoppade af och skulle rädda sin dressin, då han erhöll en så våldsam stöt af lokomotivet, att han nästan ögonblickligen afled.
(Ur Svenska Dagbladet 1898-08-08).
Anm: Erik Lindqvist, var född 1864-12-16 i Folkärna (W), gift och hade två barn. Han hade varit banvakt i Brånnestad sedan november 1895.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad
af tåget blef på söndagen banvakten O. Olsson i Ingelstad norr om Norrköping.
(Ur Aftonbladet måndag 1898-09-12).
Banvakt öfverkörd af tåget.
Norrköping söndag. Banvakten O. Olsson i Ingelstad, norr om Norrköping, blef i afton öfverkörd af nedgående tåget då han var ute för att besiktiga banan. Han var 55 år gammal och efterlemnar hustru och flera barn.
( Ur Dagens Nyheter måndag 1898-09-12)
Anm: Olof Olsson var född 1841-11-29 i Lännäs (T), gift, hade sex barn, varav fyra hemmavarande 14 – 22 år gamla, hade varit banvakt i banvaktsstugan 171 Ingelstad i Östra Eneby socken sedan 1871.
-----------------------------------------------------
Sorglösa banvakter.
Då nedgående persontåget natten till i söndags hunnit mellan Myrheden och Jörn, törnade lokomotivet mot en å banan stående s.k. hjuling. Tåget stoppades genast och en undersökning företogs, hvarvid det uppdagades att å hjulingen vid sammanstötningen befunnit sig en person som igenkändes vara extra banvakten A. Forslund. Vid kollisionen hade han slungats åt sidan och erhållit ett sår i halsen, flera skrubbsår i hufvudet samt kontusioner å kroppen. Han upptogs i sanslöst tillstånd på tåget som därefter fortsatte mot Jörn.
När tåget hunnit ungefär en kilometer från olycksplatsen , törnade det återigen mot ett å banan befintligt föremål, hvarför man åter fann sig nödsakad att stoppa och efterse hvilket hinder som nu mött. Döm om tågpersonalens förvåning, skrifver Norrb. Kuriren, när det befanns att äfven denna gång en ”hjuling” utgjort hindret och att äfven å denna en banvakt befunnit sig. Märkvärdigt nog befanns denne, ordinarie banvakten Magnusson, vara i det närmaste oskadad.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1898-09-17)
-----------------------------------------------------
Tågsammanstötning
Skadade personer och ramponerad materiel.
Ett från Landskrona kommande godståg råkade i går f. m. i följd af felaktig växling, då det befann sig mellan Landskrona och Asmundtorp sammanstöta med ett godståg.
bsp;Då godståget å Landskrona-Eslöfs jäernväg, som afgår från Landskrona 9,30 f.m., i går hunnit till vaktstugan vid Råga-Hörstad, där en grustäkt är belägen och ett växelspår af denna anledning anbragts, inträffade en olycka, i och för sig svår nog, men som kunnat få vida allvarligare följder. Växeln, vid hvilken banvakten Klas Rydén posterade, befanns nämligen vara öppen. På sidospåret stod ett gruståg bestående af lokomotiv och 11 vagnar. Föraren å det ankommande Landskronatåget märkte genast att växeln på hvilken banvakten till och med hade sin ena fot var orätt lagd. Föraren signalerade och slog genast back, men kunde ej på grund af sidospårets lutning och det korta afståndet i tid stanna tåget. Förarne och eldarne på båda maskinerna räddade sig undan den öfverhängande faran genom att hoppa af lokomotiven innan sammanstötningen ägde rum. Vid grustäkten voro sysselsatta ett 30-tal personer af hvilka en varsnade olyckan och skrek till sina kamrater att de skulle skynda siug undan, hvilket äfven lyckades för alla utom två, Nils Svärd från Rönnarp och Nils Svensson från Posta.
Sammanstötningen blef mycket våldsam genom att farten ökats af de pådrifvande vagnarne å Landskronatåget, hvilket hade endast en passagerare, som oskadd kom undan. De båda lokomotiven sammandrabbade hårdt; tendern till maskinen å gruståget rusade upp på en godsvagn, som i sin ordning sköt upp på en annan godsvagn. Den sjette i ordningen af grustågets vagnar slets ur spåret och blef fullständigt spolierad; den sista vagnen i samma tåg reste sig på ända och kastades upp på grusvallen. Godstågets lokomotiv slapp lättare undan, men de närmaste godsvagnarne ramponerades fullständigt. Det hela företedde ett kaos af spillror, kol och grus. Nyssnämnde Svärd fick sitt ena ben afbrutet och fördes till Landskrona lasarett; Svensson erhöll skador i ena höften och låret. Så snart olyckan blef känd i Landskrona utgick därifrån ett extratåg med trafikchefen, två läkare, bandage och attiralj. Banvakten Rydin, som var vållande till olyckan, försäkrar att han fullt och fast trodde att växeln visade klart; han är 60 år gammal och har varit anställd i Landskrona-Eslöfs järnvägsbolags tjänst alltifrån bolagets början. Rydin är mycket förtviflad öfver det inträffade och påstås till och med ha försökt att begå själfmord; han lär upprepade gånger ha yttrat att växeln i fråga skulle bli hans olycka. Den materialla skadan uppskattas till ej mindre än 12,000 kr.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1898-09-28).
Anm:
Banvaktens rätta namn var Klas Johansson Rydin, född 1836-01-20 i Ytterstad (P). Efter olyckan flyttade han som f.d. banvakt (sannolikt pensionerad) till Trollenäs (M). Han avled 1920 i Norra Skrävlinge (M).
-----------------------------------------------------
Ett hemskt ögonblick upplefde banmästare Ysberg från Halmstad i onsdag f.m. Han kom åkande på sin dressin mellan Harplinge och Gullbrandstorp, då han upphanns af det norrifrån kommande kontinentaltåget och öfwerkördes af detta. Dressinen gick i bitar, och Y. slungades framför tåget samt gled i sista minuten ned på banvallen, der han blef liggande, under det tåget rusade förbi. Tågföraren stannade tåget, hwarpå man hjelpte upp banmästaren, som klagade öfwer smärtor i bröstet. Han hade dessutom erhållit skrubbsår å händerna och i ansiktet. Han medföljde tåget till Halmstad. Någon fara för lifwet förefinnes icke, skrifwer Hallands-P:n.
Ur Westerviks Veckoblad torsdag 1898-10-06.
-----------------------------------------------------
Af från Laxå uppgående godståget blef den 15 okt banvakten Åhman i närheten af Arvika öfverkörd, dervid han fick ena armen illa söndersliten och ena benet brutet och blef för öfrigt illa tilltygad. Olyckan observerades af föraren, som stoppade tåget, då; Åhman anträffades i medvetslöst tillstånd och fraktades till Arvika sjukhus. Den olycklige antages ha suttit på sin trehjuing bredvid banan, men att trehjulingen stått för nära spåret.
(Ur svenskamerikanska Svenska folkets tidning 1898-11-09).
Anm: Olyckan inträffade alltså 1898-10-15.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af bantåget.
Extra banvakten G. Lind blef i torsdags morgon öfverkörd af nedgående tåget på Skåne – Smålands jernväg ungefär 1 km. norr om Axhults station. Lind hade åkt utefter jernvägen på dressin, då han plötsligt öfverraskades af tåget. Han försökte i hast kasta dressinen af spåret, men blef derunder sjelv ett offer för det framrusande tåget, som på den korta distansen ej kunde hejdas, meddelas till H.D. Lind var 33 år gammal och ogift.
(Ur Aftonbladet fredag 1898-10-21).
Anm: Den omkomne Gustaf Lind, var född 1865-02-18 i Markaryd (G) och var ensam boende i banvaktsstugan SSJ 17 Dalen (Alandsköp) sedan november 1897.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget
blef i går middag mellan Partille och Kåhög en omkring tvåårig dotter till banvakten Carl Jakobsson. Den lilla var ute med sin mor, då hon kom in på banvallen och under tåget, som genast stoppade. Flickan, som ännu lefde, medtogs hit till Göteborg för att erhålla läkarevård, men var vid framkomsten hit redan död.
(Ur Göteborgs Aftonblad onsdag 1898-11-16).
Anm: Den lilla var Ester Konstantia, f. 1896-09-04, dotter till banvakten Karl Jakobsson och hans hustru Gustafva Olivia Olofsdotter vid Partille station.
-----------------------------------------------------
Dödad af tåget
MALMÖ, torsdag. Då Ystadståget, som hitkommer 9,40 e. m., passerade bommarne vid Regementsgatan, blef banvakten Fors träffad af lokomotivet samt erhöll ett krossår i hufvudet, hvaraf döden ögonblickligen följde.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1898-12-02).
Anm: Banvakten Karl Jönsson Fors var född 1859-04-03 i (Södra) Sandby, gift och hade sju barn 2-16 år gamla, bosatt vid Malmö – Ystads Järnväg i Malmö Sankt Petri.
-----------------------------------------------------
En rasande järnvägsbank.
Eftermiddagståget i torsdags från Göteborg till Borås fick kvarstanna i Landvetter en timme på grund af att banken rasat mellan Landvetter och Härryda på en sträcka af ungefär 12 meters längd. Raset härledde sig af det myckna regnvattnet, som svämmat öfver den strax bredvid flytande ån. Banvakten observerade till all lycka raset, innan tåget kom, och hann gifva stoppsignal till stationen.
(Ur Aftonbladet lördag 1898-12-10).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget
blef i fredags qväll vid 7-tiden banvakten C.A. Svensson från Örmevalla vaktstuga, då han 2 km. norr om Åsa station, Vestkustbanan, posterade å linien för det väntade tåget. Lokomotivföraren å detta observerade honom cirka 5 meter framför lokomotivet stående å banvallen. Då var det för sent att stoppa tåget. Banvakten slungades af den häftiga stöten i diket, hvarest han, då tåget stannats, befanns ligga sanslös med ett stort krossår i hufvudet. Han fördes i en bagagevagn till Varbergs lasarett, och ehuru föga hopp om hans vederfående fanns, lefde han dock i söndags.
Flere gånger förut har banvakt Svensson i onyktert tillstånd varit nära att bli öfverkörd af tåget vid tjenstgöring å linien, men i sista stund räddats genom andra personers mellankomst.
(Ur Göteborgs Aftonblad tisdag 1898-12-20).
Anm: Banvakten Karl Alfred Svensson, f. 1861-09-20 i Långaryd (F) överlevde olyckan och avled 1927 i Torpa (N).
-----------------------------------------------------
En afvärjd tågolycka.
Såsom ett apropos till den allvarsamma tågolyckan vid Mellansjö kunna vi, skrifver Sundsv.-P., berätta om en olycka af liknande slag, som med all säkerhet inträffat, därest den icke i tid blifvit afvärjd.
Då banvakten Jansson i Geterån å linien Torpshammar-Fränsta dagen före julaftonen kom åkande å sin trehjuling för inspektion af sträckan, tyckte han sig finna att rälsen på ett ställe var något i olag. Han skred genast till en närmare undersökning, och det befanns då, att ena skenan var helt och hållet af.
Om banvakten varit mindre uppmärksam, hade, som man finner här lätt kunnat inträffa en liknande som vid Hörnsjö och Mellansjö.
Denna händelse utgör ju en ytterligare illustration till det ansvar och det kraf af aldrig svikande plikttrohet, som hvilar på jernvägsmännen.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1898-12-31)
-----------------------------------------------------
Ras å Varbergsbanan.
I onsdags observerade banvakten att ett bankras inträffat å Varbergsbanan två kilometer norr om Rydboholm. Springande hann banvakten fram till Rydboholms station i samma minut, som tåget till Borås skulle gå ut. Afgångssignal var redan gifven. Första tåget från Borås kvarhölls här.
Raset, som förorsakats af att regnet skurit ut banken, sträckte sig endast öfver en skenlängd, men var en meter djupt, hvarför följderna – om raset ej i tid observerats – ju kunnat bli mycket ödesdigra. Ett lokomotiv med en grusvagn och manskap gick genast ut härifrån och banan sattes i stånd. Tågen försenades jämnt 2 timmar, omtalar Boråsposten.
(Ur Svenska Dagbladet 1899-01-02).
-----------------------------------------------------
Riskabelt.
Söndagens uppgående dagiltåg n:r 10 från Göteborg till Stockholm stoppades 4 kilometer före ankomsten till Töreboda af posterande banvakt som upptäckt att en skena brustit. Då ingen reservräls fanns i närheten att tillgå, fastspikades den söndriga rälsen, hvarefter tåget, 20 minuter försenadt, fick passera. Godståget n:r 346 från Göteborg till Stockholm som gått strax före iltåget, men till följd af uppförsbacken endast hade ringa fart, hade troligen gått öfver den brustna rälsen, all den stund banvakten då ännu icke passerat stället.
En lycka var att han hunnit fram före iltåget, som icke har respekt för stigningen, utan måste framgå med i det närmaste vanlig hastighet hela vägen.
(Ur Göteborgs Aftonblad tisdag 1899-01-10).
-----------------------------------------------------
Jäsleran och frostknölarne än en gång.
Ett nytt tillbud till järnvägsolycka å norra stambanan inträffade, enligt ”Sundsvalls-Posten”, i förra veckan. Omkring 3 kilometer söder om Vännäs upptäckte den inspekterande banvakten, strax efter det att ett tåg passerat, en rälsskena, som låg nästan lös, i det spikarne krupit under skenan. Hade spikarna lossnat, innan tåget några minuter förut passerat, skulle säkerligen en ny olycka inträffat.
Anledningen till olyckstillbudet anses vara att söka i förekomsten af jäslera och frostknölar.
(Ur Göteborgs Aftonblad torsdag 1899-01-12).
-----------------------------------------------------
Meddelanden från allmänheten.
Hvad var orsaken till Mellansjöolyckan?
Från en person som gjort iakttagelser rörande järnvägsolyckan vid Mellansjö ha vi mottagit följande insaändare:
Trots alla järnvägsstyrelsens försäkringar ser det likväl ut som om en frostknöl varit vållande till Mellansjö-olyckan. Hur skall man annars förklara att vid platsen för urspåringen var snön bortskottad från banvallen, och lutad mot denna stodo en spade, ett spett och en ”korp”, allt redskap som användes då det gäller att i hast reparera en frostknöl. Då nämligen banvakten upptäcker en sådan strax före ett tågs ankomst lagar han den provisoriskt genom att på ömse sidor om den stötta under skenorna. På detta sätt får tåget ingen tvär knyck af frostknölen utan glider öfver den utan missöden. Antagligen hade banvakten ämnat på samma sätt reparera här men ej hunnit med det förrän tåget kommit. Med de långa sträckor som banvakterna, tack vare öfverdirektör Sundbergs åtgärd att minska deras antal, ha att bevaka, är ju detta ej heller underligt. Icke kan järnvägsstyrelsen således säga sig vara utan all skuld till olyckan.
Trafikant.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1899-01-14).
-----------------------------------------------------
Åter en sprungen järnvägsskena.
I natt, strax efter det södra snälltåget nr 1 passerat, upptäckte banvakten 1 km. söder om Strångsjö, att en järnvägsskena sprungit.
Skadan upptäcktes så, att uppgående blandade tåget nr 322, kunde stoppas i tid, och efter omkring 20 minuters väntan var skadan reparerad så mycket, att detta kunde passera.
(Ur Aftonbladet onsdag 1899-01-25
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
Lule, tisdag. Nedgående persontåget från Gellivara öfverkörde i afton vid half 5-tiden banvakten O. Lindström fyra kilometer norr om Sandträsk. L. postade vid banstugan, men stod på orätt sida om spåret. Han sökte då springa öfver detsamma, men med ofvannämnda sorgliga påföljd. Händelsevis fanns på tåget en läkare, som gaf den skadade den första hjälpen. L. afled emellerid under vägen till sjukstugan i Boden.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1899-02-01).
Anm: Banvakten Olof Lindström var född 1862-08-18 i Östmark (S), gift 1889 med Juliana Byström och hade tre barn 2 - 8 år gamla. Han hade varit banvakt här sedan 1893. I kyrkbokföringen står han registrerad under Sandträsk, men uppgiften ovan att han stod vid stugan fyra kilometer norr om Sandträsk tyder på att han var bosatt i banvaktsstugan Odjursberget.
-----------------------------------------------------
Förebygd järnvägsolycka
På linien Eksund – Okna vid egendomen Torp upptäcktes, skrifver Vestm. l. t., den 2 d:s på morgonen af tjenstgörande banvakten ett s. k. skenbrott, i det att, då ett tåg just skulle passera stället, en järnvägsskena gått af. Tåget måste stanna, tills en annan skena inlagts.
En stor olycka hade här utan tvifvel inträffat, om ej banvakten i tid upptäckt felet.
(Ur Aftonbladet måndag 1899-02-06).
-----------------------------------------------------
En brusten järnvägsskena och en vaken banvakt.
SUNDSVALL, onsdag. Strax innan nedgående godståget nr 489 passerat sträckan mellan Erikslund och Fränsta å bandelen Ånge-Sundsvall i dag på morgonen märkte banvakten Persson vid Johannesberg att en skena brustit. Han sprang fram mot det annalkande tåget och gaf stoppsignal. Sedan föraren gjort sig underrättad om förhållandet, passerade han med sakta fart det farliga stället. Åtgärder vidtogos strax för felets avhjälpande. På det nedgående persontåget till Sundsvall samt på ett strax därefter passerande extratåg hade man ej märkt något.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1899-03-09.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Malmö, måndag. Uppgående snälltåget på Kontinentalbanan öfverkörde i går afton mellan Fosieby och Östervärns stationer extra banvakten Alfr. Svensson. Han dödades ögonblickligen.
Svensson var 23 år och ogift.
(Ur Göteborgs Aftonblad tisdag 1899-05-02).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
Natten till den 23 d:s hände å banan Stockholm-Djursholm en olycka, som kostade en banvakts lif.
Då det elektriska tåget kl. 12,22 passerade Ålkistan, stod banvakten C.J. Carlsson och signalerade klart. Emellertid märktes å tåget en stöt strax därpå, utan att någon dock anade en olycka. Carlsson hade dock fallit öfver spåret och blifvit öfverkörd af tåget. Han återfanns i tisdags morgse liflös. Närmare anhöriga till den så sorgligt omkomne banvakten påstå, att han ibland lidit af svindel, och det kan ju tänkas att han, just som han troget på sin post gaf besked om att ingen fara förelåg, å banan fått ett svindelanfall och därigenom kommit att ramla öfver spåret.
(Ur Dalpilen 1899-05-26).
Banvakt dödad af Djursholmståget.
Tisdagsmorgonen märkte banvaktshustrun Karlsson, som har sitt hem invid Ålkistan, med oro att hennes man ännu ej återkommit till hemmet. Fördenskull gick hon ut och ställde sina steg mot bron vid Ålkistan. Med fasa såg hon där sin man ligga död, utsträckt utmed spåret. Han hade ett svårt krossår i hufvudet, som var nedblodadt, men eljest befanns han oskadad.
Det är ännu svept i dunkel på hvad sätt banvakten Karlsson träffats af döden. Man förmodar att olyckshändelsen timat på följande sätt. Då nattåget, som vid 12-tiden afgick från Djursholm till Stockholm, kl. 12.22 anlände till Ålkistan, stod Karlsson på sin post och signalerade bron klar. Troligtvis hade Karlsson, då tåget passerade bron, böjt sig fram och därvid träffats i hufvudet af fotsteget. Döden hade inträffat ögonblickligen. Ingen af personalen å tåget hade märkt något, hvarför tåget fortsatt.
Enligt hvad som meddelats oss hade Karlsson ofta lidit anbsp;Under det Karlsson postade vid bron hade han måhända, då det elektriska tåget passerade, fått ett svindelanfall och fallit framstupa, hvarvid han erhållit den dödande stöten i hufvudet af passagerarvagnens fotsteg.
Polisundersökning har pågått, men någon klarhet i den något mystiska olyckshändelsen har ej vunnits.
Karlsson, som var en 47 års man, hade städse varit omtyckt af de öfverordnade, ordentlig och pålitlig. Han efterlämnar hustru och 4 barn, af hvilka den äldsta är 15 år.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1899-05-24)
Anm: Den omkomne var brovakten Karl Johan Reinhold Karlsson, f. 1852-03-09 i Stora Malm (D).
-----------------------------------------------------
Som ett exempel på attentat mot järnvägen återges här följande tidningsnotis. Sådana attentat var denna tid mycket vanliga och har inte medtagits här, dels på grund av det stora antalet, dels att de sällan medförde annat än ringa skada och dels oftast upptäcktes i tid av inspekterande banvakt eller andra.
Järnvägsattentaten i Norrland.
Nidingen bekänner.
BOLLNÄS, tisdag. Vid polisundersökning som företagits af kronolänsman Köhler från Stockholms län för upptäckande af föröfvaren till nidingsdåden å bandelen Karsjö-Simeå natten till den 22 maj, har soldaten vid Helsinge regemente Michael Söder vidgått, att han i afsikt att därigenom åstadkomma förargelse för tjänstgörande banvakten mot vilken han vore uppretad, utlagt nio stycken grindar m. m. å järnvägsspåret kort före nedgående snälltågets ankomst.
Söder, som är gift och har tre barn, har häktats och införpassats till Gäfle länsfängelse.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1899-05-31).
Attentatsmannen dömd.
SÖDERHAMN, fredag. 36-årige soldaten vid Helsinge regemente Mikael Söder från Offerberg i Undersviks socken, som natten mellan den 21 och 22 sistl. maj mellan Karsjö och Simeå stationer placerat en stolpe, en planka och 10 st. öfvergångsgrindar tvärs öfver banan, har i dag af Arbrå och Järfsö häradsrätt dömts till 1 års straffarbete. Som motiv för brottet uppgaf Söder, att han velat skaffa besvär och sysselsättning åt extra banvakten Per Larsson, som nekat honom brännvin.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1899-06-17).
-----------------------------------------------------
Banvakt öfverkörd af tåget.
KALMAR, fredag. Banvakten Karl Johan Nilsson, som satt sofvande å en tralla å Kalmar-Berga järnväg, öfverkördes i morse af första nedgående tåget, kastades i diket och slog bakhuvudet mot en sten, så att han förlorade medvetandet. Han upptogs å tåget och fördes till Högsby sjukasyl.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1899-07-22).
Den öfverkörde banvakten.
Som vi för några dagar sedan omtalade, blef i fredags morse banvakten vid Kalmar-berga järnväg K. J. Nilsson i närheten af Långemåla station öfverkörd af tåget och skadad så illa, att hopp om hans återställande ej lär finnas. Man antog först, att Nilsson suttit sofvande å sin ”tralla”, då olyckan skedde. Nu tror man emellertid, skrifver Barometern, att han på grund af öfveransträngning och värme afsvimmat på trallan. Han hade nämligen under natten varit sysselsatt vid Långemåla station med anordningar för mottagandet af prins Carl, då denne på fredags f. m. skulle åka därförbi.
Hvad som gör händelsen ännu sorgligare är, att mannen är gift sedan några månader tillbaka.
(Ur Aftonbladet 1899-07-25).
Anm: Banvakten Karl Johan Nilsson var född 1870-11-17 i Långemåla och bosatt Långemåla 4. Han avled av sina skador den 24 juli. Han var sedan tre månader gift med Maria Sofia Cornelius (1873-1908). Hon gifte i oktober 1900 om sig med en banvakt Carl Fredrik Lindström som efterträtt hennes första make i Långemåla. Hon avled redan 1908.
-----------------------------------------------------
Olyckshändelse å Saltsjöbanan.
En olyckshändelse, som lätt kunnat medföra svårare följder, inträffade natten till onsdagen å Saltsjöbanan mellan stationerna Dufnäs och Trefvinge. När det sista tåget för dagen, som kl. 11.15 afgick från Saltsjöbaden till hufvudstaden, hunnit i närheten af det midtför Gungviken liggande brovaktarhuset, hindrades tågets fart af något större föremål. Tåget stannade strax, då det befanns att två banvakten Carlsson tillhöriga kor blifvit öfverkörda. Lyckligt nog urspårade ej tåget.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1899-08-24).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt.
Vid nedgående kontinentaltågets ankomst till Mjölby i söndags middag hade banvakten Pettersson boende i Albacken först i sista stund uppmärksammat signalen, så att han nätt och jemnt hann att öppna grinden vid bangården. Detta lyckades visserligen, men Pettersson blef dervid sjelf fattad af maskinen, med hvilken han släpades ett stycke, till dess tåget kunde stoppas. Då befanns Pettersson vara död med krossad hufvudskål, venstra benet afsargadt och högra armen nära afsliten.
Pettersson, som nyligen flyttad till Mjölby från Boxholm, efterlemnar hustru och två fosterbarn.
(Ur Östgötaposten 1899-10-13).
Anm: Den förolyckade var Johan August Petersson, f. 1853-07-02.
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
Tåget från Kristianstad till Eslöf öfverkörde i går morse mellan Skepparslöf och Ovesholms stationer banvakten Johan Mattsson, som ögonblickligen dödades.
(Ur Göteborgs Aftonblad måndag 1899-11-06).
-----------------------------------------------------
Banvakten bör ha julgratifikation.
Till Dagens Nyheter skrifves: Ett rälsbrott af synnerligen svår beskaffenhet upptäcktes i går morse af en banvakt strax norr om Storviks station å norra stambanan. Rälen hade sprungit af midt emellan två sliprar, och då platsen var belägen omedelbart intill ett vattendrag med branta stränder hade där lätteligen en oberäknelig olycka kunnat inträffa ifall ej felet genom banvaktens påpasslighet upptäckts och afhjälpts innan snälltåget passerade platsen.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1899-12-13).
-----------------------------------------------------
Dödad af bantåg.
Falköping torsdag. Grindvakterskan Anna Odin som vaktade grinden vid Systrakvarn blef i går afton öfverkörd af ett bantåg och dödad.
(Ur Dagens Nyheter 1899-12-15)
Anm: Anna Kristina Johansdotter, var född 1870-02-18 i Stenstorp (R) och gift med banvakten Ivar Odén. Makarna hade ett barn, en tvåårig dotter.
-----------------------------------------------------
Dödade af tåget.
Natten till julaftonen öfverkördes och dödades af uppgående dagsnälltåget omkring 2 km. norr om Mellansjö station banvakten C. W. Jonasson. Det förmodas, att Jonasson i afvaktan på tåget, för hvilket han skulle posta och som var omkring 1½ timme försenadt, insomnat och vid uppvaknandet vid tågets ankomst yrvaken kommit för nära detsamma. Olyckshändelsen inträffade mellan Simeå och Vallsta
-------------------
Af nedgående blandade tåget från Ånge till Bollnäs öfverkördes på juldagen* och dödades ögonblickligen hustrun till banvakten Persson, då hon i sista minuten sökte öppna järnvägsgrindarna för det framilande tåget. Olyckshändelsen inträffade mellan Simeå och Vallsta stationer.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1899-12-27).
Tidningen Svenska Amerikanaren skriver 1900-01-16:
Då blandade tåget norrifrån julaftonen hunnit till en banvaktsstuga norr om Vallsta station och banvakten Perssons hustru sprang ut för att stänga grindarne, träffades hon, då hon efter att ha stängt den ena grinden skulle skynda öfver banan, af lokomotivet, som slungade henne ned i diket. Tåget stoppade och man fann strax därpå hennes lik. Hon hade dött ögonblickligen.
Anm:
Banvakten Karl Vilhelm Jonasson i Väster Hedsjö, Ramsjö var född 1852-03-15 i Grimstad (P-län), gift och efterlämnade tre vuxna barn. En son, Karl Amandus Jonasson blev banvakt i Loster, Ljusdal.
Den dödade banvaktshustrun var Johanna Kristina Eriksson från Vallsta i Arbrå socken. Hon var född 1854-03-26 i By (W) och gift med banvakten Per Johan Persson. De hade nio hemmavarande barn i åldrarna 1-19 år. *) Enligt död- och begravningsboken för Arbrå församling inträffade dödsfallet på julaftonen.
-----------------------------------------------------
Banvakternas oumbärlighet.
En större järnvägsolycka skulle ganska sannolikt ha inträffat, säger H. P., i Halmstads närhet natten mellan sistlidne lördag och söndag, ifall icke den tjänstgörande banvakten Perssons vaksamhet lyckats förebygga densamma. Då nämligen Persson sagda natt fullgjorde sitt pass varsnade han i närheten af Hyltebacke att en räl sprungit alldeles midt af. Faran var så mycket större som rälen i fråga låg i en kurva. Persson lyckades emellertid få skadan skyndsamt reparerad, så att båda nattågen kunde obehindradt passera.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1899-12-29).
-----------------------------------------------------
Den dödade banvakten.
Laholm, torsdag.
Beträffande olyckan å Markaryd - Veinge-banan, då banvakten Lundin öfverkördes och dödades, har polisförhör ägt rum, meddelar Sydhalland.
Vid förhöret kom intet i dagen som berättigade misstanken om något brott utan har förmodligen Lundin, som vid tillfället var något berusad, i mörkret fallit omkull och somnat där han fallit eller ock blifvit bedöfvad af fallet mot skenan. Han hittades ej heller på samma ställe där järnvägsattentatet förut skett utan längre åt Skogaby station till och icke på den bansträcka som han skulle bevaka.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1900-01-05).
I tidningen Sydhalland finns en notis införd 1900-01-02:
Ett egendomligt sammanträffande.
För en tid sedan omtalades ett nidingsdåd, som begåtts vid Markaryd - Veinge jernväg, i det att en jernvägsskena lagts öfver spåret på ett ställe vid Knäred. Genom banvaktens påpasslighet undanskaffades skenan, så att ingen olycka inträffade.
Härom dagen fanns på samma plats den ifrågavarande banvakten liggande död på banan öfverkörd af tåget.
Att detta sammanträffande gifvit anledning till mångahanda utläggningar och rykten, behöfver ej tilläggas.
Anm: Banvakten som omkom var Johan Edvard Lundin, f. 1875-05-05 i Stafsinge (N). Han var sedan 1898 gift med Kristina Josefina Nilsdotter (1878-1963) och hade en dotter om tio månader, en son föddes i augusti 1900. Paret var bosatt i banvaktsstugan i Knäred sedan i oktober 1899. Olyckan inträffade på julaftonen 1899.
-----------------------------------------------------
Olycka på västkustbanan.
I fredags blef mellan stationerna Grefvie och Förslöf 60-årige grindvakten J. Persson öfverkörd af nedgående nattåget. Tågpersonalen observerade icke olyckan. Det stympade liket återfanns sedermera af en banvakt.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1900-01-09)
Anm: Den omkomne grindvakten var husägaren Jöns Persson, f. 1834-08-02 i Voxtorp (N). Enligt dödboken för Grevie var han hemmahörande i Böskestorp, Grevie. Han var gift och hade ett hemmavarande barn. Notering i dödboken: ”Öfverkörd af tåget vid vaktstugan i Böskestorp då han var grindvakt”. Platsen bör ha varit vid banvaktsstugan 391 Krogstorp.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg.
Ett extra godståg öfverkörde den 27 sistlidne februari strax söder om Harplinge station å västkustbanan en banvakt Anders Nilsson. Banvakten skulle just lyfta undan sin s.k. tralla, då han kom för nära en vagn i tåget med påföljd att han gled under detsamma och fick båda benen öfverkörda. Den skadade forslades till sjukhuset i Halmstad, skrifves till Dagens Nyheter.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1900-03-01).
-----------------------------------------------------
En halkning till döds.
Sala, söndag. Banvaktsförmannen Svante Johansson, som skötte det tåg, som för närvarande bortforslar snön från härvarande bangård, halkade i dag på förmiddagen, då han skulle stiga af en vagn och fastnade med kläderna i en utstående fjäder på den följande vagnen samt drogs under denna. Han fick båda benen krossade och klämdes för öfrigt illa. Ett par timmar efter sitt införande på lasarettet afled han. Den på så sorgligt sätt omkomne, en synnerligen skötsam och omtyckt man, var 57 år gammal och efterlämnar änka samt flera vuxna barn.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1900-03-05).
Anm: Svante Johansson var född 1840-12-13 i Kölaby (P), gift sedan 1866 med Fredrika Andersdotter (1836-1902) och var bosatt i Broddbo, Sala sfs.
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåg.
ÖREBRO, lördag. I närheten af Halsberg öfverkördes och dödades vid 11-tiden i går afton banvakten C.F. Mattsson af extra godståget 362 från Falköping. Mattsson synes ha åkt på en dressin, enär en krossad sådan fanns på banan. Hur olyckan för öfrigt tillgått känner man ej, då lokomotivpersonalen intet märkte. Mattsson, som fick hufvudet klufvet och högra benet afbrutet, efterlämnar hustru och fyra vuxna barn.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1900-03-25)
Anm:
Banvakten Johan Fredrik Mattsson var född 1850-06-18 i Fägre (R) och boende på Ulfsäters ägor i Hallsberg. Han hade varit banvakt här sedan 1875.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget – oskadd.
Då det tåg, som å Geflebanan kommer till Falun kl. 11,29 f.m. härom dagen skulle vid Hofors station aflemna vagnar, blef en banvakt, som å samma spår var sysselsatt med snöskottning och ej observerade de ankommande vagnarna, omkullkastad och öfverkörd af omkring 10 vagnar innan förhållandet uppmärksammades. När vagnarna stannat kom emellertid mannen framkrypande alldeles oskadd. Han hade blifvit liggande mellan rälsen, der han hållit sig orörlig och på sådant sätt genom sin sinnesnärvaro undgått den bokstafligen öfverhängande dödsfaran, meddelar Falu-Kuriren.
(Ur Östgötaposten 1900-04-13)
----------------------------------------------------
Ihjälkörd af bantåg
ÖSTERSUND, tisdag. Då nedgående persontåget i lördags afton passerade en banvaktsstuga i närheten af Åre station, öfverkördes en femårig dotter till banvakten. Flickan stod nära fadern, men sprang vid tågets ankomst öfver banan, hvarvid hon blef träffad af lokomotivet så hårdt i hufvudet, att hon genast afled.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1900-06-06).
Anm: Den dödade flickan var Signe Lovisa, f. 1896-06-03, dotter till banvakten Ernst Gauffin och hans hustru Eva Olsson i banvaktsstugan Berge två km väster om Åre station.
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
Nedgående persontåget från Gellivara öfverkörde i afton vid half 5-tiden banvakten O. Lindström fyra kilometer norr om Sandträsk. L. postade vid banstugan, men stod på orätt sida om spåret. Han sökte då springa öfver detsamma, men med ofvannämnda sorgliga påföljd. Händelsevis fanns på tåget en läkare, som gaf den skadade den första hjälpen. L. afled emellertid under vägen till sjukstugan i Boden.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1899-02-01).
Anm: Banvakten Olof Lindström var född 1862-08-18 i Östmark (S), gift och hade tre barn 1-7 år gamla. Han var banvakt i Sandträsk sedan sommaren 1893, då han inflyttade från Gällivare. På sommaren 1899 flyttade familjen till hustruns hemtrakter i Borgsjö (Y).
Öfverkörd och dödad på sin post under mörker och snöyra blef under förra året vid en vaktstuga å Gellivarebanan banvakten O. Lindström. Dennes maka, Juliana Lindström, hade till härvarande rådhusrätt stämt järnvägsstyrelsen med yrkande om underhåll för sig och två omyndiga barn. Rådhusrätten har nu dömt järnvägsstyrelsen att till änkan årligen utgifva 300 kr., hälften till henne så länge hon är ogift och andra hälften till barnen till dess de kunna själfva försörja sig, samt att betala rättegångskostnader med 175 kr.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1900-08-07).
----------------------------------------------------
Olycksfall på järnväg.
Då natten till i onsdags nattsnälltåget Stockholm – Göteborg kommit i närheten af Laxå, körde detsamma mot en grind, hvarvid en i närheten för tåget posterande banvakt af grinden fick ena benet afslaget. Banvakten infördes till Laxå station. Tåget inkom till Laxå 15 minuter försenadt, hvilket i sin tur hade till följd att nattsnälltåget från Göteborg inkom till hufvudstaden något försenadt.
(Ur Dagens Nyheter torsdagen 1900-08-16)
----------------------------------------------------
Dödad af bantåg.
Banvaktshustrun Karolina Örtberg från Ljungbyhed blef vid 7-tiden i måndags afton dödad af ett bantåg i närheten af Ljungbyhed. Olyckan inträffade på ett ställe, där banan göra en kurva, hvarför lokomotivföraren ej observerade kvinnan förr än det var för sent. Hustrun Örtberg hade gifvit sig upp på banan för att köra ned sin ko, hvilken kommit in på spåret. Af det framrusande tåget erhöll kvinnan en stöt så att hon störtade ned för banvallen, hvarvid hon fick pannbenet krossadt och en del skador å armar och ben. Kon dödades genast.
Tåget stannades så fort sig göra lät och kvinnan infördes i sitt hem där den första hjälpen ägnades henne. Med ett senare tåg fördes hon till Klippan för att därifrån befordras med extratåg till Helsingborg. Vid framkomsten till Klippan var den olyckliga emellertid död, hvarför extratåget inställdes och den omkomna återtransporterades till sitt hem.
(Ur okänd dagstidning 1900-08-16)
Anm: Banvaktshustrun Karolina Mattsson var född 1856-03-14 i Vedby (L), sedan 1891 gift med banvakten Carl Johansson Örtberg i Herrevadskloster nr 21.
----------------------------------------------------
Dödad af bantåg
GÖTEBORG, fredag. Banvakten E. Pettersson på banan Lidköping - Skara - Stenstorp öfverkördes och dödades i går af tåget mellan Vinninga och Skäggatorp. Han var 58 år gammal och gift.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1900-10-27)
Anm: Banvakten Johan Gustaf Pettersson var född 1842 i Hasslösa (R) och gift med Maria Krafve, f. 1850. Han hade troligen tjänstgjort som banvakt i Grumpan, Sävare sedan banan öppnades 1874. Deras enda barn, sonen Per Gustaf, efterträdde fadern som banvakt.
----------------------------------------------------
Öfverkörd banvaktsförman.
Sollefteå, torsdag.
I dag vid 8-tiden på morgonen öfverkördes banvaktsförmannen Nilsson under vagnskoppling vid Selsjöns station af uppgående godståget med påföljd att två vagnar gingo öfver honom. Båda benen afskuros strax ofvanför knäna. Nilsson affördes till Örnsköldsvik lasarett.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1900-12-21).
Anm: Den skadade var Banvakten Olof Emanuel Nilsson, f. 1864-04-13 i Tuna (Y). Han var banvakt i Selsjön, oklart vilken stuga han var tilldelad. Banvaktsförman var inte en befattning utan en funktion som tilldelades en banvakt, förmodligen med något lönetillägg.
I september 1901 flyttade familjen till Luleå. Han är där registrerad som f.d. banvakt och invalid. År 1906 flyttar de vidare till Kärvsta i Stöde
----------------------------------------------------
Omkommen banvakt.
Extra banvakten K. Björklund vid Strångsjö station omkom under tjänstgöring natten till julafton genom drunkning i sjön Fjälaren. B. som på aftonen före tjänstgöringstidens början aflagt ett besök i Vesteråsen, skulle under natten posta för tåget vid en vaktkur, där banan går öfver sjön. Där påträffades också påföljande dag hans tralla, lyftad ned på banvallen, liksom ock signallyktan. Hans anhöriga antogo att han gått bort i något ärende efter sin tjänstgöring och voro därför till en början ej oroliga. Men sedan han väntats förgäfves under förmiddagens lopp, anställdes på e.m. draggning i sjön, hvarvid hans lik påträffades alldeles i närheten af vaktplatsen, påklädd päls och mössa.
Hur olyckan gått till vet man icke, med antagligen hade B, vid gående på banvallen under väntan på tåget träffats af ett svindelanfall och fallit i vattnet. Han hade förut vid ett par tillfällen haft känning af svindel. Någon anledning att antaga att han själf velat förkorta sitt lif finnes icke.
I sin tjänst var han oförvitlig liksom i öfrigt nykter och skötsam. Han var endast 27 år gamma och sörjes af ung hustru och ett barn.
(Ur Signalen 1900-12-29).
Anm: Karl Gustaf Björklund var född 1873-07-08 i Stora Malm (D), var gift sedan 1898 med Anna Vilhelmina Johansson (1874-1952). Makarna hade en knappt ettårig dotter. Anna Vilhelmina gifte 1904 om sig med Oskar Fredrik Wall (1872-1948).
----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
KATRINEHOLM, onsdag. Då uppgående Malmötåget i natt kl. 1.23 passerade förbi Törnevalla kyrka å linjen Linghem – Gistad märkte både eldaren och konduktören att den därstädes posterande banvakten passerade öfver spåret, antagligen i och för signalering. Konduktören gaf stoppsignal, men omedelbart därefter passerade tåget öfver den olycklige, som på det gräsligaste stympades och dödades. Det befanns att båda benen och vänstra armen afklippts samt bålen massakrerats. Den omkomnes namn är Olsson.
(Ur Dagens Nyheter 1901-01-31).
Samma händelse i en annan tidning:
Dödad af tåget
Banvakten A.F. Olsson vid Kumla, Gistad, öfverkördes natten till onsdagen af uppgående snälltåget i närheten af Törnevalla. Den öfverkörde som blef fruktansvärdt massakrerad, ljöt antagligen en ögonblicklig död. Olyckan tros ha tillgått så, att Olsson råkat ligga och somna i vaktkuren och då han hört tåget yrvaken rusat upp och blifvit fattad af detta.
Olsson, som var en plikttrogen, nykter och ordentlig man, var omkring 50 år gammal. Han efterlemnar hustru och 2 barn.
(Ur Östgötaposten fredag 1901-02-01).
I Jernbanebladet 1902 s. 12 finns en notis: "bemyndigades Kongl. Jernvägsstyrelsen att till enkan efter genom olyckshändelse i följd af statens jernvägars drift omkomne banvakten A.F. Olsson samt förmyndaren för makarna Olssons barn träffa aftal om utbetalande till dem såsom skadeersättning af ett årligt understöd af 310 kronor". En änka efter en stationskarlsförman får strax därefter ett årligt understöd af 400 kronor. Det anges inget om efterlämnade barn. Man kan undra vad den skillnaden berodde på.
Anm: Anders Fredrik Olofsson var född 1847-02-13 i Törnevalla (E). Han hade varit banvakt här sedan 1880.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt.
LINKÖPING, måndag. Vid Lycketorp på Halsberg – Mjölby-banan öfverkördes i dag kl. half 6 f.m. 64-årige banvakten J.M. Johansson. Lokomotivföraren observerade att han åkte på en tralla på banan, men kunde ej i tid stoppa tåget. Då Johansson togs på på tåget visade han svaga lifstecken men afled före framkomsten till Mjölby.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1901-02-12).
Ihjälkörd af tåget.
LINKÖPING, måndag. 64-årige banvakten J.M. Johannesson ihjälkördes kl. 5.30 i morse af tåget från Motala till Mjölby i närheten av sistnämnda station. Lokomotivföraren, som såg Johannesson åka på en tralla framför tåget, signalerade, men Johannesson tycktes ej höra detta. Föraren stannade tåget, hvilket dock var för sent. J. efterlämnar hustru och vuxna barn.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1902-02-12).
Öfverkörd banvakt.
Omkring 64-årige banvakten J.M. Johannesson, sedan den 1 Nov. 1873 såsom ordinarie banvakt anstäld i järnvägens tjänst, påkördes i måndags på morgonen vid half 6-tiden af ett extra godståg å linjen Skeninge - Mjölby.
Johannesson är bosatt vid Lycketorps grindar, men hade på dressin åkt till ändpunkten af sitt vaktområde åt Skeninge till. På återvägen upphanns och öfverkördes han af tåget. Märkvärdigt nog har lokomotivpersonalen ingenting märkt, förrän man hunnit ungefär till banvaktens hem vid Lycketorps grindar. Där stannades tåget och olyckan upptäcktes. Johannesson, som fastnat eller klängt sig fast vid lokomotivets ena snöplog, var till det yttre endast obetydligt skadad och visade ännu tecken till lif. Svåra inre skador måste emellertid förefunnits, ty under vägen vidare till Mjölby afled han.
Enligt uppgift skulle det ifrågavarande tåget varit ute väl tidigt, hvilket skulle förklara, att Johannesson själf trodde sig ha god tid på sig och ej iakttagit nödig försiktighet. Huru förhåller sig härmed och med annat, som sammanhänger med denna sak, torde framgå af en blifvande undersökning.
J. var gift och fader till flere barn. En son till J. är anstäld som extra stationskarl i Mjölby. Af två gifta döttrar är den ena bosatt i närheten af föräldrahemmet och den andra i Norrland.
J. befann sig i goda ekonomiska omständigheter - egde fastighet i Mjölby - och var känd som en redbar och skötsam man, Han var dessutom absolutist, och den sorgliga händelsen kan således ej skrifvas på rusdryckernas konto.
(Ur Östgötaposten fredag 1901-02-15).
Anm: Den omkomne var banvakten Johan Magnus Johannisson, f. 1838-10-23 i Stockaryd (F). Han hade varit banvakt här sedan 1875.
-------------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt.
UPPSALA, måndag. En banvakt vid namn Gelin, åkande på en s.k. tralla, öfverkördes på söndags afton af nedgående godståget nr 445 mellan Hvittinge och Ålands stationer och blef därvid mycket lemlästad. Gelin infördes till Sala lasarett, där han i dag på middagen, utan att ha återfått sansen, afled. Gelin, som var 47 år gammal, efterlämnar hustru och minderåriga barn.
(Ur Dagens Nyheter 1901-02-26)
Anm:
Johan Peter Gelin, var född 1854-01-05 i Börje (C) och sedan 1886 banvakt i 206 Skräddarbo.
-------------------------------------------------------
Hvad banvakter få utstå.
Då två banvakter den 9 d:s på kvällen efter avslutadt arbete i Hålland å en "hjuling" skulle begifva sig till Slagsån och kommit till Nyland, där banans lutning är mycket stark, urspårade hjulingen, berättar J.T., och de båda männen slungades i marken med sådan fart att de båda blefvo liggande sanslösa en lång stund. Den ene hade erhållit ett stort krossår i hufvudets främre del och den andre fyra sår i bakhufvudet. Olyckan hade förorsakats däraf att ett par stenar utlagts på rälerna.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1901-04-14).
-------------------------------------------------------
Tågurspårning.
Vid Västerbyhytta station å den nyöppnade Vansbrobanan urspårade på onsdag vid 2-tiden ett arbetståg, bestående af 6 à 7 godsvagnar. En banvaktsförman Johansson blef därvid illa skadad och fördes med kurirtåget till Smedjebackens lasarett, där han nu vårdas.
Samtliga de urspårade vagnarne blefvo svårt ramponerade. Banan blev dock efter en timmes röjningsarbete åter klar för trafik. Orsaken till urspårningen är obekant.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1901-06-13).
-------------------------------------------------------
Banvaktens dotter öfverkördes.
Till Skånska Dagbladet skrifves: I söndags på morgonen påkördes och dödades vid Törestorps banvaktstuga mellan Linderöds och Satserups stationer på Östra Skånes järnvägar af det från Kristianstad kommande tåget banvakten Anderssons ännu icke två år gamla dotter, som lekte i spåret. Lokomotivföraren, som genast vid utgåendet ur kurvan, banan gör här, märkte den lilla kunde trots vacuumbromsen icke stoppa tillräckligt fort tillfölje det ringa afståndet. Modern öfverkördes i Eslöf för två år sedan under hafvandeskapet, därvid ena benet gick förloradt, så att hon nu får begagna träben.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1901-06-26).
Anm: Det var en son och inte en dotter till banvakten Karl Andersson och hans hustru Kerstin Jönsson som förolyckades, nämligen Johan Reinhold Karlsson, f. 1899-03-01.
-------------------------------------------------------
Banmästaren öfverkördes.
En sorglig olyckshändelse tilldrog sig i söndags e.m., i det banmästaren J. Andersson öfverkördes af ett godståg mellan Hästbo och Byvalla stationer och ögonblickligen dödades. Andersson befann sig åkande med dressin och hade ej observerat det ankommande tåget. Den så sorgligt omkomne var bosatt vid Torsåkers station och omkring 45 år gammal samt efterlämnar hustru och sex barn.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1901-08-14).
Anm: Jan Gustaf Andersson var född 1849-10-10 i Torsåker (X) och var banmästare i Torsåker sedan 1886. Sedan 1888 var han gift med Anna Eleonora Berggren (1867-1907). Makarna hade fem barn i åldern 0-11 år.
I Jernbanebladet 1902, s. 144 uppges att Kungl. Järnvägsstyrelsen fått bemyndigande att träffa avtal med Anderssons änka och de minderåriga barnens förmyndare om att utge ett årligt understöd om 460 kr.
-------------------------------------------------------
Dödad banvakt.
HALMSTAD, tisdag. Af nedgående nattsnälltåget å västkustbanan öfverkördes i dag på morgonen i närheten af Halmstad extra banvakten Björn Olsson. Den öfverkörde, som ögonblickligen ljöt döden, befann sig vid olyckstillfället på en s.k. tralla på banan, och det antages att han insomnat å densamma.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1901-10-16)
Anm: Den förolyckade var född 1871-03-21 i Osby (L), gift 1899 med Vindicina Erika Svensson hade en ettårig dotter och en son på väg (föddes i april 1902).
-------------------------------------------------------
Banvakten Gustaf Adolf Hultman omkom när han 1901-11-24 överkördes av ett lokomotiv vid Källby i Lunds landsförsamling. Källa Lunds Domkyrkoförsamlings död- och begravningsbok
I Lunds Dagblad måndag 1901-11-25 uppges:
".... en ännu svårare olycka timat i går nere å den höga järnvägsbanken vid Höjeå. En extra banvakt, Hultman, som körde å dressin, upphanns af det tåg, som kl. 5,36 utgår från Lund. Dressinen har man funnit i spillror, mannen död nere i en hagtornshäck
Anm: Hultman var född 1867 i Moheda (G) och hade varit banvakt i Lund endast tre veckor då han förolyckades. Han var ogift.
-------------------------------------------------------
Stupad på sin post
Flertalet af dem, som pr järnväg till eller från hufvudstaden passerat Saltskogs station, minnes säkerligen den stora svängbron, som högt uppe i luften leder öfver Södertelje södra kanal. Den man, som i öfver 25 år troget och med aldrig svikande påpasslighet skött den ansvarsfulla posten som brovakt, Johan Alfred Pettersson, har i dagarne i ordets bokstafliga bemärkelse stupat på sin post samt bör väl vara förtjänt af några ord in memoriam.
Under vintrarna, då kanaltrafiken ligger nere, låses bron, och brovakten beordras att utföra banbevakningstjänst. Tisdags afton, d. 25 mars, infann han sig som vanligt på tjänstgöringsstället, vägöfvergången vid Igelsta anhalt, strax invid bron. Midt emot vaktkuren, på andra sidan spåret är poststället. I väntan på tåget hade P. antagligen ställt sig ett ögonblick i vaktkuren. Banan beskrifver här en kurva och lutningen är rätt stor. Till följd häraf gå tågen vanligen med afstängd ånga, och vakten kan således knappt höra eller se dem, förr än de äro framme. För sent upptäckte också vakten det framilande tåget. Då han skyndade öfver från vaktkuren till poststället, lyckades det för honom ej bättre, än att han träffades af lokomotivet och slungades långt bort från spåret. Lokomotivföraren stannade genast tåget, och man sökte reda på den skadade. Han var då redan död. Liket fördes med tåget till Saltskogs station.
P. skulle om ett par år blifvit pensionerad. Den så plötsligt bortryckte var född 1845 och efterlämnar maka och barn. Sin ansvarsfulla post vid svängbron öfver kanalen hade han, som sagdt, skött i öfver 25 år, alltid med stor pålitlighet. Denna bro är en af de farligaste på hela svenska järnvägsnätet och är i hög grad i behof af pålitlig tillsyn och skötsel. Säkert är, att utan den nu fallnes starka plikt- och ansvarskänsla för den post han var tillsatt att fylla, olyckor af oberäkneligt omfång hade kunnat tima.
(Ur Hvar 8 dag 1901).
Anm: Pettersson var född 1845-08-19 i Överjärna (B), gift 1876 med Anna Kajsa Olofsdotter. Efter mannens död tillerkändes Anna Kajsa en ersättning om 170 kr per år.
-------------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad banvakt.
Örebro, måndag. Extra banvakten August Dahlqvist från Latorps bruk blef i lördags afton öfverkörd och dödad vid härvarande södra station. Tåget gick öfver kroppen på längden. Dahlqvist efterlämnar hustru och barn.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1902-01-07).
Extra banvakten August Dahlqvist vid Örebro - Svartå järnväg, bosatt i Brotorp på Ingelsta ägor i Tysslinge (T) omkom 1902-01-04, genom "Olyckshändelse, öfverkörd af bantåg vid Örebro södra järnvägsstation".
(Ur Tysslinge församlings dödbok).
I Jernbanebladet 1903, s. 3 finns en notis "... fann Kongl. Maj:t icke skäl lämna bifall till en af Kongl. Jernvägsstyrelsen gjord framställning om understöd till af statens järnvägars tåg öfverkörde och dödade extra banvakten Dahlqvists änka och barn."
Anm: Dahlqvist var född 1875-01-04 i Knista (T). Han omkom alltså på sin 27-årsdag. Han var gift sedan 1898 med Albertina Jonsson och hade en dotter. En son föddes tre månader efter Dahlqvists död.
-------------------------------------------------------
Gratifikation åt banvakt.
K.m:t har på tillstyrkan af järnvägsstyrelsen tilldelat extra banvakten P. Jönsson i Sibbarp, Skåne, en gratifikation af 150 kr. Jönsson, som är 78 år gammal, har under 45 år varit anställd vid statens järnvägar och under arbetet i järnvägens tjänst ådragit sig skada i högra armen.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1902-02-21)
Anm: Hemmansägaren, tillika extra banvakten Per Jönsson var född 1825-06-14 i Hästveda (L), änkling sedan november 1901. Han var bosatt i Sibbarp, Osby till 1903 då han flyttade till Osby tätort. Han avled 1913.
-------------------------------------------------------
Skadeståndsskyldig banvakt
Kalmar och Kronobergs läns hästförsäkringsbolag höll 1902 sammanträde och beviljade
ersättning i en del försäkringsärenden. Tidningen Kalmar skriver 1902-04-14 (stavningen moderniserad):
"Av förenämnda ersatta hästar hade Sven Petter Olssons i Gnöttlerum blivit överkörd på Västervik-Hultsfreds järnväg på så sätt, att då bemälde Olsson skulle passera en vägövergång en stund före tågets ankomst hade hästen medelst ena skons tåhake fastnat mellan de där dubbla skenorna att den oaktat ivriga och kraftfulla försök av tillskyndande personer ej kunde nog hastigt lösgöras. Oaktat banvakten skyndade emot det ankommande tåget och med stoppsignaler sökte hejda detsamma, observerades ej dessa, utan tåget körde över de ej öppnade grindarna samt lasset och kastade ur spåret den stackars hästen, därvid dennes fot sönderslets och korsländen avslogs förutom andra mindre skador. Järnvägsstyrelsen har icke blott nekat att ersätta S.P. Olssons häst, utan även låtit banvakten betala grindarna med 30 kr. Hästförsäkringsbolaget, som utbetalar försäkringsbeloppet, har beslutat att genom rättegång söka återvinna detsamma av järnvägsbolaget, därest ej dettas styrelse godvilligt utbetalar det.
-------------------------------------------------------
Mord i Nuolja tunneln å Ofotenbanan?
Den 19 Juni kl. 6 e. m. anträffades af ene vakten i Nuoljatunneln den andre tunnelvakten, vid namn Karlsson ohyggligt lemlästad. Karlsson hade inne i den kolsvarta tunneln blifvit öfverkörd af ett gruståg, så att båda benen och en arm afskurits. Han afled följande dag å Tornehamns lasarett till följd af skadorna. Enligt den döendes utsago skulle han först upprepade gånger ha blifvit slagen sanslös och sedan kastad under tåget af en kamrat, banvakten Sandqvist. Sandqvist häktades till följd däraf genast. Han nekar, men omständigheterna äro graverande.
(Ur Östgötaposten 1902-07-04).
Anm: Den överkörde banvakten var Per Karlsson, f. 1861-08-18 från Valla i Frösö församling. Han begravdes på "rallarkyrkogården" i Tornehamn.
Den misstänkte banvakten Oskar Vilhelm Sandqvist åtalades för mord, men frikändes i brist på bevis.
-------------------------------------------------------
Överkörd och dödad af tåget.
I går e.m. vid ½5-tiden blef vid Kålltorps station, 9 km. från Skara - Göteborg, en 4-årig dotter till banvakten Fr. Mandqvist öfverkörd af uppgående tåget, telefoneras till oss. Båda benen och ena armen nära nog skildes från kroppen. Den stackars lilla bars in i en andraklass-vagn för att öfver Skara forslas till Lidköpings lasarett, men oaktadt att möjlig vård ägnades henne under färden af dr. Christensson, som händelsevis var med på tåget, afled hon på Skara station.
(Ur Falköpingsposten 1902-07-04).
-------------------------------------------------------
Moderskärlek.
Då extra godståget 334 mellan Linköping och Nässjö i måndags kom fram ur kurvan strax söder om banvaktstugan 284 å bansträckan Aneby-Frinnaryd, observerades å spåret ett föremål. I tanke att det var en arbetande banvakt gafs signal, men då detta ej medförde åsyftad verkan signalerades fara och bromsades. Man såg nu att det var ett barn som springande kom tåget till mötes. Back slogs, men till följd af lutningsförhållandena var det omöjligt att i tid stanna tåget, utan barnet öfverkördes. Barnets moder kom springande från banvaktstugan för att rädda sitt barn, men träffades af lokomotivets vänstra buffert och kastades åt sidan. Kvinnan, som befanns vara vid lif, medtogs till Tranås för erhållande af vård. Barnet var däremot dödt då det upptogs.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1902-07-17)
Anm: Den lilla var Lilly Fredrika, dotter till banvakten Karl Johan Björk och hans hustru Hanna Maria Mann i banvaktsstugan Nobynäs i Lommaryd. Flickan var 1 år och 10 månader gammal. Hon begravdes i Frinnaryd.
-------------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget för andra gången.
I söndags e.m. öfverkördes af ordinarie tåget, som afgår från Växjö till Karlskrona kl. 4,10, extra banvakten vid Karlskrona-Växjö järnväg Daniel Johansson från Rosenlund under Thelestad i Växjö landsförsamling. Det var mellan Växjö och Åryd, strax norr om Billa anhaltsstation, som olyckan skedde. J. hade en stund före tågets afgång från Växjö åkt på rall därifrån. På rallen måtte han ha suttit och somnat, ty då han upptäcktes från lokomotivet, signalerades flera gånger utan att han tycktes höra det. Som tåget då var så nära, att det ej kunde stoppa, blef rallen påkörd. J. kastades af, och fick en törn af lokomotivet, men de skador han erhöll inskränkte sig ett djupt och svårt sår vid högra örat. Inga andra yttre skador kunde upptäckas. Man hoppas, att Johansson skall kunna räddas till lifvet.
Detta är andra gången J. öfverköres af tåget. För tre år sedan var han nämligen utsatt för en liknande olycka, vid hvilken han erhöll ett stort sår i hufvudet, berättar Vexjöbladet.
Ur Svenska Dagbladet torsdag 1902-08-07).
-------------------------------------------------------
Råhet med sorglig följd.
Det är en otäck sed som en del personer ha, nämligen att sedan de utdruckit en butelj, slå sönder densamma på vägen eller kasta ut den genom kupéfönstren på järnvägsvagnarne, om de åka på tåget.
I onsdags, då första bataljonen af Skaraborgs regemente färdades med tåget, kastade en beväring i närheten af Värings station en ölbutelj genom fönstret med den påföljd att en banvakts 5-6-åriga dotter träffades af densamma i hufvudet, så att pannbenet spräcktes och ena ögat förstördes. Det arma barnet fördes genast till Sköfde, där läkare fann hennes tillstånd mycket betänkligt.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1902-10-02)
-------------------------------------------------------
Dödad banvakt.
Banvakten Malmström* öfverkördes i går natt af tåget 3 kilometer söder om Simonstorp, där han i går morse hittades död. Han var nygift och efterlämnar änka och ett barn.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1902-12-04)
Anm: Den omkomne banvakten var Alfred Edvard Malmqvist (fel namn i tidningen), f. 1871-11-19 i Simonstorp (E), gift i november 1900 med Augusta Olivia Bohm. De hade en ettårig dotter. Malmqvist hade varit banvakt vid Simontorps station sedan i maj 1898.
-------------------------------------------------------
På Helsingborgs bangård och i dess hamn.
Såsom förut meddelats erhöllo en banmästare och en banvakt under stormen flera skador under arbetet att hålla banan klar. Härom förtäljer Öres. P:n nu närmare detaljer.
Redan långt före tiden för nattågets å västkustbanan afgång från staden började brädor och timmerstockar från timmerupplagen i närheten blåsa in på spåret. Banmästare Eriksson, banvakt Petersson och två andra af järnvägspersonalen togo kraftigt i tu med att göra banan klar för det ditblåsta timret, men detta arbete var icke lätt, ty när en stock forslades åt sidan, kommo fyra à fem andra i stället, slungade dit af stormen. En af arbetarne förklarade då ansträngningarna alldeles fruktlösa och sade sig ej vilja fullkomligt onyttigt blottställa lifvet, hvarför han aflägsnade sig. Han hade icke hunnit långt, innan taket från ett brädskjul rasade ned öfver dem som fortsatte röjningsarbetet, så att de blefvo mycket svårt skadade. Båda fördes till lasarettet och blefvo där förbundna. Banmästare Eriksson vårdas där ännu, men för banvakt Petersson fanns intet utrymme, hvarför han fördes till sitt hem. Den förstnämnde uppges ha erhållit inre skador, men var emellertid på lördagen något bättre. Banvakt Petersson fick ett svårt slag i bakre delen af hufvudet, hvarjämte han illa blesserats å armar, rygg, bröst och ben.
Med hjälp af nytt manskap lyckades man ändtligen vid 19-tiden få spåret klart, så att tåget kunde afgå.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1902-12-29)
-------------------------------------------------------
Från världens nordligaste järnväg.
Riksgränsen den 5 april. I går rasade här en snöstorm, våldsammare än någonsin förut i vinter.
Både svenska och norska tågen fastnade i drifvorna, måste skottas loss
och inkommo hit med hälp af extra lokomotiv mycket försenade.
Extra banvakten T. Nilsson blef på återvägen från Kaisipakte öfverkörd
i en kurfva af ett tomvagnståg. Han fördes till Kiruna, där han i dag
aflidit.
(Ur Östgötaposten fredag 1903-04-10.)
Anm: Extra banvakten Teodor Nilsson var född 1876-09-10 i Backaryd (K). Enligt dödboken för Jukkasjärvi församling avled Nilsson den 4 april på Kiruna sjukstuga.
-------------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt.
Extra banvakten Alfred Pettersson i Vislanda blef natten till idag öfverkörd och dödad af nedgående nattsnälltåget. Han hade, då han var sysselsatt med att syna sin bansträcka somnat på trallevagnen, då tåget upphann honom och körde på honom omkring 4 kilometer norr om Vislanda jernvägsstation. Han dödades ögonblickligen.
Den omkomne var 22 år gammal och ogift.
Olyckan hände midt framför det hus der Petterssons föräldrar, hvilka båda äro döda, ha bott. Peterssons fader var också banvakt.
(Ur Smålandsposten lördag 1903-07-25)
Anm:
Alfred Theodor Pettersson var född 1877-11-07 i Blädinge och bosatt i Enigheten, Oby i Blädinge. Stugan där hans föräldrar, banvakten Johan Daniel Pettersson och hans hustru Anna Sofia, bott var banvaktsstugan 230 Sparrhult.
-------------------------------------------------------
Öfverkörd af lokomotiv.
KRISTIANSTAD, onsdag. Då banvakten P. Larsson i dag biträdde med växling på Karpalunds station, slant han på den våta platformen och kom under lokomotivet, som gick öfver bröstet och ena armen. Han dog genast. Larsson, som var 52 år gammal, efterlämnar maka och barn.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1903-09-10)
Anm: Banvakten Per Larsson var född 1851-10-01 i Vånga (L) och bosatt vid Karpalunds station i Färlöv (L).
Han hade varit stationskarl och banvakt där sedan 1881.
Järnvägsmännens faror.
Sundsvall, fredag.
Banmästare C. O. Åberg blef i dag vid half 2-tiden öfverkörd af ett växellokomotiv å härvarande station. Han skadades dervid så svårt att föga hopp finnes om hans vederfående. Han fördes omedelbart till lasarettet.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1904-02-06).
Anm: Den skadade banmästaren var Carl Olof Åberg, f. 1853 i Skön (Y). Han överlevde olyckan och avled 1921.
-------------------------------------------------------
Väckt af lokomotivet.
En farlig sofplats innehade en extra banvakt å Orsa-Bollnäsbanan för några dagar sedan. Han befanns nämligen ha insomnat på en tralla på järnvägsspåret. Med varningssignal af föraren väcktes han slutligen ur sin slummer och hann i sista sekunden kasta sig af trallan samt blef räddad. Men trallan krossades i flera bitar, och tåget måste stanna för trallans aflägsnande från spåret.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1904-08-01)
-------------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
En banvakt Ström blef natten till lördagen, då han åkande på en s.k. tralla befann sig på hemväg från Engelholm, öfverkörd och dödad af uppgående snälltåget från Helsingborg. Han var 30 år gammal och ogift.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1904-08-07)
-------------------------------------------------------
Lemlästad banvakt.
Nedgående nattsnälltåget nr 13 öfverkörde natten till lördagen mellan Mölnbo och Järna extra banvakten J. Andersson. Han hade på e.m. fått fritt från sin tjänstgöring och var ute i egna ärenden. Han satt på trallan på linjen, och det är ej omöjligt att han somnat. Han fick ena benet alldeles afkördt, men forslades omedelbart till Flen, där han inlades på sjukstugan. Andersson är endast 23 år gammal, sedan någon tid änkling.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1904-08-22)
-------------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
35-årige banvakten Ekström vid Västerhaninge å Nynäsbanan påträffades på måndagens kväll vid 9-tiden, sedan kvällståget passerat stationen, liggande död med krossår i hufvudet utmed banan i närheten af poststället. Han efterlämnar hustru och flera barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1904-08-31)
Anm: Banvakten August Wilhelm Ekström var född 1871-11-06 i Dunker (D), gift 1897 och hade fem barn. Han hade varit banvakt vid Västerhaninge station sedan i november 1901.
-------------------------------------------------------
Banmästaren Gustaf Aron Andersson vid Almedals station blev 1903-11-01 "öfverkörd af bantåg - olyckshändelse" (Örgryte församlings dödsbok). I Jernbanebladet årgång 1904 sid. 16 kan man läsa att Kungl. Maj:t den 20 augusti icke funnit skäl lämna bifall till gjord ansökning om understöd till änkan och barnen efter banmästaren vid statens järnvägar G.A. Andersson, hvilken sjelf varit vållande till olyckshändelse, hvarigenom han omkommit. De fick med andra ord skylla sig själva för att mannen/fadern varit oförsiktig. Ett märkligt synsätt och ett märkligt beslut kan man tycka.
Anm: Andersson var född 1862-10-23 i Öxabäck (P) och sedan 1888 gift med Ida Emilia Ekström. Makarna hade åtta hemmavarande barn mellan två veckor och 15 år gamla.
-------------------------------------------------------
Dödad banvakt.
SUNDSVALL, tisdag. Då banvakten J. A. Johansson vid Nedansjö i middags skulle flytta en tralla af järnvägsspåret framför en i god fart varande grusvagn, råkade han snafva på en växelkorsning och falla, därvid vagnen gick öfver och fullständigt krossade hans vänstra underben. Han fördes med extratåg till Sundsvall och intogs på lasarettet, där han emellertid på aftonen afled. Johansson efterlämnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1904-09-21)
Anm: Banvakten Johan August Johansson var född 1850-06-02 i Lekaryd (G), gift för andra gången 1896 och hade varit banvakt i Rockviksdalen, Nedansjö sedan 1893.
-------------------------------------------------------
Ett farligt ”extratåg”.
Ett par med malm lastade större järnvägsvagnar råkade i lördags under pågående vagnsväxling vid Grängesbergs järnvägsstation komma i drift, och innan man hann förhindra det, började vagnarna med hastig fart rulla i väg lutningen utför till Ludvika station, en sträcka af 18 km. Att söka få stopp på dem var ogörligt. Farten blef allt mera svindlande, och på tio minuter hade vagnarna tillryggalagt den långa sträcken. Intet järnvägståg inom landet torde någonsin ha framgått med så stor hastighet som dessa ”vilseförda” vagnar.
Vid Grängesbergs station, där missödet gifvetvis förorsakade ej ringa villervalla och bestörtning, vidtogos genast anstalter för att varsko närliggande stationer om den fara, som hotade dem.
Såväl Gonäs, Björnhyttans och Blötbergets som Ludvika stationer hunno också få så pass klart, att vagnarna kunde passera utan vidare missöde. Banbevakningen, som icke kunnat erhålla någon kännedom om det timade, och sålunda var oförberedd, fick däremot alla sina grindar sönderkörda. En banvakt, som satt i sin stuga och drack sitt goda kaffe, hann knappast se, hvad som vållade, att grindarna gingo i spillror. En liten gosse, som stod invid banan, när vagnarna susade förbi, stjälptes på hufvudet i diket af lufttrycket. En banmästare Larsson hade så när fått sätta lifvet till. Han kom nämligen åkande på sin dressin banan bortför. Af någon anledning kom han emellertid att stiga af dressinen. I samma ögonblick kommo vagnarna susande, och det var med knapp nöd han lyckades rädda sig och dressinen undan den hotande faran.
Det ofrivilliga och oförberedda ”extratåget” ändade slutligen sin vådliga färd 1 km. norr om Ludvika. En större stigning hindrade vagnarna där att fortsätta vidare. Men dess förinnan hade de splittrat sönder ytterligare ett par grindar. Ej mindre än åtta grindar hade på dessa få minuter söndertrasats.
(Ur tidningen Kalmar måndag 1904-10-31.
Anm: Händelsen inträffade dock redan den 15 oktober och inte "i lördags").
-------------------------------------------------------
b>Banvaktens slut.
Då kurirtåget från Ludvika som ankommer till Stockholm kl. 4,39 e.m. i söndags var strax framför Enköpings station observerade lokomotivföraren framför tåget en banvakt å sin tralla. Tåget gaf upprepade varningssignaler och stoppade slutligen, men för sent. Banvakten hade väl kommit af trallan, men lokomotivet hade hunnit kollidera med trallan, som med våldsam fart kastades ur spåret emot den vid spåret stående banvakten och dödade honom på stället. Blod sipprade ur näsa och mun på den stackars banvakten, som kunnat rädda sitt lif, om han icke varit så mån om sin tralla. Banan gör vid olycksstället en kurva. Föraren gjorde allt hvad honom vidkom. Tåget var förut något försenadt och trodde möjligen banvakten att det redan hade passerat, då han var så trygg. Liket upptogs å tåget och fördes till Enköping. Banvakten hvars namn var J. Niklasson, var född 1839.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1904-11-15).
Anm: Johannes Niklasson var född i januari 1839 i Tingsås (G) och hade varit banvakt i Tillinge sedan 1882. Han var gift och hade två döttrar födda 1885 och 1894.
-------------------------------------------------------
Döden följde.
Banvakten vid Krångholms vaktstuga på Falun-Rättvik-Mora järnväg, A. Sjöberg, som den 7 d:s skadades därigenom att ett från Rättvik till Mora uppsändt hjälplokomotiv stötte till honom, afled på Faluns länslasarett i går natt utan att någon gång hafva återfått medvetandet.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1904-11-18)
Anm: Den omkomne banvakten var Anders Sjöberg, f. 1864-11-25 i Bjursås (W). Han var gift sedan 1889 med Kerstin Andersdotter och hade åtta hemmavarande barn. Han hade varit banvakt här sedan 1898.
-------------------------------------------------------
En sammanstötning med tåget.
I lördags natt, då snälltåget från Stockholm hunnit strax söder om Bräcke, påkördes, innan tåget hann stoppas, en banvakt, som kom åkande på sin tralla. Underbart nog slungades blott mannen jämte trallan nedför banvallen, utan att skada sig.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1905-08-25)
-------------------------------------------------------
Öfverkörd af bantåg
Jönköping, måndag. Vid Landeryds järnvägsstation på Halmstad-Nässjö järnväg blef i dag på förmiddagen öfverbanmästaren Måns Persson öfverkörd af ett gruståg och därvid så illa skadad att döden följde. Han var 50 år gammal.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1905-10-03).
Anm: Persson var född 1844-05-04 i Ignaberga (L), änkling sedan 1905-07-09 då hans hustru sedan 1869 Johanna Johansdotter avled. Han var bosatt i Västhorja i Värnamo.
-------------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
VISBY, onsdag. Banvakten Olaus Olsson blef på julafton öfverkörd och dödad vid Västkinde station. Han var 49 år gammal och efterlämnar hustru samt tre barn.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1905-12-28)
I dödboken för Väskinde församling står "Ihjälkörd af järnvägståget på kvällen i närheten af grindarna vid grindstugan".
Anm: Olaus Olsson var född 1856-08-01 i Gärdslösa (H), gift sedan 1891 med Amanda Maria Helena Såndberg, hade tre hemmavarande barn. Hade varit banvakt här sedan 1896.
-------------------------------------------------------
I kollision med tåget.
På väg emellan Bjersjölagård och Askeröd kolliderade uppgående snälltåget i söndags morse å Ystad-Eslöfs järnväg med en dressin, hvarå åkte en banvaktshustru, som under den rådande dimman icke observerat det annalkande tåget.
Dressinen splittrades, men kvinnan, som i sista minuten hoppat af dressinen, slapp undan med blotta förskräckelsen.
(Ur tidningen Arbetet 1906-02-22)
-------------------------------------------------------
Öfverkörd af två tåg vid Västerhaninge.
Extra banvakten Bordelius blef vid half 9-tiden på lördagskvällen, då han färdades Nynäsbanan fram å dressin, strax norr om Västerhaninge station upphunnen af nedgående tåget. Dressinen kastades af den våldsamma stöten ned från banvallen samt ramponerades. Bordelius däremot slungades ett stycke fram på banan, så att han råkade falla på skenorna. Då tåget körde öfver honom skars ena armen af, och den olycklige massakrerades ohyggligt. Märkligt nog lade lokomotivpersonalen hvarken märke till att lokomotivet sammanstött med dressinen eller att en person blifvit öfverkörd.
Uppgående Nynäståget, som passerade olycksplatsen cirka en timme senare, har äfvenledes kört öfver den olycklige utan att lägga märke till honom. Först vid 12-tiden på natten påträffades liket af en förbipasserande banvakt.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1906-04-03)
Anm: Johan Gustaf Boderus (namnet fel i tidningen) var född 1884-04-28 i Västerhaninge, ogift och bosatt i föräldrahemmet i Johannisberg under Ålsta i Västerhaninge.
-------------------------------------------------------
En hemsk olyckshändelse tilldrog sig natten mellan lördagen och söndagen å jernvägslinien Lidnäs - Lamhult, i det derstädes tjenstgörande omkring 40-årige banvakten C. W. Ljung blef öfverkörd af uppgående kontinentaltåget, dervid hufvudet klyfdes och en ögonblicklig död följde. Olyckshändelsen inträffade i en kurva omkring 2 km. norr om Lidnäs station. Ljund efterlemnar hustru och många barn, meddelas till Smål. P:n.
(Ur Smålandsposten måndag 1906-05-14)
Anm: Den omkomne banvakten var Karl Viktor Ljung, f. 1867-01-18 i Jönköping. Han var gift för andra gången och hade sju hemmavarande barn. Han hade varit banvakt i banvaktsstugan 205 Ugglehult sedan i mars 1903.
Samma händelse beskrivs så här i Bohusläningen 1906-05-29:
Banvakt stupad på sin post.
Natten till söndag satt banvakten Carl Ljung på sin tralla 2 km söder om Lidnäs - en station mellan Säfsjö och Alfvesta - och inspekterade linien. Han hade tjänstgjort 11 timmar förut och var väl förmodligen däraf så trött. att han ej tillräckligt såg upp i en kurva. Utan då uppgående nattsnälltåget där mötte honom, fick han af detsamma ett slag så att båda benen och ena armen afslogos samt ett krossår uppstod i hufvudet. Döden måste ha följt ögonblickligen. Han blef ej öfverkörd, utan kastades åt sidan af järnvägen, där hans lik sedan hittades. Han efterlämnar hustru och sex barn.
-------------------------------------------------------
Banvakt ihjälkörd af tåget.
SUNDSVALL, söndag. I morse blef extra banvakten A. Nordlander i Stöde ihjälkörd af tåget från Ånge i närheten af Ede. Nordlander, som under natten haft s.k vagnbevakning och på morgonen skulle inspektera banan, hade troligen somnat på dressinen. Han var omkring 30 år gammal och efterlämnar hustru och flera barn.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1906-06-11)
Anm: Hemmansägaren tillika extra banvakten Olof Albert Nordlander var född 1878-08-23 i Stöde (Y), gift 1903 och bosatt i Ede, Stöde. Hade två små barn.
-------------------------------------------------------
Ihjälkörd af tåget
blef i torsdags extra banvakten C. Friland i Eksjö. Friland, som åkte på en tralla, mötte uppgående tåget nr 20 i en skarp kurva. Han hoppade genast af trallan, men då han skulle lyfta henne af spåret, fick han af lokomotivet ett slag i hufvudet och tumlade ned från banvallen. Tåget stoppades genast och Friland medtogs, men framkommen till Ormaryd var han redan död. Den omkomne efterlämnar änka och flera barn i torftiga omständigheter.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1906-06-26)
Anm: Den förolyckade banvakten var Carl Efraim Fridland, f. 1849-10-25, gift 1873 med Anna Kristina Johansdotter, f. 1848 i Lannaskede (F). Han står i kyrkböckerna som arbetare med hyrd bostad i Andersberg under Kulla i Eksjö landsförsamling. Tydligen hade han extra anställning som banvakt vid Nässjö - Oskarshamns järnväg.
-------------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
29-årige extra banvakten C. J. Karlsson från Åsa i Sköldinge upphanns af nedgående Kristianiatåget, då han i söndags natt strax efter kl. 12 var ute på sin trehjuling mellan Kantorps och Valla stationer. Han fick ett ohyggligt sår i hufvudet samt afled efter framkomsten till Flens lasarett. Han var ogift och efterlämnar föräldrar.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1906-07-18)
Anm: Carl Johan Karlsson var född 1878-04-30 i Stora Malm (D), och hemmahörande i Hulta, Östra Vingåker (D). Det framgår inte av församlingsboken att han skulle höra hemma i Sköldinge. Kanske var han arbetspendlare. Begravd i Stora Malm (D).
-------------------------------------------------------
Olämplig sofplats.
Då uppgående nattsnälltåget från Stockholm till Norrland härom kvällen befann sig ungefär midt för Knifsta kyrka, hörde lokpersonalen plötsligt en smäll mot maskinen, hvarför det var tydligt att den törnat mot något föremål. Det utröntes att tåget öfverkört och ögonblickligen dödat en extra banvakt, Pettersson, hvilken befunnits sig på sin hjuling. Troligt är att Pettersson suttit och somnat på dressinen.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1906-09-06)
Anm: Olyckan inträffade den 1 september 1906. Den förolyckade var extra banvakten Lars Fredrik Pettersson, f. 1867-04-14 i Östervåla (U), bosatt i Sundvreten, Knivsta. Han var gift 1894 och efterlämnade hustru och sju barn (och ett bonusbarn).
------------------------------------------------------
Åter en öfverkörd banvakt.
ESKILSTUNA, lördag. En 36-årig banvakt, A.G. Karlsson, blef i morse öfverkörd och dödad vid Brottsta, strax utanför staden, af ett tåg på Norra Södermanlands järnväg. Karlsson efterlämnar hustru och sex barn.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1906-09-09)
Anm: Banvakten August Gottfrid Karlsson var född 1873-06-05 i Frustuna (D) och hemmahörande i Brottsta banvaktsstuga i Torshälla.
-----------------------------------------------------
Banvakten öfverkördes och dödades.
Då sista nedgående persontåget på Karlskrona-Växjö järnväg natten till söndagen passerade skogvaktarbostället vid Sunna invid Karlskrona, öfverkördes och dödades i en i järnvägens tjänst nyligen antagen banvakt, som på sin dressin inspekterade linjen. Ingen af stationspersonalen kände den omkomne.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1906-10-02).
-----------------------------------------------------
Dödad af tåget.
Trondhem i dag. Då tåget från Storlien i går afton passerade bansträckan mellan Hells och Hommelviks stationer inträffade den olyckan, att en svensk banvakt vid namn Karlsson från Ånge, hvilken tillsammans med en kamrat befann sig på ferieresa föll af tåget och slog ihjäl sig.
Olyckan antages ha tillgått så, att K., som vid tillfället befann sig på en vagnplatform, i den starka kurvan kastats af tåget och dödats.
Hans lik påträffades i dag.
(Ur Östersunds-Posten måndag 1906-10-15.
Anm: Den förolyckade var banvakten Anders Karlsson bosatt i banvaktsstugan Lilltjärn.
------------------------------------------------------
Insomnad på trallan, öfverkörd af tåget.
30-årige ogifte banvakten Gustaf Andersson öfverkördes och dödades på söndag morgon vid Udden, utanför Kristinehamn, af kurirtåget från Laxå. Andersson hade somnat på sin tralla.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1907-07-08)
Anm: Den omkomne banvakten Gustaf Andersson var född 1877-02-14 i Boda (S) och boende i Nyborg, Varnum (S). Han hade ett par månader tidigare inflyttat från Boda (S). Han begravdes i Boda.
-----------------------------------------------------
Drunknad banvakt.
LINKÖPING, torsdag. Extra banvakten J.G. Eriksson drunknade i eftermiddag vid half 6-tiden i Stångån. Eriksson var sysselsatt med att stänga järnvägsbron över ån, då den nyckel han för ändamålet använde slant och Eriksson hufvudstupa störtade i vattnet, i fallet törnande mot en stock under bron. Hans lik återfanns senare på aftonen. Den förolyckade var ungkarl och 23 år gammal.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1907-07-12).
Anm: Johan Georg Eriksson var född 1885-05-23 i Veta (E). Han var ogift och bosatt i järnvägens bostäder i Linköping sedan ett halvår.
-------------------------------------------------------
En grindvakt krossad af tåget.
ÖREBRO, måndag. Vid 3-tiden i dag på morgonen blef den kvinnliga grindvakten Landin i Töreboda öfverkörd och dödad af tåget. Hon var omkring 25 år gammal samt dotter till en stationskarl i Töreboda. Hon blef hemskt lemlästad, hufvudet krossades och båda benen afkördes. En extra banvakt, som passerade banan vid half 5-tiden, fann då den lemlästade kroppen.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1907-09-24)
Anm: Den omkomna grindvakten var Ester Kristina Landin, f. 1886-10-12 på platsen, var bosatt i föräldrahemmet i banvaktsstugan vid Töreboda station.
-------------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget.
I torsdags afton inträffade å Orsa — Hälsinglands järnväg den olyckshändelsen, att banvakten n:o 6 Erik Lundell öfverkördes och dödades öster om den s. k. Granån. L hade sitt föräldrahem i Skattungbyn samt svärföräldrar och hade på e. m. varit där i någon angelägenhet. Då tiden närmade sig för tågets an komst från Bollnäs, gick han skyndsamt ned till Skattungbyns station där han hade sin hjuting för att posta på sin sträcka vid tågets ankomst. Innan L. anträdde sin färd, var han inne hos banvakten Holm, och denne varnade honom att fara på banan i då radande mörker, förrän tåget hade passerat, i synnerhet som han ej var försedd med signallykta. Oktadt denna uppmaning fortsatte Lundell på sin hjuling i rask fart och trodde sannolikt att han skulle uppnå vaktstugan före tåget. Ungefärligen en kilometer från vaktstugan i en skarp kurva synes Lundell mött det framrusande tåget, och förmodligen sökt rädda sin hjuling, hvar vid han själf öfverkördes. Vid tågets framkomst till Skattungbyn underrättade tågföraren inspektören, att han kört öfver något föremål på förut nämda plats samt att å sträckan som tillhörde Lundells bevakning ingen denna kväll postat. Misstankar uppstod genast att ej stod rätt till, hvarför banvakten Holm med biträde utsändes, för att finna klarhet. Då de slutligen kommo till det ställe tågföraren uppgifvit, funno de L. liggande mellan rälerna utan tecken till lif, med ett stort gapande sår i bakhufvudet samt högra benet afklippt nedanför knäet Det synes som om L. fått en ögonblicklig död, och släpats med tåget cirka 40 meter, hvarunder hjärnsubstans utrunnit. Liket fördes på trallan till Skattungbyns station och hans hustru underrättades påföljande dag om olyckshändelsen. Hennes sorg kan lättare tänkas än beskrifvas. L. sörjes närmast af hustru, 3 minderåriga barn, svärföräldrar och kamrater. Lundell var olycksfallsförsäkrad för 1,000 kr. och vid sin död 27 år gammal.
(Ur Dalpilen 1907-12-10).
Anm: Den förolyckade banvakten var Erik Ersson Lundell, f. 1880-02-27 i Skattunge, var gift och hade tre barn. Han var banvakt i banvaktstugan Gälläng sedan 1904.
-------------------------------------------------------
Banvakten Tobias Hesekiel Gustafsson blev 1907-12-22 "kullkörd af tåget" och dödad.
(Ur Björnlunda dödbok)
Anm: Gustafsson var född 1848-11-02 i Blackstad (H) och var banvakt i banvaktsstugan 55 i Björnlunda sedan 1902. Han var gift och hade fyra hemmavarande barn.
-------------------------------------------------------
Banvakten dödad af tåget.
Juldagens morgon blef banvakten K.M. Stenberg dödad af södergående Morjärvståget vid dess ingående till järnvägsstationen i Boden. Han träffades i hufvudet af buffertplankan och döden följde ögonblickligen. Han var 62 år gammal samt efterlämnar hustru och barn i goda ekonomiska omständigheter.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1907-12-28)
Anm: Banvakten Karl Magnus Larsson Stenberg var född 1845-01-22 i Åsbo (E), var banvakt i Svartbjörnsbyn sedan 1899. Han var gift sedan 1877 och hade en 16-årig dotter fortfarande hemmavarande.
-------------------------------------------------------
Dödad af tåget.
NYKÖPING, fredag. Omkring 25-årige extra banvakten Eriksson blef i går öfverkörd och dödad af uppgående snälltåget mellan Skebokvarns och Sparreholms stationer. Han efterlämnar maka och ett barn.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1908-05-30).
Anm: Extra banvakten Gustaf Arvid Eriksson var född 1881-11-04 i Lännäs (T), gift och hade en ettårig son. Han hade varit banvakt sedan juni 1906 i banvaktsstugan 73 Haganäs i Helgesta (D).
--------------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
NORRKÖPING, torsdag. Extra banvakten H. Hallqvist, son till banmästaren Hallqvist i Fogelsta, blef i morse vid 3-tiden ett par kilometer norr om Fogelsta öfverkörd af uppgående matvarutåget från Mjölby. Hallqvist observerades af lokomotivföraren å tåget, som hade stark fart, liggande å en tralla, och alla försök gjordes att stanna tåget. Detta lyckades dock icke, utan Hallqvist kastades af lokomotivet midt i spåret, medan trallan söndersplittrades. Hallqvist som blef ganska illa skadad, fördes till Vadstena lasarett. Tillståndet utesluter icke allt hopp om vederfående.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1908-08-07).
Anm: Den överkörde banvakten var Gustaf Rudolf Hallqvist, f. 1888-11-26. Han avled av sina skador dagen efter olyckan. I Fivelstads dödbok står: "Krosskada å hufvudet. Inslumrad på en järnvägstralla överkördes han af tåget Fogelsta - Motala."
--------------------------------------------------------
En banvakt dödad.
En svårare olyckshändelse inträffade på torsdag morgon vid Rödeby järnvägsstation, då uppgående snälltåget från Karlskrona passerade. Då tåget gaf signal, befann sig en af banvakterna, Anders Pettersson, på spåret. Varningssignal gafs från tåget. Pettersson blef emellertid så skrämd att han ej kom sig för att springa af spåret. Snälltåget hann ej stoppa, förrän detsamma kört öfver den olycklige, som blef ohyggligt massakrerad. Döden följde nästan ögonblickligen. Pettersson var 66 år gammal och efterlämnar hustru och flera barn.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1908-10-31).
Anm: Banvakten Andreas Petersson (fel namn i tidningen) var född 1842-06-24 i Torsås (H), gift sedan 1869 och hade (minst) 11 barn. Han hade varit banvakt i Kestorp i Rödeby (K) sedan 1874.
-------------------------------------------------------
En stämning på järnvägsstyrelsen,
utfärdad af Adam Amadeus Tossman, Kiiruna lottades på onsdagen till rådhusrättens fjärde afdelning. I stämningen yrkas ersättning för genom olycksfall åsamkad kroppsskada. Vid olycksfallet hade enligt stämningsansökan så tillgått att Tossman, som var anställd som arbetare vid statens järnvägar på sträckan mellan Abisko och Stordalen, en dag i juli 1907 jämte flera arbetskamrater gått järnvägen fram på väg till sin bostad. Ett häftigt regn, som af den rådande starka stormen drefs rakt i ansiktet på honom, hindrade honom att se framför sig. Plötsligt blef han som gick sist och ensam, påkörd af en s.k. hjuling, som, föra af en banvakt, kom med stark fart emot honom.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1908-11-19).
-------------------------------------------------------
Tågattentat af extra banvakt.
LINKÖPING, tisdag. Af kronolänsmannen O.E Erickson i Bossgård inmanades i dag i häkte extra banvakten P.G. Nilsson vid Lundby vaktstuga å Vikbolandsbanan. Nilsson hade fredagen den 15 dennes på aftonen kort före ett extratågs ankomst till Häradshammars järnvägsstation inkilat en sten vid växeln i afsikt att få det ankommande tåget att spåra ur. Af en ren tillfällighet upptäckte den vid stationen tjänstgörande banvakten Frejd nidingsdådet och förekom därmed en olycka, som, då tåget skulle passera utan uppehåll förbi stationen, kunnat få oberäkneliga följder. Nilsson, som förut varit straffad, har erkänt och uppgifvit anledningen vara att han velat hämnas på banvakten Frejd, med hvilken han legat i osämja.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1909-01-27)
-------------------------------------------------------
Omkommen banvakt.
När en banvakt Andersson å sträckan Rotebro — Väsby på måndagens morgon inspekterade banlinien anträffade han det stelfrusna liket af en kollega, banvakten Thellander, som blifvit öfverkörd och dödad af nedgående tåget från Upsala. Trallan var sönderslagen och den olyckliges hufvud nästan krossadt, hvarjämte högra armen var afslagen. Th. var en cirka 60 års man.
(Ur Dalpilen 1909-02-05).
Anm: Den omkomne banvakten var Carl Gustaf Thelander, f. 1856-06-30 i Skepperstad (F). han var banvakt i banvaktsstugan 831 Nytorp i Hammarby socken sedan 1900. Han var gift och hade fyra hemmavarande barn.
-------------------------------------------------------
Banmästare dödad af tåget.
FLEN, måndag. Öfverkörd och dödad af tåget blef i går morgon 28-årige banmästaren K. Lundbom, anställd vid Mellersta Södermanlands järnväg och boende vid Röl Smedsta. L. var med sin tralla inne på Stålboga station då han upphanns och påkördes af ett växeltåg. Döden var ögonblicklig. Olyckan kom sig tydligen däraf att L. gick å ett af spåren utmed hvilket ett tåg var i gång hvarför han ej hörde det efterkommande. Den aflidne efterlämnar hustru och 2 barn.
Ur Svenska Dagbladet tisdag 1909-03-02.
Anm.
Den omkomne Karl Viktor Johansson Lindbom var född 1880 i Kisa (E). Han står i församlingsboken antecknad som banvaktsförman boende i Smedsta banvaktsstuga sedan i juni 1907.
------------------------------------------------------
Dödad mellan buffertarna.
NORA, måndag. Under vagnsväxling å Bengtstorps station å järnvägen Nora-Otterbäcken i går blef en för tillfället som stationskarl tjänstgörande banvakt, Lars Svärd, som råkade komma mellan ett par buffertar, ögonblickligen dödad. Svärd var 62½ år gammal samt efterlämnar hustru och ett barn.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1909-02-23)
Anm: Banvakten Lars Göran Andersson Svärd var född 1846-08-12 i Visnum (S), var gift sedan 1877 med Johanna Sofia Bergström och sedan 1880 varit banvakt i banvaktsstugan 9 Bengtstorp i Viker (T). Makarna hade haft fem barn, av vilka endast en dotter överlevde sin 20-årsdag.
-------------------------------------------------------
Banmästaren dödad under vagnsväxling.
Eskilstuna, söndag.
Vid Stålboga järnvägsstation öfverkördes och dödades i morse under vagnsväxling banmästare C. Lindbom.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1909-03-01).
Anm: Karl Viktor Johansson Lindbom var född 1880-07-08i Kisa (E), och sedan 1907 gift med Astrid Vilhelmina Eriksson (1886-1935). Bosatta i banvaktsstugan Smedsta i Dunker (D).
-------------------------------------------------------
Olycka.
Växjö den 23 april. Banvakten Joh. Karlsson öfverkördes i dag vid 8-tiden på morgonen af uppgående persontåget ett stycke norr om Diö station. Karlsson åkte på en tralla och blef ohyggligt massakrerad af lokomotivet. Han upptogs lefvande. Vid framkomsten till Liatorp var han emellertid död. Han var omkring 45 år gammal och efterlämnar hustru och fyra barn.
(Ur tidningen Kalmar 1909-04-25).
I den svensk-amerikanska tidningen Pacific Tribune kunde man 1909-05-18 läsa:
Öfverkörd och dödad banvakt.
En sorglig olycka inträffade d. 23 april å Södra stambanan ett stycke norr om Diö anhaltsstation i det att banvakten Johan Karlsson från Djäknabygds banvaktsstuga i Stenbrohults socken af uppgående persontåget öfverkördes och så illa massakrerades att han strax efter afled. Karlsson åkte å en tralla framför tåget och har ej hört att detta nalkades. En skarp kurfva å banan just vid olycksstället gjorde att lokomotivpersonalen ej observerade banvakten förrän det var försent att stanna tåget. Den förolyckade, som ännu lefde, upptogs å tåget, som fortsatte till Liatorp. Vid framkomsten dit var Karlsson emellertid redan död.
Karlsson, som var omkring 50 år gammal, har alltid varit skötsam och ordentlig. Han sörjes närmast af hustru och barn.
I dödboken för Stenbrohult (G) står:
Olyckshändelse, dödligt skadad af bantåg. Upphunnen under färd på en s.k. tralla af persontåg i en kurva vid Bergön. Erhöll vid försök att draga trallan från banan en stöt (vid tinningen) af lokomotivet. Afled genast.
Anm: Den förolyckade Johan Karlsson, f. 1860-02-02 i Virestad (G), var banvakt i Djäknabygd.
-----------------------------------------------------
En rusig banvakt nära att öfverköras.
Dressinen körd i spillror, men mannen utan skador.
GÖTEBORG, måndag. Nattsnälltåget från Kristiania var i natt mellan Pressebo och Nygård utsatt för ett ytterst allvarligt olyckstillbud. En banvakt hade druckit sig full och somnat på linjen; hans dressin kördes nu på af tåget, som däraf fick en stöt så våldsam att resenärarna öfverallt i vagnarna väcktes däraf. Då tåget stannade hittades på banvallen banvakten sofvande så tätt intill rälsen att om tåget fortsatt en bit till han säkerligen öfverkörts och dödats.
Tåget stannade omedelbart med tillhjälp af bromsarna, och man fick klart för sig, att den dressin som öfverkörts, var tom. Sedan man efter en stunds letande lyckats finna banvakten och fått lif i honom, uppstod emellertid tvifvel om huruvida icke i alla fall en person fått släppa till lifvet. I sitt omtöcknade tillstånd muttrade nämligen banvakten något om att en bekant till honom skulle ha suttit på dressinen. Man företog ett ifrigt letande efter denne, men utan resultat. Det var emellertid vid tillfället så mörkt på platsen att man, fastän letande icke gaf något positivt resultat, vågade känna sig klar för att icke ett lif gått förloradt. Tåget fortsatte emellertid sin färd, 20 minuter försenadt genom det inträffade.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1909-07-13)
-----------------------------------------------------
Svår olycka å Västkustbanan.
Motordressin påkörd af godståg – Två personer svårt skadade.
ENGELHOLM, lördag. Då ingenjör Axel Gustaf Thunström från Höganäs i eftermiddag vid half 5-tiden skulle profköra en motordressin inträffade en allvarsam olycka. När dressinen kommit in på Västkustbanan och hunnit 2 à 3 kilometer norr om Grefvie station märktes ett extra godståg komma emot densamma. Han vände genast för att komma undan tåget, men detta lyckades ej. Godståget upphann dressinen, i hvilken förutom ingenjör Thunström befunno sig en banmästare Eliasson och en banvakt. I sista stund kastade sig de tre personerna ur dressinen, hvarvid ingenjör Thunström erhöll en så svår stöt i hufvudet att han förblef liggande sanslös, och banmästaren fick sin ena arm bruten. Banvakten undkom oskadad. Båda de skadade fördes till Engelholm för erhållande af vård. Ingenjör Thunström var ännu vid 7-tiden på aftonen sanslös, och man har föga hopp om hans vederfående.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1909-10-10)
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget. GÄFLE, lördag
Banvakten K.S. Näslund vid Hedens anhalt mellan Järbo och Ockelbo blef i natt öfverkörd och dödad af uppgående Lapplandsexpressen. Näslund var på besök hos en kamrat i en banvaktsstuga och hade låtit sin tralla stå på banan. Då tåget kom sökte han rädda trallan men blef påkörd och ögonblickligen dödad.
(Ur Svenska Dagbladet söndag 1909-10-10)
Anm: Karl Fredrik Näslund var född 1872-01-21 i Ockelbo (X)och var bosatt vid Järnvägsområdet i Ockelbo. Han var gift men efterlämnade inga barn.
-----------------------------------------------------
Hotande olyckstillbud vid Rönninge.
På måndagsmorgonen strax före kl. 9 var en banvakt A. Berg vid Rönninge station utsatt för öfverhängande fara att bli öfverkörd af snälltåget nr 51 från Stockholm till Malmö. Banvakten befann sig åkande å sin tralla när snälltåget skulle passera stationen. Banvakten, som tydligen ej erinrat sig att snälltåg vid den tiden skulle passera, lyckades emellertid i sista minuten rädda sig undan faran genom att kasta sig af trallan och erhöll endast en del mindre krossår. Trallan blef emellertid fullständigt ramponerad.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1910-01-18).
Anm: Den berörda banvakten var Anders Johan Berg, f. 1859-12-10 i Nässjö och boende i Dånängens banvaktsstuga, död 1941 i Björka, Salem (B).
-----------------------------------------------------
Grindvakten föll på sin post.
VARBERG, tisdag. Å Varberg – Borås-banan blef i dag i närheten af Varberg 50-åriga änkan Ingrid Bengtsson från Lindberga socken öfverkörd och dödad. Den döda hade tjänst hos en banvakt och skulle öppna grindarna vid en vägöfvergång. Hon hade öppnat grindarna i tid, men då tåget dröjde stängde hon dem igen och släppte igenom en mjölkskjuts. Denna hade kommit öfver då hon ånyo öppnade grindarna för tåget, och grindvakten föll på sin post.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1910-01-26)
Anm: Den omkomna var Inger Bengtsdotterf. 1861 i Lindberg. Uppgiften att hon var änka är inte korrekt, hon var ogift och bodde hemma hos föräldrarna, förutom under tiden 1888-1897 då hon vistades i Amerika.
-----------------------------------------------------
Svårt tillbud till järnvägsolycka.
En modig kvinna räddar tåget..
I måndags e.m. inträffade ett fruktansvärt allvarligt tillbud till järnvägsolycka vid Mehede anhalt å
Upsala-Gefle järnväg. Strax innan middagssnälltåget från Gefle väntades kom en timmerkörare farande öfver järnvägsöfvergången. På ömse sidor om banan voro väldiga snöbalkar, och då hästen skulle ned å andra sidan, lossnade en stock från lasset, som bestod af 6 alnstjocka stockar.
Banvakten A. Sjöströms hustru, som posterade vid grindarne, sökte först af alla krafter hjälpa körkarlen att få undan timmerlasset. Men snart hördes snälltåget vara i annalkande, och nu gällde det att handla resolut.
Grindvakterskan skrek till åt körkarlen, hvilken stod alldeles hjälplös och rådvill, att ta från hästen och laga sig därifrån, så att han ej skulle bli öfverkörd, ifall tåget inte skulle kunna stanna. Hon fattade så flaggan och sprang af alla krafter med risk för eget lif mot tåget.
Hon hann inte mer än ett par hundra meter, förrän tåget kom, och först sedan föraren observerat henne, hoppade hon åt sidan, endast en skenlängd från maskinen.
Föraren märkte faran och satte till alla bromsarna med kraft med den påföljd, att tåget stannade i själfva grindhålet, därvid 3 timmerstockar blefvo så fastklämda mellan en stenstolpe och maskinens hjul, att det var omöjligt att röra tåget hvarken fram eller back, förrän man med spett fått baxa undan en stock. Först efter 15 minuter kunde tåget fortsätta sin färd.
Tack vare banvaktshustruns mod och sinnesnärvaro förhindrades här en svår tågolycka. För visso har denna duktiga kvinna förtjänat en ordentlig belöning.
(Ur Dalpilen 1910-02-18).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd banvakt.
Banvakten Magnus Rosengren blef i torsdags öfverkörd af tåget mellan Hessleholm och Sösdala. Han erhöll mycket svåra skador. Det ena benet krossades och i medtaget tillstånd fördes han till Lunds lasarett.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1910-04-30)
Anm: Magnus Rosengren överlevde olyckan. Han var född 1856-04-20 i Västra Sallerup (M) och bosatt i Nösdala i Brönnestads socken. Han flyttade i november 1911 som f.d. banvakt (förtidspensionerad?) till Sösdala, där han avled 1930.
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget .
HALMSTAD, lördag. Under färd på dressin mellan Sperlingsholms och Åleds stationer påkördes på fredagen af tåget 60-årige banvakten vid Halmstad-Nässjöbanan, Bengt Eriksson. Han afled på vägen till lasarettet.
Den omkomne, hvilken tjänstgjort vid järnvägen omkring 20 år, har riktigt varit följd af olyckan och flera gånger blifvit svårt skadad. Vid ett tillfälle fick han bl.a. bröstkorgen intryckt.
Han efterlämnar hustru och nio barn, däraf två i Amerika.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1910-06-19)
Anm: Bengt Eriksson var född 1851-06-29 i Enslöv (N), och bosatt i Ottarlund under Enslöv nr 8 i Enslövs socken. Han står i församlingsboken som arbetare, som redan före olyckan var ”skadad i handen”.
-----------------------------------------------------
Banvakten somnade på linjen.
En svårare olyckshändelse inträffade vid 4-tiden på torsdagsmorgonen strax intill Järna järnvägsstation, i det att en banvakt blef öfverkörd af ett godståg och mycket svårt skadad.
Banvakten, hvars namn är Emil Hammarlund, var vid nämnda tid utpå linjen och färdades på en s.k. tralla. Man förmodar att Hammarlund somnat in på trallan och icke märkt det annalkande godståget. Vid sammanstötningen slungades trallan af linjen, och äfven Hammarlund slungades åt sidan. Han erhöll mycket svåra skador, bl.a. ett stort hål i hufvudet.
Tåget stannade och de skadade togs till Saltskogs station, hvarifrån han forslades till Södertälge lasarett, där han för närvarande vårdas. Om man skall kunna rädda honom till lifvet är ännu ovisst.
Hammarlund är 23 år gammal samt har varit i järnvägens tjänst sedan den 1 maj i år.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1910-07-08)
-----------------------------------------------------
Räddningsnitet kostade henne lifvet.
HELSINGBORG, torsdag. Vid Perstorps station på Helsingborg-Hessleholms järnväg blef i går eftermiddag en 30-årig dotter till banvakten Aug. Svensson, Gerda Svensson, öfverkörd och dödad af tåget. Hon skulle skynda fram för att hejda en skjuts som ville passera banan då uppgående snälltåget skulle passera, men hon snafvade och föll öfver banan. Tåget krossade henne hufvud.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1911-02-11).
-----------------------------------------------------
Banvakt öfverkörd och dödad.
KÖPING, fredag. Af snälltåget från Örebro till Stockholm öfverkördes i afton vid 6-tiden mellan Valskogs och Köpings stationer banvakten Johan Olsson från Östuna. Olsson, som på sin trilla åkte banan fram på hemväg från Valskog, upphanns därvid af tåget och kunde icke i tid komma undan. Ena benet afkördes och inre skador uppkommo. Tåget stannade och medtog Olsson, som då ännu lefde, till Köping, hvarest han på lasarettet erhöll vård, men på grund af de svåra skadorna afled han efter några timmar. Olsson var nära 60 år gammal och har varit i järnvägens tjänst omkring 30 år. Han efterlämnar familj.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1911-02-25)
Anm: Banvakten Johan Olsson var född 1853-12-25 i Axberg (T). Han hade varit banvakt i Östuna, Björskog sedan 1881, var gift och hade (minst) sju barn, de flesta hemmavarande då han förolyckades.
-----------------------------------------------------
Banvakt illa skadad vid slandragning
UMEÅ, fredag. Banvakten J. Eriksson i Spöland var i dag under sysselsättning med slandragning nära att slå ihjäl sig. Han föll och slog sig därvid så våldsamt i hufvudet att hufvudskålen spräcktes. I medvetslöst tillstånd fördes han till lasarettet i Umeå, där han nu vårdas med förhoppning om att lifvet skall kunna räddas. Eriksson, som är 26 år gammal och gift, blef i går befordrad från extra till ordinarie banvakt.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1911-04-11)
-----------------------------------------------------
Banvakt öfverkörd och dödad af tåget.
MOTALA, tisdag. Extra banvakten E. Lundblom i Karlsby öfverkördes vid 7-tiden i afton af nedgående Krylbotåget strax norr om Karlsby station. Lundblom åkte på en dressin och varsnade icke tåget förrän det var alldeles inpå honom i en kurva med höga vallar. Af allt att döma skulle han dock ha kunnat rädda sig, om han icke försökt att få dressinen med sig af spåret. Nu körde tåget öfver både honom och maskinen. Han massakrerades och ljöt en ögonblicklig död. Lundblom var en 50 års man och efterlämnar familj.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1911-04-19)
Anm: Den omkomne var Johan Oskar Lundblom, var född 1850-05-18 i Linde (T), boende i en hyrd bostad (ej banvaktsstuga) i Öna under Björka Storgård i Motala landsfördamling. Han var gift sedan 1900 och efterlämnade hustru och tioårig dotter. Han hade varit extra banvakt här sedan 1904.
-----------------------------------------------------
Banvakten föll från bron i älfven och drunknade.
VÄNNÄS, onsdag. Då banvakten A. Löfgren en dag i denna vecka under sin inspektion åkte å linjen Vännäs-Tvärålund råkade han vid passerandet af en bro förlora balansen och föll af trallan och ned i älfven. En arbetare som befann sig strax intill olycksplatsen och observerat händelsen skyndade till, men vid framkomsten hade banvakten redan drunknat.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1911-05-11)
-----------------------------------------------------
Banvakten dödad af tåget.
HELSINGBORG, lördag. Extra banvakten H. Strömbäck* blef i går afton mellan Tyringe och Perstorps stationer på Helsingborg-Hessleholmsbanan öfverkörd och dödad. Han hade på eftermiddagen begifvit sig från Tyringe till sitt hem på dressin och under vägen kolliderat med uppgående snälltåget. Man antager att han fallit i sömn på dressinen.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1911-06-04)
Anm: Peter Hjalmar Ströbeck* var född 1884-05-31 i (Västra) Torup (L). Han var ogift och bosatt i föräldrahemmet i Smedeboda nr 2 i (Västra) Torup.
*) Fel namn i tidningen.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget.
JÖNKÖPING, fredag. Hufvudet afklippt af tåget fick i natt i närheten af Habo station extra banvakten J. Isaksson. Han hade somnat på sin tralla. Isaksson var 24 år gammal.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1911-08-19)
Anm: Sven Elam Isaksson var född 1882-02-03 i Nykyrka (R), son till banvakten Viktor Isaksson och hans hustru Ida Josefina, ogift och bosatt i föräldrahemmet i banvaktsstugan Mellangölshult i Habo.
-----------------------------------------------------
Banvaktens dödssömn på järnvägsspåret.
En svårare olycka inträffade på tisdagsaftonen på järnvägslinjen Åkersberga – Näsby. Nedgående snälltåget, hvilket ankommer till Stockholm klockan 10 eftermiddagen, körde nämligen då öfver en 43-årig banvakt, K.G. Hägerman, vid Rydbo. Hjulen hade passerat öfver den olyckliges hals och skilt hufvudet från kroppen.
Hägerman hade under den senaste månaden tjänstgjort som brandvakt. Man antager att han under väntan på ofvannämnda tåg satt sig till hvila på spåret och somnat. Den döde sörjes närmast af maka och flera minderåriga barn. Han hade varit i järnvägens tjänst i 23 år och vitsordas som en skötsam och plikttrogen man.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1911-08-24)
Anm: Karl Gustaf Hägerman var född 1868-03-04 i Täby (B), gift, hade sju barn och var bosatt i Igelkärret, Östra Ryd (B).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget .
GÖTEBORG, söndag. Det nedgående persontåget å Bohusbanan, hvilket anländer till Göteborg kl. 8.39 e.m., öfverkörde i en kurva af järnvägen strax hitom Ödsmåls station en extra banvakt Blomqvist. Denne fick båda benen afklippta och hufvudet så gott som fullständigt krossadt. Döden följde ögonblickligen. Blomqvist var mellan 35 och 40 år samt gift och efterlämnar hustru med två barn.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1911-08-28)
Anm: Frans Oskar Blomqvist var född 1879-03-07 i Jämjö (K), gift och bosatt i Skårslund under Skår i Ödsmål (O). Hade två barn, ett tredje föddes en månad efter hans död.
-----------------------------------------------------
Banvakten dödad af tåget.
VARBERG, måndag.
Vid Fjärås station inträffade i dag en olyckshändelse som kräfde ett människolif. Extra banvakten August Thallinsson skulle just flytta en dressin från spåret, då tåget från Varberg rusade in på Fjärås station. Under sina bemödanden att i hast flytta dressinen råkade Thallinsson snafva och föll öfver spåret med påföljd att han öfverkördes. Hufvudet blef totalt skildt från kroppen. Thallinsson var 50 år gammal och efterlämnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1911-09-19)
Anm: Banvakten Johan August Talinsson var född 1860-07-25 i Fjärås (N), sedan 1886 gift med Karolina Karlsdotter, f. 1857, bosatt i Torpa nr 20 i Fjärås.
-----------------------------------------------------
Fadern finner sonen död på banan.
GÄFLE, söndag. Vid Ockelbo station inträffade natten till söndagen en olyckshändelse med dödlig utgång. Arbetaren Knut Ek blef nämligen, då han följande järnvägsspåret skulle begifva sig till sitt hem, af det sista söderifrån kommande nattsnälltåget strax utanför bangården öfverkörd och ögonblickligen dödad. Olyckan observerades ej af tågpersonalen. Den förolyckades fader, som är banvakt, fann på sin vaktrond sonen liggande död vid banan och med ett ohyggligt krossår i hufvudet. Den döde var 22 år gammal.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1911-12-11)
Anm: Knut Edvard Ek var född 188-08-01 i Mörsil (Z) och ogift. Fadern var banvakten Gustaf Edvard Ek, f. 1859-05-31 i Turinge (B). Han var sedan 1900 banvakt i 153 Nyåbron.
-----------------------------------------------------
En hemsk olyckshändelse
inträffade i tisdags på morgonen å Södra Dalarnes järnväg vid banvaktsstugan mellan Kullsveden och Säters järnvägsstationer. Banvakten Bergmans hustru skulle i sista stund öppna grindarna vid landsvägsöfvergången, men kom därvid under tåget, hvarvid hon fattades af ett utstående järn från lokomotivets snöplog och släpades med ett stycka. Hon sargades mycket illa, särskildt i ansiktet. Den skades infördes med uppgående morgontåget till lasarettet i Falun i mycket medtaget tillstånd.
(Ur Dalpilen fredag 1911-12-15)
Anm: Matilda Andersson, f. 1864 var gift med banvakten Gustaf Georg Bergman i Rutbo banvaktsstuga. Hon överlevde olyckan och avled 1918 av sjukdom.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget.
GÖTEBORG, fredag. Då uppgående snälltåget å Bergslagsbanan vid 6-tiden i eftermiddag passerade Lerjeholm, öfverkördes och dödades en banvakt Andreasson från Agnesberg. Han hade på eftermiddagen skjutsat en bekant å dressin till Tosseberg, då på hemvägen olyckan inträffade. Då han observerade tåget hade han antagligen kastat af sig rocken under dressin för att på detta sätt få denna ur spåret. Han hade emellertid, efter hvad man nu kan döma, icke orkat med dressinen, utan denna hade delvis aflyfts då tåget kom och öfverkörningen inträffade. Det hålles emellertid dessutom för troligt att Andreasson stått bredvid dressinen då denna träffades af stöten från lokomotivet och däraf dressinen kastats in på spåret. Det var nämligen endast det bakre hjulparet som företedde blodspår. Den öfverkörde var ohyggligt massakrerad. Andreasson var gift och efterlämnar maka och minderåriga barn i mycket små omständigheter.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1911-12-23)
Anm: Banvakten Edvard Andreasson var född 1859-11-20 i Upphärad (P). Han var sedan 1898 gift med Sofia Andersdotter, som var grindvakterska, f. 1865 i Upphärad (P), de hade fyra barn. Han hade dessutom barn från ett tidigare äktenskap. Andreasson var sedan 1903 banvakt i Steken Lilla i Angered (O).
-----------------------------------------------------
Banvakten dödades af tåget.
LINKÖPING, söndag. Extra banvakten Karl Karlsson från Lycketorp blef i morse öfverkörd af tåget vid en krök af banan mellan Mjölby och Skenninge. Karlssom färdades på en tralla och hade tydligen ej märkt det annalkande tåget, som nu fullständigt splittrade trallan och kastade Karlsson ned på banvallen, där han blef liggande medvetslös. Han fördes till Vadstena lasarett, där han på eftermiddagen afled utan att ha återfått sansen. Han var 23 år gammal och ogift.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1912-02-05)
Anm: Karl Rudolf Karlsson var född 1889-03-12, son till banvakten Olaus Karlsson och hans hustru Anna Maria i Rösavi, Kumla (T), ogift och bosatt vid Skänninge station.
-----------------------------------------------------
Dödad banvakt
En beklaglig olycka inträffade i söndags på Riksgränsbanan. En banvakt vid namn Lindgren blef då öfverkörd af tåget. Då stark snöstorm rådde, observerades ej händelsen af tågpersonalen.
Den förolyckade efterlämnar hustru och 9 barn, däraf 5 oförsörjda.
(Ur Dalpilen tisdagen 1912-02-13).
Anm: Banvakten var Fredrik Adrian Lindgren, f. 1868-04-17 i Burträsk (AC), hemmahörande i Kopparåsen.
-----------------------------------------------------
Banmästare dödad af tåget.
SUNDSVALL, lördag. Banmästaren J.H.N. Björkén från Anundsjö blef i går öfverkörd och dödad af nedgående tåget nr 855 några kilometer norr om Skorpeds järnvägsstation. Såväl föraren som eldaren observerade att Björkén kom åkande på sin dressin mot tåget och lokomotivet gaf genast signal, men som olyckan inträffade i en stark kurva med nedförslutning kunde tåget ej stoppa förrän katastrofen inträffat. Björkén var född 1869. Förhör i anledning af olyckan hålles i dag.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1912-04-07)
Anm: Johan Hjalmar Natanael Björkén Bergström var född 1869-08-01 i Danmark (C), gift 1893 med Maria Charlotta Forssén, efterlämnade fyra barn 3-19 år gamla. Han hade varit banmästare i Anundsjö sedan i juni 1911, ditflyttad från Rautas i Jukkasjärvi (BD).
-----------------------------------------------------
Dödad banvakt
Elmhult d. 21. Banvakten T. Larsson blef i natt af uppgående nattsnälltåget öfverkörd och dödad vid banvaktsstugan ungefär 3 km söder om Elmhult. Han var född 1878 och efterlemnar hustru och tre små barn.
(Ur tidningen Kalmar den 1912-05-22).
Anm: Den omkomne var Johan Teodor Larsson, f. 1878-03-02, banvakt i banvaktsstugan 255 Slätthult i Stenbrohult.
-----------------------------------------------------
Banvakten öfverkördes af tåget.
SUNDSVALL, tisdag. En olyckshändelse med dödlig utgång inträffade i eftermiddags omkring 2 kilometer öster om Vattjoms järnvägsstation, då banvakten J.A. Pettersson vid half 5-tiden blef öfverkörd af uppgående tåget från Sundsvall. Banvakten kom åkande på sin tralla i riktning mot tåget, men varseblef icke detta i tid på grund af en kurva. Han infördes med första tåg till Sundsvall, men var vid framkomsten redan död. Den omkomne , som var 55 år gammal, var gift och efterlämnar fyra vuxna barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1912-06-19)
Anm: Johan Alfred Pettersson var född 1859-03-04 i Tuna (Y), bosatt i Vattjom, Tuna.
-----------------------------------------------------
En flicka öfverkörd och dödad af tåget.
En omkring 11-årig flicka, dotter till banvakt Jönsson i Väderstad, öfverkördes i måndags kväll vid vägöfvergången i närheten af Väderstads station af det tåg, som afgår från Mjölby kl. 1 e.m. Flickan ljöt en nästan ögonblicklig död. Hon hade antagligen satt sig på banvallen och där insomnat med ofvannämnda sorgliga påföljd.
(Ur tidningen Kalmar 1912-07-26).
Anm: Flickan var Gerda Matilda Jönsson, f. 1901-08-29, äldsta dotter till banvakten Sven Fredrik Jönsson och hans 1909 avlidna hustru Anna Berggren, i banvaktsstugan på Väderstads Pastorsboställes mark (MHJ 2 Nybble).
-----------------------------------------------------
Båda benen afklippta af växeltåget.
UMEÅ, onsdag. En svår olyckshändelse inträffade vid 10-tiden i kväll vid Vännäs järnvägsstation i det att ett växeltåg öfverkörde extra banvakten E. Olsson, som var ute på banan med sin tralla. Hans båda ben krossades fullständigt. Han infördes till Umeå lasarett, där benen måste amputeras. Någon fara för lifvet tros icke föreligga. Olsson är 20 år och ogift.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1912-08-01)
-----------------------------------------------------
Banvakten Johan August Mars i Jularbo avled 1912-08-02 på Sala lasarett.
Olyckshändelse (genom att blifva påkörd af bantåg å järnbana.) Fractura cranii, c. commotio cerebri.
(Ur döds- och begravningsboken för Folkärna församling.)
Anm: Mars hade varit banvakt i Jularbo sedan 1883. Han var gift och efterlämnade sex barn.
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget.
Banvakt massakrerad till döds vid Tumba.
Tidigt på söndagsmorgonen anträffade tjänstgörande banvakten midt för Tumba pappersbruk liket af extra banvakten Hugo Ek från Rönninge liggande på banvallen svårt massakreradt. Ek hade på lördagen ej varit i tjänstgöring, utan troligen varit i Tumba på besök. På hemvägen till Rönninge har han sedan blifvit påkörd, förmodligen af nedgående Kristianiasnälltåget, som passerar pappersbruket vid 10-tiden på kvällen. Ek hade tagit vänstra, nedgående spåret för att slippa möta uppgående persontåget, med därvid tydligen ej kommit att tänka på det nedgående snälltåget.
Vid affärden från Tumba på kvällen hade Ek yttrat att han icke hade något tåg att vara rädd för, hvarför det är alldeles tydligt att han helt och hållet glömt bort nedgående Kristianiatåget. På påkörningen har han, efter allt att döma, stått på knä på trallan och sparkat fram denna med ena foten samt därvid träffats af ena bufferten i bakhufvudet. Olyckan torde få sättas i samband med det starka åsk- och regnvädret på kvällen, som förtog bullret af det bakifrån kommande tåget.
Ek, som var ogift, var född 1883 och hade varit i järnvägens tjänst omkring 12 år, däraf de två senaste åren som bas vid järnvägsbygget mellan Södertälge och Tumba. Han vitsordas af förmän och kamrater för skötsamhet och ordentlighet.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1912-08-12)
Anm: Karl Hugo Ek var född 1883-03-22 i Stockholm, hade flyttat in till banvaktsstugan Rönninge som extra banvakt från Frustuna (D) i november 1901. Begravd i Björnlunda (D).
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
SOLEFTEÅ, måndag. Södergående snälltåget öfverkörde i går kväll å stambanan strax norr om Selsjöns station extra banvakten Eriksson från Selsjön jämte en 5-årig son till banmästare Tornberg därstädes. De båda öfverkörda åkte på en tralla mot tåget, men upptäcktes från lokomotivet så sent att man ej hann stoppa tåget. Trallan förstördes totalt och banvakten ljöt en ögonblicklig död. Gossen fick svåra skador i hufvudet och afbröt ena benet, och ovisst är om hans lif kan räddas.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1912-10-01)
Anm: Den omkomne var extra banvakten Burtus Jonas Ersson, f. 1850-04-20 i Ore (W). Han var gift sedan 1879 med Lisa Johanna Hansdotter och bosatt i Översel, Resele (Y). Makarna hade minst fem barn, alla utom en 16-årig son lämnat föräldrahemmet.
Pojken som var med om olyckan verkar ha klarat livet.
-----------------------------------------------------
Olycka vid Tomteboda järnvägsstation.
På Tomteboda bangård blef vid 7-tiden på onsdagsaftonen en e.o. banvakt P.J. Pettersson, påkörd af ett tåg, hvarvid han erhöll svåra skador i hufvudet. Sanslös och i mycket medtaget tillstånd fördes den skadade i ambulansvagn till Sabbatsbergs sjukhus.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1912-12-19)
Dagen därpå omtalar tidningen att den skadade natten till torsdagen avlidit på Sabbatsbergs sjukhus.
Anm: Den förolyckade banvakten var Per Johan Pettersson, f. 1859-07-10 i Gistad (E). Han var gift med Edla Josefina Löf (1869-1951) och bosatt Tomtebogatan 24 i Matteus (A).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget.
GÖTEBORG, fredag. I notisen redogörs först för en överkörningsolycka som inträffat på julaftonen i närheten av Torpa station. Därefter fortsättes:
Ungefär 1½ km. från nyssnämnda plats inträffade på juldagen en ny olyckshändelse, i det vid 6-tiden på eftermiddagen en banvakt öfverkördes och dödades mellan Säfvenäs och Olskroken. Den dödade, banvakten Johannes Bergqvist, var född 1851 och efterlämnar hustru och 5 barn. Han hade varit i 20 år i järnvägens tjänst.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1912-12-28)
I Dödboken för Göteborgs Vasa står: ”Funnen liggande död i diket intill banvallen med ett sår å halsen och grus i ansiktet.”
Anm: Johannes Eriksson Bergqvist var född 1851-01-17 i Bollebygd (P), gift sedan 1878 med Emma Albertina Petersdotter, f. 1852, och var bosatt Södra vägen 14 i Göteborg.
-----------------------------------------------------
Dödad under vagnsväxling.
ÖSTERSUND, onsdag. Under växling vid lastplatsen Stenmyran, strax norr om Bräcke, dödades i tisdags afton banvakten Erik Hedman. Han skulle passera mellan ett par vagnar, då han blef så illa klämd mellan buffertarna at han sedermera afled. Hedman var 57 år gammal och gift.
(Ur Dagens Nyheter 1913-01-23)
Anm: Den omkomne banvakten Erik Hedman var född 1855-03-15 i Garpenberg (W) och var bosatt i Mordviken nr 2, Bräcke. Han var sedan 1882 gift med Matilda Bernström, f. 1858.
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
UDDEVALLA, måndag. Söndagens kvällståg å Uddevalla-Lelångenbanan överkörde å linjen mellan Billingsfors och Dingelvik en banvakt Karlsson, som befann sig åkande å banan på en dressin. Överkörningen skedde vid en skärning. Karlsson kastades av lokomotivet mot ena bergväggen och ljöt en ögonblicklig död. Den omkomne var gift.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1913-05-27)
Anm: Banvakten Johan August Karlsson var född 1874-09-16 i Råggärd (P), gift sedan 1901 med Inga Maria Eriksdotter, f. 1881, hade fyra barn och var bosatt i Värnshögen i Steneby (P).
-----------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåget
En följd av överansträngning?
MARIESTAD, måndag. En öfverkörningsolycka inträffade natten till i går mellan Töreboda och Moholms stationer. Godståget 1005 från Stockholm, som var på nedgående till Göteborg, öfverkörde nämligen en banvakt Eckerman, som satt sofvande på en på spåret stående dressin. Eckerman hade den senaste veckan tjänstgjort uteslutande under nätterna, hvadan han nu sålunda gjort sin sjunde nattvakt. Sedan han åkt öfver sin bansträcka och tillsett att allt var i sin ordning, hade han begifvit sig till sitt hem, banvaktsstugan i Fägred. Där skulle han emellertid posta för en vägöfvergång. I afvaktan på tågets ankomst hade han satt sig att hvila på dressinen och af trötthet inslumrat. Sömnen var så stark att Eckerman icke hörde det annalkande tåget, och man märkte icke från maskinen att han ens i sista ögonblicket observerade den hotande faran och sökte undkomma denna.
Icke häller från loket kunde olyckan afvärjas. Banan går visserligen här ett längre stycke i rak linje, men natten var mörk och utsikten skymdes dessutom af stark dimma.
Den döde mannen efterlämnar hustru och 11 barn. Han var olycksfalls- och lifförsäkrad.
Ur Svenska Dagbladet 1913-07-15 (med diverse tillägg ur Pacific Tribune onsdag 1913-08-06).
Anm: Karl Johan Eckerman var född 1872 i Nässjö och hade varit banvakt i stugan 139 Valla i Fägre sedan i maj 1909. Han var gift sedan 1895 med Goda Helena Johansson, f. 1868.
Inflyttad i maj 1909 från Väring (R).
Den tragiska olyckan väckte uppenbarligen medkänsla över landet. Sålunda kan man i en dödsannons 1913-07-28 över en sexårig pojke i Stockholm läsa: "Kransar och blommor undanbedes vänligast. Kanske någon i stället ville ihågkomma den öfverkörda banvakten Eckermans stora familj, hvars adress är Fägreds poststation."
-----------------------------------------------------
Fem perfsoner skadade vid broarbete.
Från Heby järnvägsstation vid Norra stambanan berättas om en olyckshändelse, som så när hade kostat 5 personer livet, men som nu dess bättre inskränkte sig till att de blevo mer eller mindre skadade. Man är för närvarande sysselsatt med ombytandet av en järnvägsbro över en å och för några dagar sedan hade man kört ut mellanspannet till den nya bron, som skulle lossas på en för ändamålet uppförd timmerbädd. Såväl före som efter spannet fördes en s.k. kranvagn. Man hade fastgjort ena änden av spannet i en av kranarna och fem arbetare voro sysselsatte md att göra fast andra ändan i den andra kranen.
Därvid råkade man, enligt vad Afton-Tidningen berättar, föra den motvikt av 9 tons vikt som skulle balansera mot spannet för långt ut med påföljd att den tog överbalansen, vagnen vickade och både lyftkranen och motvikten föllo nedför slänten. Vid tillfället befunno sig fem personer på vagnen. En banvakt sökte hoppa av, men råkade snava och slog ryggen mot mot rälsen ganska illa. Han blev liggande mellan rälerna, vilket dock var tur för honom, ty vagnen föll åter tillbaka, sedan den befriats från lyftkranen. De övriga fyra följde med nedför slänten. Två sluppo undan med lättare blessyrer efter benen. En fick ena underbenet avslaget och den femte fanns avsvimmad. Han hade ådragit sig en lättare hjärnskakning. Alla befinna sig nu utom all fara.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1913-08-02).
-----------------------------------------------------
Återigen.
Uppgående nattåget från Göteborg öfverkörde häromdagen vid Norsesund en 30-årig banvakt A. Jansson, hvilken posterade där för att afgifva s.k. varsamhetssignaler. Jansson anträffades en tinmme senare af en banvakt, som ombesörjde hans inforslande till Alingsås lasarett. Strax efter ankomsten dit afled Jansson. Han efterlämnar hustru och ett barn.
(Ur Pacific Tribune onsdag 1913-09-10).
Samma notis var införd i Dagens Nyheter 1913-08-20 under rubriken Varsamhetsvakten överkördes och dödades. Enligt denna skulle olyckan ha inträffat den 19 augusti.
Anm: Den omkomne banvakten var Axel Julius Jansson, f. 1883-12-26 i Skallsjö (P). Han var bosatt i banvaktsstugan Krösekullen i Stora Lundby (P), där han varit banvakt sedan i maj 1913.
-----------------------------------------------------
I döden för trallan.
Göteborg, fredag
På Olskrokens bangård inträffade häromdagen en egendomlig olycka. En extra banvakt Oskar Melin hade för ett ögonblick lämnat sin tralla på banan, då nedgående Nässjötåget plötsligt blev synligt. Melin vände tillbaka för att rädda trallan, men denna kunde icke lyftas av spåret, utan Melin blev stående mitt emellan skenorna. Tågets fart var för stark, och trots att lokföraren bromsade stötte lokets buffertar till banvakten och slungade honom 15 à 20 meter framåt banan. Trallan krossades under de stora hjulen och mannen passerades av nästan hela tåget innan detta kunde stoppas. Märkvärdigt nog befanns han ännu vara vid liv och återfick under transporten till sjukhuset medvetandet, vadan man trodde han skulle kunna räddas. I natt har han emellertid avlidit. Han var omkring 20 år gammal.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1913-10-04).
Anm: Den förolyckade banvakten bör vara identisk med Oskar Amandus Melin, f. 1883-10-18 i Rådene (R). Han var ogift och kyrkobokförd i Göteborgs Kristine 9:33.
-----------------------------------------------------
Olyckshändelse.
Vid Boda banvaktsstuga i närheten af Sala påkördes och dödades den 2 dennes af uppgående statsbanetåget en ej fullt tvåårig dotter till banvakten Bergkvist.
(Ur Svenska Amerikanaren 1913-10-23).
Anm: Den lilla var Rut Margareta, f. 1912-01-06, dotter till banvakten Alfred Andersson Bergqvist och hans hustru Vilhelmina Charlotta
-----------------------------------------------------
Överkörd av bantåget
blev den 23 januari 1914 banvakten Johan Vilhelm Carlsson i banvaktsstugan 609 Pelltorp (även kallad Gruvan) i Viby Socken (T). I död- och begravningsboken står: "Överkörd av bantåget genom våda kl. 8 em; ögonblickligen dödad."
Ur död och begravningsboken för Viby församling (T).
Banvakt påkörd och dödad av tåget.
Örebro, lördag.
En olycka med dödlig utgång inträffade i går kväll på västra stambanan. Nedgående blandade tåget nr 251 påkörde nämligen i en kurva intill Vretstorps station banvakten Johan V. Karlsson från Gruva. Han hade åkt på en tralla på väg mot sitt hem, då tåget upphunnit honom. Vid sammanstötningen kastades såväl trallan som Karlsson ur spåret, varvid Karlsson erhöll ett större krossår i huvudet, som torde ha varit ögonblickligen dödande. Han fick dessutom flera ben avslagna.
Antagligen har Karlsson ej hört när tåget närmade sig, och någon signallykta fanns ej på trallan, så att lokföraren kunde se honom. Den omkomne, som var en nykter och skötsam man och omkring 63 år gammal, efterlämnar hustru och fem barn. Han skulle i höst avgått med pension.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1914-01-25).
Anm: Karlsson var sedan 1877 gift med Augusta Sofia Albertina Karlsson (1843-1927), de var bosatta i banvaktsstugan 609 Pelltorp i Viby.
-----------------------------------------------------
När olyckan är framme.
På tisdagen inträffade en olyckshändelse vid Centralstation. En banvakt Johan Oskar Johansson var sysselsatt med att göra klar en motordressin utanför ett skjul alldeles intill spåret. Då ett tågsätt närmade sig skulle han stänga dörren till skjulet för att ej tåget skulle störa till den, men råkade därvid halka och fick högra underbenet under vagnarna så att det bröts. I tillkallad ambulansvagn fördes den skadade till Sabbatsbergs sjukhus.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1914-02-25).
-----------------------------------------------------
Hemskt olyckstillbud vid Ludvika.
Ludvika, söndag.
Då en banvakt Hammarström härifrån i dag inspekterade järnvägslinjen ett par km. från Ludvika, blevo han och hans dressin påkörda av tåget från Stockholm. Hammarström lyckades i sista sekunden kasta sig av och blev obetydligt skadad, men dressinen blev fullständigt krossad.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1914-05-18).
-----------------------------------------------------
Öfverkörd och dödad af tåget.
Af västerut gående persontåget å linjen Laxå-Charlottenberg öfverkördes i lördags afton i närheten af Mariebergs hospital en ung son till banvakten D. Qvist. Gossen blef svårt massakrerad och afled senare på aftonen.
(Ur Dalpilen 1914-06-12).
Anm: Den förolyckade pojken var Erik Rudolf Qvick, f. 1912-11-30, son till banvakten
David Rudolf Samuel och hans hustru Alfhild Maria i banvaktsstugan 343 Marieberg.
-----------------------------------------------------------------------
Öfverkörd af tåget.
Nedgående dagsnälltåget från Stockholm öfverkörde i måndags afton vid en banvaktstuga mellan Säfsjö och Stockaryd en tvåårig flicka, dotter till banvakten därstädes. Flicka, som sprang och lekte invid stugan och kom upp på spåret, dödades.
(Ur Dalpilen fredag 1914-06-12).
Anm: Den förolyckade flickan var Dagmar Beatrice Svensson, dotter till banvakten Karl Peter Svensson och hans hustru Augusta Vilhelmina i Broddanäs banvaktsstuga strax söder om Sävsjö.
------------------------------------------------------------------------
Två personer av tåget slungade ned från Gimåbron.
Östersund, tisdag.
En hemsk olyckshändelse, som krävde två människoliv, inträffade i eftermiddag, då uppgående godståget nr 1550, som avgår från Bräcke kl. 3.53 till Östersund, passerade Gimåbron, omkring en halv mil norr om Bräcke. På bron befunno sig vid tillfället två personer, banvaktsförmannen H. A. Holmberg, Dockmyr och arbetaren J. Lejon från Bispgården, båda sysselsatta med de pågående reparationsarbetena å linjen Östersund - Bräcke. Då tåget passerade, träffades båda, som stodo vid ena sidan av bron, av ett från en godsvagn utskjutande vedfamnsmått, som slungade ned dem i ån. Båda erhöllo så svåra skador att de omedelbart avledo. En bromsare å tåget, som varsnade den hotande olyckan sökte ge signal åt föraren att stoppa, men lyckades icke göra sig förstådd.
Så fort tåget anlänt till Stavre station, skickades underrättelse till närmaste banvakt vid Gimåbron, som sedan upptog de båda förolyckade ur år. Deras lik fördes sedan med nedgående gruståget till Bräcke.
Holmberg var en 40 à 45 års man samt efterlämnar maka och flera minderåriga barn. Lejon var omkring 30 år gammal och efterlämnar maka och barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1914-07-22).
Banvaktsförmannen Hans Amandus (Mandus) Holmberg, f. 1875-04-18 i Långsele (Y) och bosatt i banvaktsstugan Hovdsjö, Nyhem (Z) förolyckades i tjänsten 1914-07-21. Enligt Utdrag ur dödboken för Nyhem blev han "träffad af från i gång varande järnvägsvagn utstående vedträd, olyckshändelse. Dödsort Bräcke."
------------------------------------------------------------------------
Banvakt öfverkörd och dödad.
Vid half 7-tiden på måndagsmorgonen öfverkördes och dödades af godståget från Ludvika banvakten P. L. Jakobsson, Danskebo, mellan Vad och Fagersta stationer. Döden skedde ögonblickligen. Banvakten skulle antagligen försöka rädda en s.k. trehjuling, som stod på spåret, då tåget skulle passera. Jakobsson var 35 år gammal och gift. Han hade varit ordinarie banvakt i järnvägens tjänst sedan år 1906.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1915-01-19).
Anm: Banvakten Per Ludvig Jakobsson var född 1879-12-04 i Norrbärke (W) och gift sedan 1909 med Sofia Teresia Eriksson (1889-1980). Makarna hade två barn 3-5 år gamla.
-----------------------------------------------------------------------
Banmästare dödad under vagnskoppling..
STRÖMSTAD, onsdag. Banmästaren Lidén, Orrekläpp, har under vagnskoppling öfverkörts och dödats af ett tåg. Hufvudet och ena benet skildes från kroppen och döden följde ögonblickligen. Lidén var född 1859 och allmänt omtyckt af befäl och kamrater. Han efterlämnar hustru och barn.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1915-01-21).
Anm: Karl Johan Albert Lidén, var född 1859-01-18 i Fivelstad (E) och var sedan 1883 gift med Inga Matilda Johansson, f. 1863 i Stockaryd (F). Makarna hade åtta barn.
-----------------------------------------------------------------------
Banvakt överkörd av tåget.
Malmö, onsdag.
Banvakten Anders Holmström påträffades sent i går kväll liggande död på järnvägsspåret i närheten av Lund. Trolide har han blivit påkörd av nedgående snälltåget. Med undantag av ett krossår i högra tinningen förmärktes inga yttre skador. Holmström, som var 38 år gammal, efterlämnar hustru och barn, av vilka flera är minderåriga.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1915-01-21).
Anm: Banvakten Anders Holmström var född 1857-02-15 i Södra Dandby (M). Han var sedan 1890 gift med Emma Jönsson (1861-1916), makarna hade fem barn, varav två hemmavarande, bodde i Källby 2 Skoljorden Stattena, Lunds lfs.
-----------------------------------------------------------------------
Olyckshändelse vid Saltsjöbanans station. En banvakt faller ned genom ett glastak och skadas svårt.
Vid 11-tiden på onsdagsmorgonen inträffade en olyckshändelse vid Saltsjöbanans station i Stadsgården. En banvakt Måns Wilhelm Isaksson skulle slå ned några istappar från bergväggen över godsplattformen, och ställde därför upp en stege på glastaket över plattformen. Av någon anledning råkade Isaksson emellertid falla ned från stegen och igenom glastaket. Vid fallet mot perronggolvet blev han svårt skadad i högra armen och torde även ha fått ett revben knäckt. I Katarina ambulansvagn, som omedelbart tillkallades, fördes han till Maria sjukhus för erhållande av vård.
Isaksson, som är 38 år gammal, är boende Danviksgatan 17.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1915-01-21).
-----------------------------------------------------------------------
Enligt församlingsboken för Nors församling i Värmland 1906-1914 (AII:4, s. 25) blev banvakten Hjalmar Nilsson i Bryngelserud överkörd och dödad av järnvägståg 1915-04-05. Död- och begravningsboken ger inga upplysningar om hur olyckan gått till. Händelsen verkar inte ha omnämnts i rikstidningarna.
Anm: Hjalmar Nilsson var född 1878 och var banvakt i Bryngelserud sedan 1905. Han var sedan 1899 gift med Beda Vilhelmina Olsdotter och hade fyra barn födda 1900-1907.
------------------------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåget.
Göteborg, måndag.
I går afton överkördes och dödades 22-årige banvakten Ture Fahlgren av nedgående Stockholmståget i närheten av Frändtorp mellan Partille och Göteborg. Olyckan observerades ej från tåget, utan den döde anträffades senare av banpersonalen.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1915-04-06).
Anm: Banvakten Ture Alexius Fahlgren, f. 1885-04-28 i Segerstad. Han var ogift och bosatt i banvaktsstugan Frändtorp sedan december 1911. Han begravdes i Stenstorp (R).
-----------------------------------------------------------------------
Banvajt dödad av tåget.
Skövde, lördag
Då godståget kl. 9.30 i går afton framkom till Tidans station befanns att tjänstgörande banvakten K. Öst saknades på sin post. Med anledning härav eftersändes en annan banvakt, som posterade längre ut på linjen. På väg fram till stationen påträffades Öst liggande död invid banvallen bland spillrorna av den sönderslagna trallan. Den döde företedde inga yttre skador, varför det antages att han fått en våldsam stöt av tåget. Öst, som var 38 år gammal, efterlämnar hustru och tre barn.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1915-10-17).
Anm: Banvakten Karl Öst var född 1877-08-14 i Vinköl (R). Han var sedan 1905 gift med Hilda Malvina Andersson (1880-1946) och bosatt under Götlunda Skattegården i Götlunda, där han varit banvakt sedan 1911. Makarna hade tre barn i åldern 1-9 år.
-----------------------------------------------------------------------
Överkörd av tåget.
I fredags blev 50-åriga banvaktarhustrun Augusta Lövkvist överkörd och dödad av ett växellokomotiv på väg från Mjölby till Sommen. Olyckan skedde under det hon posterade vid Hulterstads grindar. Hur vid olyckan tillgick, har man ej kunnat utröna. Den döda anträffades av sin man en stund senare, när denne företog en inspektion.
(Ur tidningen Kalmar 1915-12-13)
Anm: Augusta Löfqvist var född 1865-01-14 i Linneryd (F), gift med banvakten Anders Peter Löfqvist i banvaktsstugan Hulterstad. Efterlämnade två hemmavarande barn.
------------------------------------------------------------------------
Hemsk olycka i södra tunneln I Stockholm. Två arbetare dödade, fem andra allvarligt skadade.
.
I järnvägstunneln mellan Söder Mälarstrand och Södra stationen i Stockholm inträffade på måndagsförmiddagen en fruktansvärd järnvägsolycka. Ett arbetslag från banavdelningen var sysselsatt med att avhjälpa ett rälsbrott, som inträffat på linjen, ungefär 200 meter från tunnelns södra port. Till följd av reparationsarbetet hade det ena af järnvägsspåren avstängts. Männen i arbetslaget, vars förman var överbanmästaren Nils Olof Falk, kände sig trygga i vissheten om, att det spår, med vilket de voro sysselsatta, var ur funktion, och de fäste därför inget avseende vid, att ett tåg från Centralstationen kom rusande in i tunneln: För sent märkte de, att det kom ilande just på deras spår. Det uppstod en fruktansvärd panik. I tunneln genljödo hjärtskärande skrik, blandade med gnisslet från de på lokomotivet i hast tillsatta vacuumbromsarna. Och så blev allt tyst. De järnvägsmän, som ögonblicket förut stått trygga vid sitt arbete, lågo döda eller avsvimmade på banan, flera med de ohyggligaste kontusioner. Överbanmästaren och en man vid hans sida, extra banvakten Fredholm, hade drabbats av lokomotivets våldsamma stöt och ljutit en ögonblicklig död. Överbanmästare Falk hade fått huvudet fullständigt krossat, och man kunde icke avgöra, om han blivit överkörd eller om han vid kollisionen slungats upp mot bergväggen och på så sätt blivit ihjälslagen. Runt omkring olycksplatsen lågo de övriga medlemmarna av laget, vid liv visserligen, men ytterligt medtagna, somliga med brutna lemmar, andra ymnigt blödande från öppna sår. Av de ännu levande var en arbetare K. Högberg mest illa däran; han hade fått hjärnskålen spräckt, och det är föga troligt, att han skall kunna räddas till livet. En av arbetarna i tunneln banvaktsförmannen A. E. Högman, som slapp undan med några skråmor, berättar om katastrofen följande: Det var lokaltåget n:o 89 till Älfsjö, som förorsakade olyckan. Det avgår i vanliga fall från Stockholm kl. 9,20, men var nu omkring tre kvart försenat. Arbetarna, som voro sysselsatta inne i tunneln, hörde det komma men arbetade lugnt på, i tanke att endast det högra spåret begagnades. Arbetsförmannen hr Högman stod just och resonerade med överbanmästare Falk om rälsbrottet, och ingen tänkte på, att någon fara kunde vara på färde, då hr Högman råkade se åt det håil, varifrån tåget kom och varseblev, att det var inne på det spår, man höll på att reparera. — Se upp! Tåget kommer, skrek han och kastade sig åt sidan. Men varningen kom för sent för alt hindra olyckan. Själv lyckades hr Högman oskadd komma åt sidan men hade så när dragits in på spåret av hr Falk, som stått med ryggen mot tåget, och nu i förskräckelsen fattade tag i hans rock. Hr Högman slet sig lös, varvid hr Falk föll omkull och fick tag i foten på en annan, som dock även nu slet sig lös i sista ögonblicket för att icke dela hr Falks öde. Denne blev bokstavligen halshuggen av lokomotivet, och kroppen söndertrasades på det ohyggligaste. Tåget, som bestod av sex vagnar, körde med god fart och kunde icke stanna, förrän lokomotivet befann sig ute vid södra mynningen. Hr Högman sprang efter och återvände omedelbart jämte några andra järnvägsmän till olycksplatsen, där man vid skenet av några bloss samlade ihop de dödade och sårade. Ambulansen, som samtidigt eftertelefonerades, förde de skadade till sjukhuset. Hur det kunnat inträffa, att ett tåg släpptes in på det för reparation avstängda spåret har ännu ej utretts, men enligt vad hr Högman meddelat, är såväl ställverkspersonalen som stinsen vid Stadsgårdens station utan skuld till det skedda. Den senare hade, innan tåget anlände, fått telegram från centralstationen, att spåret var klart, varför han gav order till ställverksförmannen att sätta signalen på klart. ~ Det är aldrig möjligt, att spåret redan är klart, anmärkte denne. Det är icke mer än några minuter sedan, de körde in med trallan. — Ja, men här ha vi ju telegram att det är klart, sade stinsen, och då måste vi naturligtvis släppa fram tåget. Signalen sattes följaktligen på klart, och tåget fick passera. Hade det varit endast några få minuter mindre försenat än det nu var, så hade olyckans uppfattning blivit säkerligen mycket större. När tåget kom rusande hade man nämli- gen just fått spåret nödtorvtigt i ordning inne i tunneln. Det felaktiga rälsstycket hade varit uppbrutet och ett nytt var nu insatt samt fastsatt med två nitar i ena ändan och en i den andra, varför alltså fem nitar återstod. Hade tåget kommit, innan rälsstycket alls hade blivit fastsatt, så hade lokomotivet med all säkerhet spårat ur, och en olycka av de mest fruktansvärda dimensioner kunnat inträffa. Svårast skadad av de fem arbetare, som nu ligga på sjukhuset, är Sterner, född 1870. Han fick vänstra foten avskuren, så att doktorn endast hade att klippa av den skinnremsa, som fasthöll den vid benet och amputera detta. Även Sterner tros dock i likhet med de övriga skadade kunna räddas till livet. Flertalet av arbetarna ha hustrur och barn. Förhör angående olyckan igångsattes omedelbart.
(Ur tidningen Kalmar 1915-12-22).
Anm: De omkomna var
överbanmästaren Nils Olof Falk, f. 1872-03-06 i Häggenås (Z), bosatt på Gamla Kungsholmsbrogatan 41 i Klara församling, Stockholm. Han var gift och hade två hemmavarande barn 10 och 12 år.
och extra banvakten Gustaf Fredholm, f. 1891-10-17 i Adolf Fredrik (A), bosatt i Tellusborg, Brännkyrka. Han var ogift.
.
Extra banvakten Gustaf Fredholm
Den svårt skadade banvakten Sterner måste vara Erik Eriksson Sterner, f. 1870-11-29. Han överlevde olyckan och återfinns 1915 i Katarina församling, från november 1916 i banvaktsstugan 154 Tomteboda. En 2-årig son till honom förolyckades 1919 då han blev påkörd av tåget. Notis om händelsen finns här nedanför, sök på Sterner eller 1919-04-27.
------------------------------------------------------------------------
Släpades under tåget en halv mil.
Banvakten F. J. Sandgren från Kårsta blev på julaftonen överkörd och dödad av tåget vid Vallentuna station, varefter den döda kroppen blev liggande framför den sista vagnens hjulpar och släpades framför detsamma den fem kilometer långa vägen till Täby station. Döden följde troligen genast som det första hjulparet gick över honom. Den hemska färden skulle helt visst ha fortsatt ännu längre än till Täby om inte av en tillfällighet en person, som höll på med lossningsarbete, fått se några lemmar sticka fram under vagnen. Han skyndade dit och fann då Sandgrens döda kropp liggande tvärs över skenorna. Kroppen var ohyggligt massakrerad.
(Ur tidningen Kalmar 1915-12-29).
Anm: Banvakten Johan Fritz Sandgren var född 1878-08-14 i Rimbo (B). Han var bosatt i Pålsro under Backa gård i Kårsta socken, gift och hade tre barn 9, 8 och 6 år.
------------------------------------------------------------------------
Banmästare dödad av tåget.
Kristianstad, tisdag.
Banmästaren Johan Widén vid Östra Skånes järnvägar, som i går afton befann sig ute på linjen mellan Osbyholms och Fogdarps järnvägsstationer, åkande dressin, upphanns av det från Kristianstad kommande tåget och överkördes samt ljöt en så gott som ögonblicklig död. Dressinen slogs i spillror. Widén var född 1877 samt efterlämnar hustru och sju barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1916-02-23),
Anm:
------------------------------------------------------------------------
Banvakt överkörd av tåget.
Östersund, tisdag.
En dödsolycka har i dag inträffat mellan Dockmyr och Kälarne på järnvägslinjen Bräcke - Långsele. En banvakt Johan Sjöberg, vilken åkte dressin på banan, upphanns i en kurva av tåget från Bräcke, varvid dressinen krossades och Sjöberg kastades åt sidan. Den förolyckade upptogs och fördes i medvetslöst tillstånd till Kälarnes station, där han efter en stund avled. Han var cirka 50 år samt efterlämnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1916-03-15).
Anm: Johannes Petter Sjöberg, f. 1866-10-05 var extra banvakt och bosatt i en förhyrd bostad i Ansjö, Hällesjö (Z(). Han var gift sedan 1888 med Katrina Nikolava Valberg (1869-1933) och hade åtta barn (10-25 år gamla).
------------------------------------------------------------------------
Banmästare överkörd och dödad av tåget.
Karlstad, måndag.
En svår olyckshändelse inträffade i går afton på Bergslagernas järnvägar mellan Molkoms och Mölnbacka stationer. Banmästaren C. M. Johansson kom jämte sin hustru åkande på en velocipeddresssin och mötte i en kurva, där utsikten skymdes av ett berg, ett uppgående persontåg. Varken från tåget eller dressinen märktes faran förrän det var för sent. Johansson hoppade av dressinen, men då han skulle hjälpa av hustrun fastnade hennes ena fot i dressinen. Johansson lyckades dock i sista ögonblicket ta henne loss. Man antager att han därefter försökt få dressinen av spåret, men härunder träffats av det framrusande tåget och fått huvudet spräckt. Han dog genast. Hustrun slapp undan med en vrickning i ena foten.
Johansson var omkring 60 år gammal och hade under många år varit anställd i Bergslagsbanans tjänst.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1916-06-13).
Anm: Banmästaren Magnus Kristian Johansson var född 1858-05-06 i Nyed (S) och var gift med Emma Eriksson (1849-1937). Bosatta i Deje stationssamhälle, Nedre Ullerud.
------------------------------------------------------------------------
Banvakt dödad af tåget.
Banvakten J. Andersson blef vid 8-tiden i onsdags kväll öfverkörd och dödad af tåget mellan Bengtstorps och Gyttorps stationer. Han kom åkande dressin från Gyttorpshållet, då han mötte ett från Strömtorp kommande tåg. Från detta hade man observerat Andersson men på för kort afstånd för att hinna stanna i tid. Den omkomne var 37 år. Han efterlämnar hustru och fyra minderåriga barn.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1916-09-29).
Anm: Julius Efraim Andersson, f. 1878-10-24 i Vike (T), var sedan 1908 gift med Ellen Kristina Olsson (1882-1958) och var sedan 1909 banvakt i Bengtstorp. Makarna hade fyra barn, 1-7 år gamla.
--------------------------------------------------------------------
Banvakt överkörd och dödad av tåget.
Skövde, lördag.
I går morse påträffades söder om Stenstorps järnvägsstation en till oigenkännlighet stympad människokropp liggande mellan spåren tillsammans med spillror av en krossad tralla. Kvarlevorna fördes till Stenstorps station, där kroppen identifierades och befanns vara liket av banvakten J. Pettersson. Olyckan har utan tvivel inträffat natten till i går då Pettersson var på väg till sitt hem.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1916-10-08).
Anm: Den omkomne var banvakten Johan Oskar Pettersson, f. 1882-08-11 i Brunnhem (R). Han var sedan 1908 gift med Ellen Sofia Vilhelmina Johansson (1884-1969, omgift Blad). Makarna hade två barn och var bosatta vid Stenstorps station.
--------------------------------------------------------------------
60-årig banvakt dödad af lokomotivet. Skulle vid nyåret ha erhållit afsked med pension.
ÖSTERSUND, fredag. Under inspektion af linjen Pilgrimstad - Brunflo i dag på morgonen öfverraskades vid 5-tiden banvakten J.A. Karlstedt ungefär 7½ km. väster om Pilgrimstad af ett ensamgående lokomotiv. Karlstedt öfverkördes och dödades ögonblickligen. Olyckan förklaras af det rådande mörkret samt af ett lokomotivet gick med tendern före. Karlstedt var omkring 60 år gammal och efterlmnar hustru och barn. Han skulle till nyåret ha afgått med pension ur järnvägstjänsten.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1916-12-09).
Anm: Den omkomne banvakten var Johan August Karlsson Karlstedt, f. 1858-01-03 i Landa (P). Han var sedan 1895 banvakt i banvaktsstugan Rossbol i Lockne (Z). Han var gift och hade sex hemmavarande barn (en son som var extra banvakt hade dött 1913 23 år gammal).
--------------------------------------------------------------------
Stor eldsvåda. Vid Vretstorps stationssamhälle efter järnvägen till Göteborg mellan Hallsberg och Laxå utbröt vid tretiden f.m. den 1 Aug. en eldsvåda av mycket stor omfattning och hotade hela samhället. Elden fortgick hela natten och var begränsad först vid tiotiden följande dag. Då hade elden härjat en större ångsåg, tre spannmålsmagasin samt en banvaktsstuga. /.../
Ur Nordstjernan 1917-09-07.
------------------------------------------------------------------------
Överkörd och dödad av tåget.
Gävle, fredag. På norra stambanan inträffade i morse strax söder om Holmsveden en svårare olyckshändelse. En 53-årig banmästare Haggren från Ki!afors befann sig ute på inspektion. Han hade lämnat dressinen på linjen och gått in i en vaktkur, varifrån han fick se tåget komma, varför han rusade ut för att taga undan dressinen. Därvid fick han en så svår stöt i huvudet av lokomotivet, att han ljöt en ögonblicklig död.
(Ur tidningen Kalmar lördag 1918-01-19).
Anm: Anders Fredrik Haggren, var född 1864-02-21 i Ockelbo, efterlämnade hustru och tre hemmavarande barn. Han hade varit banmästare i Kilafors sedan 1908. Dödboken för Hanebo: "Öfverkörd af tåget af våda".
-------------------------------------------------------------------------
Banvakt ihjälklämd mellan buffertarna.
Örebro, fredag.
En vid Svartälfs järnväg anställd banvakt A. Kling, blev i onsdags afton, då han ute på linjen var sysselsatt med lastning, klämd till döds mellan ett par buffertar. Döden följde omedelbart. Den omkomne var omkring 60 år gammal samt efterlämnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1918-04-20).
Anm: Den omkomne var Alfred Andersson Kling, f. 1859-06-03 i Södra Kedum (R). Han var sedan 1886 gift med Emma Karolina Andreasdotter (1867-1946) och bosatt i Limmingsvikens banvaktsstuga.
-------------------------------------------------------------------------
Svår järnvägsolycka i Skåne. Ett arbetståg kör på ett godståg vid Hanaskogs station.
Ett gruståg körde 1918-06-03 bakifrån in i ett godståg som stod stilla på Hanaskogs bangård. Endast ett utdrag återges här ur en utförlig artikel om olyckan.
Banmästare Per Erik Palm, som befann å grustågets lokomotiv då sammanstötningen skedde, skållades över hela kroppen av den utströmmande ångan och fick bröstkorgen illa klämd och antagligen svåra inre skador. Palm hade dock krafter nog att ta sig själv ner från lokomotivet. Han inbars i väntsalen, där han utandades sin sista suck, ungefär 20 minuter efter det olyckan inträffat. /... / Den förolyckade banmästaren Palm var en allmänt omtyckt man, högt värderad av förmän, kamrater och underordnade. Han efterlämnar hustru och fyra barn i åldern 11 - 3 år.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1918-06-04).
Anm: Palm var född 1877-06-05 i Knista (T) och var bosatt i Broby nr 5 i Östra Broby socken. Han var sedan 1907 gift med Inga Serafia Bernrot (1875-1952).
-------------------------------------------------------------------------
Dödsolycka å bangård.
23-årige banvakten J. A. E. Johansson från Erikslund blev i fredags överkörd å Erikslunds bangård, och svårt massakrerad. Den skadade infördes till Sundsvalls lasarett, där han sent på aftonen avled. J. var ogift.
(Ur Dalpilen tisdag 1918-07-09).
Anm: Johan August Enkarius Johansson, var född 1895-02-20 i Borgsjö, son till banvakten August Johansson o.h.h. Maria Persdotter i Byn. Enligt dödboken för Borgsjö var han banvaktsaspirant, "Olyckshändelse, öfverkörd å järnväg (ej i tjänstgöring)".
------------------------------------------------------
Vid den svåra olyckan vid Getå 1918-10-01 omkom banvaktsförmannen Klas Ludvig Gunnar och hans hustru och deras 3½ år gamle son. De bör rimligen ha varit på en privat resa, men förtjänar att bli omnämnda här.
Gunnar var född 1885-06-05 i Vikingstad (E) och sedan 1917-12-15 gift med Selma Maria Johansson, f. 1883-11-20 i Flisby (F). Den lille sonen var Klas Ivar, född 1915-03-25.
Familjen var bosatt på Celsiusgatan 2 i Kungsholms församling i Stockholm.
Samtliga begravdes i Norrköping.
(Getå 1918-10-01).
------------------------------------------------------
Banmästare överkörd och dödad av tåget.
Jönköping, tisdag.
Banmästare A. Malmberg från Forserum blev i dag på f.m., då han befann sig på inspektionsfärd, i närheten av Tenhults station påkörd av nedgående tåget till Jönköping. Han blev ohyggligt massakrerad och dog ögonblickligen. Malmberg var 60 år gammal och efterlämnar maka och barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1918-11-27).
Anm: Den förolyckade var banmästaren Karl August Malmberg, f. 1858-09-07 i Gustaf Adolf (R), sedan 1885 gift med Matilda Karolina Blom (1851-1929). Makarna hade fem vuxna barn.
------------------------------------------------------
Den 11 januari 1919 överkördes och dödades å linjen Huddinge - Tullinge banvakten nr 4139 C. A. Karlsson.
(ur Statens Järnvägar, Banavdelningen, berättelse för 1919).
Anm: Karl Adolf Karlsson, var född 1876-01-11 i Bodarne (T) och var med sin familj bosatt i hyrd bostad i Rödmossen, Botkyrka
------------------------------------------------------
Den 16 januari 1919 överkördes och dödades av tåg nr 1002 i tunneln vid Jonsereds fabriker banvaktsaspiranten E. A. Aronsson, som var sysselsatt med spårarbeten.
(Ur Statens Järnvägar, Banavdelningen, berättelse för 1919).
Anm: Einar Algot Aronsson var född 1899-02-03 i Skallsjö (P) och bosatt i föräldrahemmet vid Skallsjö Stom, son till arrendatorn August Andersson och hans hustru Emma Sofia Karlsdotter.
-------------------------------------------------------
Banvakten Aron Sigfrid Samuelsson omkom 1919-02-04. Notering i Lilla Malma döds- och begravningsbok:
"Olyckshändelse; dödad av tåget; stod för nära å banvallen, när tåget gick fram."
Anm:
Samuelsson var född 1877 i Stora Lundby (P) och sedan 1907 banvakt i banvaktsstugan Lundby i Lilla Malma socken vid Mellersta Södermanlands järnväg. Han efterlämnade hustru och tre barn 6 - 11 år.
-----------------------------------------------------
Den kullkörda banmästaren i Gävle dog.
Banmästare G. A. Larsson vid Gävle-Dala järnväg, vilken i torsdags blev omkullkörd av ett växellok på rangerbangården, avled på måndagsaftonen på Gävle lasarett på grund av de skador han ådragit sig vid olyckan. Han var 53 år gammal.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1919-02-12).
Anm:
Den omkomne var Gustaf Adolf Larsson, f. 1865-11-27 i Ovansjö (X). Han var sedan 1895 gift med Anna Josefina Pierrou (1875-1950). Makarna hade fyra barn i åldern 4 - 23 år.
-----------------------------------------------------
Ohygglig dödsolycka.
En ohygglig dödsolycka har inträffat i Deje. Vid half 5-tiden en eftermiddag kom en banvakt körande med en dressin på järnvägen mellan Halla banvaktsstuga och Deje station medförande som passagerare sin 60-åriga svärmor Stina Andersson. Utan att dessa märkte något, kom ett växellok körande bakom dressinen. Lokomotivföraren hann icke i tid stoppa, utan lokomotivet körde öfver dressinen, Banvakten räddade sig i sista stund under det att den gamla blef ohyggligt massakrerad och omedelbart afled. Banvakten erhöll endast några obetydliga skråmor.
(Ur Nordstjernan fredag 1919-02-21).
------------------------------------------------------
Den 22 februari 1919 överkördes och dödades av tåg nr 741 å linjen Ovanåker-Edsbyn en äldre kvinna, Karin Andersson*, vilken tjänstgjorde som grindvakt.
*) Rätt namn var Andreasson.
(Ur Statens Järnvägar, Banavdelningen, berättelse för 1919).
Anm: Karin Andreasson var född 1850 i Ovanåker och bosatt i Ennebo nr 2, Ovanåker.
------------------------------------------------------
2-årig gosse påkörd och dödad av tåget och svårt skadaad.
Strax efter kl. 10 på lördagsförmiddagen blev en liten 2-årig gosse, Karl Erik Sterner, son till en banvakt vid statens järnvägar, påkörd av ett tåg mellan Tomteboda och Hufvudsta stationeer. Den lille, som lämnats utan tillsyn, hade krupit upp på banvallen, just då tåget passerade. Av lokomotivet erhöll han ett svårt slag i huvudet. Under färden till Sabbatsberg var den lille medvetslös, och mycket ringa hopp finns för hans liv.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1919-04-27).
Anm: Den påkörde gossen var Karl Erik Eriksson Sterner, f. 1917, avled på sjukhuset samma dag. Han var son till banvakten banvaktsstugan 154 Tomteboda Erik Eriksson Sterner och hans hustru Ragnhild Maria.
------------------------------------------------------
Dödad av tåget.
Överkörd och dödad av tåget blev i torsdags hustrun till en banvakt Karl Hallin, Hagen, vid Hallsberg-Pålsboda banan. Hon skulle tjänstgöra vid grindarna vid en landsvägsövergång och hade därvid tydligen sprungit över banan och kommit under ett framrusande tåg. Hon återfanns sedan liggande död på spåren. Hustru Hallin var 45 år gammal och efterlämnar make och fem minderåriga barn.
(Ur Dagens Nyheter 1919-06-14).
Anm: Den omkomna var Kristina Ottilia Hallin, f. Persson, född 1876 i Kumla (T), maka till banvakten Karl Herman Hallin i banvaktsstugan 140 Hagen. De hade fem hemmavarande barn.
-------------------------------------------------------
Den 26 augusti 1919 påkördes av banavdelningens extratåg litt. Fm å linjen Krokek - Åby banvaktsaspiranten nr 5756 E. B. Löfstedt. L. skadades så svårt, att han efter ett par timmar avled.
(Ur Statens Järnvägar, Banavdelningen, berättelse för 1919).
Anm: Ernst Bertil Löfstedt, var född 1900-09-27 i Brännkyrka (B), ogift och bosatt i Porsgata banvaktsstuga, Krokek. Han var son till banvakten Ernst Valdemar Löfstedt och hans hustru Beda Amanda Jonsson.
-------------------------------------------------------
Överkörd och dödad
av tåget blev på torsdagsmorgonen banvakten P. A. Andersson-Ljungqvist i Slöinge, Hallands län. Den omkomne var 61 år gammal och efterlämnar hustru och flera barn.
(Ur Dalpilen 1919-10-07).
Anm: Olyckan inträffade 1919-10-02. Den omkomne var Peter Aron Andersson Ljungqvist, f. 1858-08-31 i Angelstad (G), han efterlämnade hustru och sex hemmavarande barn. Han var banvakt i 587 Sprottorp norr om Slöinge sedan 1886.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåget
Norrtälje, måndag.
Av tåget till Norrtälje i afton överkördes och dödades strax utanför staden en banvakt Gustaf Andersson. Andersson, som var cirka 40 år gammal och i mer än tio år varit järnvägens tjänst, efterlämnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1920-10-05).
Anm: Extra banvakten Karl Gustaf Andersson var född 1880-05-30 i Frötuna (B) och var sedan 1906 gift med Augusta Teresia Eriksson (1878-1960). De hade tre barn och var bosatta i egna fastigheten Björklund under Vigelsjö, Norrtälje.
---------------------------------------------------------
Två järnvägsmän illa skadade vid dressinfärd.
RONNEBY, måndag.
Då Blekinge kustbanors ångdressin i kväll vid 7-tiden inkom till Bräkne-Hoby station körde den med full fart på ett på stationen stående godståg, varvid dressinen slogs i spillror och godstågets sista vagn ramponerades. Dressinens passagerare, överbanmästare E. Johansson och kontorsskrivare Ture Jönsson från Ronneby, vilka voro ute på tjänsteresa framdrogos illa skadade ur spillrorna och infördes till Karlshamns lasarett. Anledningen till olyckan torde vara att det elektrisk ljuset slocknat för tillfället, varför dressinens förare ej observerat godståget.
Ur Dagens Nyheter tisdag 1920-10-12.
----------------------------------------------------------
Banvakt påkörd av snälltåget, men obetydligt skadad.
Norrköping, torsdag.
En olyckshändelse, som kunde ha kostat ett människoliv, inträffade i dag å banlinjen Graversfors - Simonstorp. Då banvakten S. Welin befann sig ute på linjen på en trehjuling i och för inspektion, blev han påkörd bakifrån av ett södergående extra snälltåg samt slungad i diket. Welin hade förut erhållit kännedom om att ett snälltåg var i annalkande, men glömt detta. Han undgick, som genom ett under, döden och erhöll endast ett större krossår i huvudet, dock ej värre än att han själv kunde bege sig till sitt hem. Trehjulingen däremot blev fullständigt sönderslagen.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1920-12-24).
Anm: Den berörda banvakten måste ha varit Svante Bernhard Welin, f. 1867 och bosatt i banvaktsstugan 21 Yddetorp med sin stora familj, hustru och elva barn.
---------------------------------------------------------
Banvakten Karl Sedin, Tälle banvaktsstuga, Hardemo (T) blev 1921-01-14 överkörd och dödad av tåget.
Ur Död- och begravningsboken för Hardemo F:2, s. 82.
Anm: Sedin var född 1863-09-30 i Skövde och änkling sedan 1919-12-17.
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd av tåget vid Hagalund.
Vid halv 12-tiden på lördagsförmiddagen kallades ambulansvagen ut till Hagalunda järnvägsstation för att hämta en 30-årig banvakt, Erik Eriksson, vilken blivit överkörd av tåget. Eriksson hade jämte en kamrat passerat över banan och icke observerat tåget, som knuffat omkull dem bägge.(Dagens Nyheter söndag 1921-01-30).
---------------------------------------------------------
Banvaktmästare dödad vid Tidaholm.
Falköping, onsdag.
I går afton, när sista tåget från Vartofta till Tidaholm närmade sig sistnämnda station, stötte det cirka 500 meter från stationen mot en dressin, varå banmästare Viktorin befann sig. Denne slungades av och erhöll i fallet svåra skador. Han transporterades till lasarettet i Tidaholm, där han kl. 12 i natt avled. Den omkomne var omkring 45 år gammal och efterlämnar hustru och åtta barn.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1921-02-17).
Anm: Den förolyckade, banmästare Johan Alfred Viktorin var född 1878-08-09 i Synnerby (R). Han var sedan 1922 gift med Anna Maria Stadig (1875-1964) och var bosatt vid Hångsdala station.
Ytterligare lite uppgifter om Viktorin och en bild med honom finns under objektet Hångsdala station.
---------------------------------------------------------
Dressinen spårade ur - banvakten illa skadad.
En banvakt Erik Ekendahl, som på lördagskvällen var ute i tjänsteärende på järnvägen vid Stufsta och använde sig av en trampdressin, fick kedjan till dressinens drivhjul intrasslad i ett av rälshjulen. Följden blev att dressinen spårade ur och Ekendahl kastades handlöst i marken. Han ådrog sig därvid ett svårare krossår i huvudet. Sedan d:r Almroth i Älfsjö givit honom första vården, fördes Ekendahl med första tåglägenhet till Stockholm och inlades på Serafimerlasarettet.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1921-09-11.
---------------------------------------------------------
Dödsolycka på Västra stambanan - Banvaktstralla påkörd. - Banvakten svårt skadad, hustrun dödad.
GÖTEBORG, fredag. (TT) En svår olyckshändelse inträffade i går kväll i närheten av Kåhögs hållplats på Västra stambanan, då ett extratåg på ingående till Göteborg körde över en tralla, på vilken befunno sig banvakten vid Partille K.A. Eriksson och hans hustru. Den senare blev ohyggligt massakrerad och torde ha ljutit en ögonblicklig död. Eriksson själv erhöll svåra skador, bl.a. i ryggen, och infördes i medtaget tillstånd till Sahlgrenska sjukhuset. Han tros kunna räddas till livet. Makarna Eriksson voro på väg till sitt hem, då olyckan inträffade. De hade tydligen ingen kännedom om extratågets ankomst.
Den omkomna fru Eriksson var 33 år gammal och efterlämnar förutom maken sju barn.
Ur Svenska Dagbladet lördag 1921-10-22.
Anm: Den omkomna banvaktshustrun Elin Konstantia Eriksson, f. 1888-07-27. Hennes make banvakten Karl Adolf Eriksson, f. 1887-01-20, avled av sina skador på Sahlgrenska sjukhuset 1921-10-31. De efterlämnade barnen var 1 - 13 år gamla. De placerades i olika fosterfamiljer, någon i Vara, de övriga runt Göteborg - Partille - Lerum.
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd av tåget.
BOLLNÄS, söndag. TT. Strax söder om Lottefors överkördes i går afton en 57-årig banvakt Jonas Olsson från Lottefors. Han hade just passerat sin sträcka till slut då tåget överkörde honom. Olsson erhöll ett hårt slag i tinningen och ett fruktansvärt sår i magen. Extratåg utgick från Bollnäs för att hämta honom till läkare, men vid framkomsten till Bollnäs var han redan död.
Ur Dagens Nyheter måndag 1921-11-21.
Anm: Olsson var född 1864-05-25 i Arbrå (X). Hans hustru Edla Fredrika Alexandra Lundholm hade avlidit 1919.
---------------------------------------------------------
Klämd till döds mellan buffertarna.
KATRINEHOLM, onsdag.
T.T. Banvakten C.J.A. Graff från Sköldinge blev i eftermiddag på Katrineholms bangård så illa klämd mellan ett par buffertar att han omedelbart avled. Han var 38 år och efterlämnar hustru och fyra barn.
Ur Dagens Nyheter torsdag 1922-02-02).
Anm: Banvakten Karl Johan August Graaf, var född 1894-09-09 i Botkyrka och hade varit banvakt i Åsa, Sköldinge sedan 1918. Han var gift med Vendla Elisabet Karlsson, f. 1886 i Ösmo.
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd och dödad av tåget.
Bollnäs, söndag.
Vid 12-tiden natten till söndagen påkördes och dödades av uppgående Norrlandståget mellan Åshammar och Järbo banvakten A. T. Åsblom från Järbo. Han var 43 år gammal och efterlämnar hustru och tio barn.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1922-05-15.
Anm: August Teodor Åsblom, f. 1879-03-09 i Ovansjö (X). Han var gift sedan 1901 med Justina Vilhelmina Alin (1880-1930). De hade som nämnt tio barn, som var i åldern 2 - 23 år.
---------------------------------------------------------
Banvakt kastar sig framför tåget och dödas.
Skövde, lördag.
Första banvakten vid Sköfde-Axvall-banan G. Andersson kastade sig i förmiddags framför ett godståg på statens järnvägar mellan Skultorps och Sköfde stationer. Han ljöt en ögonblicklig död. Han var i fyrtioårsålden och gift.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1922-07-02.
Anm: Den omkomne var Gustaf Vilhelm Andersson, f. 1881-11-09 i Börringe (M). Han var sedan 1908 gift med Elin Maria Falk (1887-1978). Han var banvakt vid Skövde - Axvalls järnväg sedan 1908. Makarna hade tre barn, ett tvillingpar f. 1909 och en nyfödd dotter.
---------------------------------------------------------
Dödad av tåget.
Persontåget n:r 2 å Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg påkörde och dödade på söndagskvällen strax väster om åbron vid Stensberg banvakten J. Kristoffersson från Stavsjö hållplats. Kristoffersson kom körande å linjen med sin tralla och strax före honom åkte en kamrat, för vilken han skulle inspektera linjen. Denne observerade det ankommande tåget och lyckades sätta sig i säkerhet, medan Kristoffersson ej hann undan utan överkördes. Han medtogs till Ljungby och fördes till lasarettet, men där hade man endast att konstatera, att han var död.
Kristoffersson var en man i 60-årsåldern och änkling. En av den så sorgligt omkomnes söner är stationskarl vid Bolmens station. En annan son till Kristoffersson överkördes och dödades för en del år sedan å Karlshamns station, där han var anställd i järnvägens tjänst.
(Ur Smålandsposten tisdag 1922-12-12).
Anm: Johan Gustaf Kristoffersson var född 1862-07-16 i Ryssby (G), gift 1883 med Ida Kristina Salomonsdotter, f. 1853 i Ryssby (G), död 1920-11-03. Kristoffersson var banvakt i vaktstugan Neglinge Skattegård i Angelstad (G).
---------------------------------------------------------
Banvakt omkommen vid sammanstötning med tåg.
På morgonen den 25 juli inträffade strax söder om Gusums järnvägsstation å Vikbolandsbanan en sammanstötning mellan tåget från Valdemarsvik och en dressin. Olyckan ägde rum i en stark kurva. Banvakten O. Stenberg från Gusum, som åkte på dressinen blev under försöket att hoppa av densamma svårt skadad i underlivet, varjämte han bröt ena benet.
Tåget medtog Stenberg till Söderköping, där han emellertid avled på lasarettet.
Stenberg var 35 år gammal och efterlämnar hustru och tre barn.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1923-07-28 och Svenska Järnvägstidningen nr 23 lördag 1923-08-11, s. 12)
Anm: Banvakten Johan Oskar Andersson Stenberg var född 1890-01-13 i Jonsberg (E) och gift 1914 med Agnes Matilda Karlsson, f. 1888 i Furingstad (E), död 1975 i Gusum.
--------------------------------------------------------
Banvakt svårt skadad vid dressinfärd. Dressinen körde över en hund och urspårade.
Malmö, måndag.
En olyckshändelse inträffade i eftermiddag strax invid Bosarps hållplats norr om Eslöfs station. En statens järnvägar tillhörig motordressin på väg mot Hessleholm råkade nämligen under full fart att urspåra. Dressinen, som var bemannad med endast motorföraren, banvakten Karlsson från Lund, slogs fullständigt i spillror. Föraren blev mycket illa skadad och måste transporteras till Lunds lasarett. Olyckan tros ha inträffat då dressinen körde över en hund som kommit in på banan. Enligt vad T.T. från lasarettet erfarit, var Karlsson vid 8-tiden i afton fortfarande medvetslös. Tillståndet betecknas som allvarligt och utgången som oviss.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1923-10-30).
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd av tåget mellan Dysjön och Bräcke.
SUNDSVALL, fredag (TT). Banvakten N. Andersson, boende i Kotjärns banvaktsstuga mellan Dysjön och Bräcke blev i morse överkörd och dödad av ett tåg. A. färdades på dressin i samma riktning som tåget och upphanns av detta i en kurva vid Sandbäck. Till följd av kurvan observerade lokföraren icke Andersson förrän det var för sent att bromsa tåget. (Andersson blev ohyggligt massakrerad.*) Han var född 1894 och efterlämnar hustru och två barn.
*Meningen inom parentes är från Dagens Nyheters rapport om samma olycka.
Anm: Banvakten Nikolaus Andersson var född 1894-07-16 i Bräcke, gift sedan 1918 med Märta Olivia Olsson, f. 1892 i Bodsjö (Z) och bosatt under Bensjö nr 1. Olyckan inträffade 1924-02-22.
---------------------------------------------------------
Tåget körde i snöyran över banmästaren.
Västervik, fredag
Banmästare K. Henriksson från Åtvidaberg överkördes idag vid Överum av Västervik-Norsholmståget. På grund av snöyran och snön på skenorna varken såg eller hörde Henriksson tåget, som nalkades honom bakifrån. Icke häller tågpersonalen observerade att linjen ej var klar. Med extratåg infördes den skadade till Västerviks lasarett. Skadorna är av svår, men förmodligen ej av livsfarlig beskaffenhet.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1924-02-23).
---------------------------------------------------------
Banvaktsförmannen Erik Karlsson, f. 1880-05-02 i Kumla (T), bosatt i Mosjö (registrerad under Mosås station) omkom 1924-03-02 vid Säbylunds anhalt då han blev överkörd och massakrerad av ett snälltåg. Han efterlämnar hustru och sex barn.
(Ur Svenska Järnvägstidningen 1924 nr 8 samt Mosjö dödbok F:3, s. 72)
Dagens Nyheter rapporterar tisdag 1924-03-04:
Banvaktsförman dödad av tåget. Den döde efterlämnar hustru och sex barn..
Örebro, måndag.
44-åriga banvaktsförmannen E. Karlsson i Mosås blev på söndagsaftonen vid Säbylunds anhalt överkörd och dödad av ett snälltåg. Den omkomne efterlämnar hustru och sex barn.
Karlsson var sedan 1913 bosatt i banvaktsstugan 308F Näset.
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd vid Simonstorp.
Norrköping, onsdag.
Vid 10-tiden på torsdagskvällen överkördes cirka tre kilometer söder om Simonstorps station mellan Norrköping och Katrineholm en cirka 40-årig banvakt vid namn Lundkvist, bosatt vid Graversfors. Lundkvist var på hemfärd i en dressin från en inspektionsresa, då olyckan inträffade. Han blev ohyggligt massakrerad. Den omkomne efterlämnar hustru och flera barn.
(Ur Dagens Nyheter 1924-07-03).
Anm: Banvakten Johan Lundqvist var född 1880-04-15 i Umeå och sedan 1903 gift med Amanda Charlotta Wänström (1882-1970). Makarna hade fyra barn och var bosatta i banvaktsstugan 26 Sten, Kvillinge (E).
---------------------------------------------------------
Banförman skadad av tåg i Hagalundstunneln.
Strax efter klockan 4 på onsdagsmiddagen inträffade i Hagalundstunneln en olyckshändelse, som emellertid avlöpte utan att något människoliv spilldes. En banförman Karl Hjalmar Lindblom befann sig inne i tunneln gående vid det ena spåret. Han hörde ett tåg blåsa utanför tunneln, men trodde att det var ett växellok vid Hagalunds station, varför han obekymrat fortsatte. Det var det ordinarie tåget från Hagalund han hört och då han alltjämt gick på banvallen fick han en kraftig törn av lokomotivet så han slungades in mot bergväggen i tunneln.
Som genom ett under slapp han ifrån det farliga äventyret utan svårare skador. Han fick ett krossår i huvudet samt klagade över smärtor i ryggen, men var dock vid full sans när ambulansvagnen förde honom till Serafimerlasarettet, där han nu vårdas. Någon fara för livet föreligger således ej.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1924-12-04)
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd och dödad av tåget.
Uppsala, söndag.
Banvakten E. W. Jansson överkördes och dödades på lördagen vid Mehedeby av Gävletåget. Hur olyckan gått till vet man ej med bestämdhet, då ingen var vittne till densamma, men man förmodar att Jansson, då han i sista stund öppnat bommen över järnvägen snavat och fallit under tåget. Jansson, som var i 45-årsåldern, efterlämnar hustru och fem barn.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1925-05-11).
Anm: Banvakten Erik Gustaf Jansson var född 1882-11-23 i Vendel (C) och var sedan 1907 gift med Johanna Maria Andersson, makarna hade fem barn i åldern 11-23 år. Familjen bodde i Grimsarbo, sannolikt i banvaktsstugan 21 Grimsarbo, Tierp.
---------------------------------------------------------
Dressinolycka vid Karlberg. En åkande störtar på 7 m. höjd ned på vägbanan.
Vid 4-tiden på torsdagseftermiddagen inträffade vid vägporten strax norr om Karlberg en dressinolycka av allvarligare slag. En mindre motordressin från Stockholms Central, som hämtat en del materiel vid Tomteboda järnvägsförråd, råkade vid återfärden urspåra vid en växel som är belägen omedelbart invid nämnda vägport, varvid dressinen av farten kastades ned på den 6 à 7 meter under järnvägsspåret befintliga vägbanan. Dressinen fördes vid olyckstillfället av en banvakt Andersson, och dessutom medföljde en banarbetare Eriksson, båda från Stockholms Central. Eriksson störtade ned på vägbanan och ådrog sig en del skador, varför han fördes i ambulansvagn till Sabbatsbergs sjukhus, där skadorna befunnos vara av sådan beskaffenhet att måste kvarstanna. Andersson däremot undkom i det närmaste oskadd.
Anledningen till olyckan torde vara att växeln ej låg rätt, oaktat tillstånd från Tomteboda ställverk givits att befara spåret. Emedan farten med sannolikhet varit för hög, tog urspåringen större proportioner än fallet varit vid normal hastighet.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1925-07-10).
---------------------------------------------------------
Banvakten i döden för att rädda sin tralla.
Bollnäs, måndag.
På måndagsförmiddagen blev en närmare 60-årig banvakt E. G. Åhlund påkörd av ett lok i närheten av bron över Ljusnan vid Landafors. Åhlund, som befann sig vid sidan av spåret, skulle försöka rädda sin tralla, på vilken han transporterat timmer och som stod kvar på banan. Han erhöll härvid en så kraftig stöt av loket att han slungades i diket och fick ena benen avslaget samt en större kontusion i huvudet. I medtaget tillstånd fördes den skadade med extratåg till Bollnäs och inlades på lasarettet. Där avled han emellertid i afton till följd av de erhållna skadorna.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1925-10-20).
Anm: Banvakten Erik Gustaf Åhlund var född 1867-11-25 i Västra Vingåker (D). Han var sedan 1904 gift med Katrina Karlsson (1876-1940). Mannen hade fyra barn från ett tidigare äktenskap och hustrun ett, tillsammans hade de sex barn. De var bosatta i Granbo 2, Hanebo (X).
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåget.
Kiruna söndag.
I dag på morgonen, strax före 8, inträffade en dödsolycka å Riksgränsbanan. Banvaktsförman Nils Gustaf Uppenberg vid Rautas station och hans 12-årige son skulle ut på jakt och begåvo sig på dressin över Rautasbron. Just som de kommo på bron överraskades de av persontåget från Kiruna. Båda kastade sig av dressinen, men fadern blev, under försök att rädda dressinen, påkörd av tåget. Dressinen stötte till Uppenberg, så att han kastades från bron ner på älvstranden från tre meters höjd. Huvudskålen spräcktes, och under transporten till Kiruna avled han. Gossen erhöll ett kraftigt slag av geväret samtidigt som dressinen påkördes, men skadades icke livsfarligt. Uppenberg var född 1882 och efterlämnar hustru samt tre minderåriga barn.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1925-10-26).
Anm: Uppenberg var född 1882-11-08 i Hammerdal (Z) och var sedan 1910 gift med Elisabet Margareta Larsson (1873-1955) och hade tillsammans två barn samt flera i var sitt tidigare äktenskap.
---------------------------------------------------------
Banvakten Hj. Strömberg överkörd av morgontåget. Rusade ut ur banvaktsstugan för att rädda dressinen.
En uppskakande olyckshändelse inträffade på tisdagsförmiddagen kl. 8,30 på Rättviksbanan, i det nedgående persontåget numro 56 från Mora till Falun vid Öja banvaktsstuga, ungefär 1 kilometer norr om Vikarbyns station, överkörde och dödade banvakten Hjalmar Strömberg. Denne hade efter inspektion utefter linjen lämnat sin dressin, en s. k. velocipeddressin, på järnvägsspåret utanför banvaktsstugan och gått in i något ärende. Strax innan tåget kolliderade med den på spåret stående dressinen, kom Strömberg utrusande för att flytta dressinen av spåret, vilket givetvis icke lyckades honom. Han blev slungad under loket och torde ha ljutit en ögonblicklig död. En medarbetare i Länstidningen har haft ett samtal med föraren pa tåget, lokföraren Ernst J. Westman i Norslund, vilken berättat, att det tåg han vid tillfället förde och som skulle anlända till Vikarbyns station kl. 8,29 f. m., i den långa lutningen ned mot Öja banvaktsstuga framförts under det ångan varit frånslagen maskinen. På ett avstånd av 500-300 m. hade såväl lokföraren Westman som eldaren upptäckt ett föremål utanför banvaktsstugan på spåret. Föraren lät genast sätta till bromsarna och gav även den här utprickade signalen. Strax därpå fick lokpersonalen klart för sig, att det var en velocipeddressin, som stod på spåret, och då tåget hade en hastighet av 5 mil i timmen, insågs klart att dressinen ej stod att rädda. Att bromsningen ej blivit den mest effektiva, torde ha berott på att kannorna i vacuumbromsarna på grund av kölden stelnat något samt att blocken varit nedisade. Ögonblicket innan tåget kolliderade med dressinen kom Strömberg utspringande ur banvaktsstugan i tydlig avsikt att rädda dressinen undan tåget. Han hann dock knappast fatta tag i dressinen, förrän kollisionen inträffade. Dressinen slängdes därvid från spåret och Strömberg kastades under loket. Omkring 100 rn. släpades han med, innan tåget stannade. Man fann då Strömberg ligga under loket med ena armen under det andra hjulparets ena hjul, så att handen låg framför hjulet på skenan och huvudet bakom samma hjul. Kroppen hade tydligen blivit dubbelviken och släpats med. Genom att böja undan huvudet och gå back med tåget kunde man taga fram Strömberg, som då var blodig i ansiktet av krossår i huvudet men vid hastigt påseende ej tycktes vara så allvarligt massakrerad, som man kunnat vänta. Det skedda inrapporterades till Rättvik av tågpersonalen omedelbart. Banvakten Hjalmar Strömberg, som hade att bevaka linjen Sjurberg—Stumsnäs, hade varit upp till Sjurberg med sin dressin och hade på återvägen stannat vid sin stuga vid Öja och gått in troligen för att i den rätt starka kölden få en kopp varmt kaffe. Av en eller annan anledning hade han glömt det annalkande tåget och icke förrän detsamma hördes inpå stugan, hade han erinrat sig, att dressinen fortfarande stod på spåret, samt rusat ut för ett rädda den med ovan omtalade sorgliga påföljd.
Strömberg var en 35 års man och efterlämnar hustru och tre barn. Han karaktäriseras som en ovanligt arbetsam och duglig tjänsteman med de bästa utsikter för framtiden. Att Strömberg varit så angelägen om att rädda dressinen, styrker den förmodan, att dressinen var hans egen. Järnvägen håller visserligen sina banvakter med dressiner men dessa äro sådana som stakas fram, varför det icke är ovanligt att banvakterna på egen bekostnad skaffa sig velocipeddressiner, som äro betydligt lättsammare att färdas med. På eftermiddagen hölls polisförhör i saken av landsfiskal M. Olsson i Rättvik.
(Ur Dalpilen torsdag 1925-12-17).
Anm: Banvakten John Hjalmar Strömberg var född 1889-04-13 i Rättvik, son till banvakten Johan Fredrik Strömberg i Vikarbyn. Han tjänstgjorde först en tid som järnvägsarbetare i Vikarbyn, flyttade 1914 till Blyberg i Älvdalen som järnvägsarbetare, blev senare banvakt och återvände 1922 till Vikarbyn i Rättvik. Var gift och hade tre hemmavarande barn.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av snälltåget vid Södertälje.
Gick ur vägen för annat tåg.
Olycklig färd med dressin på torsdagsmorgonen.
I närheten av Bränningetunneln mellan Järna och Södertälje blev vid 8-tiden på torsdagsmorgonen banvakten O. Karlsson i Bränninge överkörd och dödad av nattsnälltåget från Malmö. Han befann sig ute i tjänstgöring och åkte dressin åt Södertäljehållet. Då olyckan inträffade hade han, för att låta en från Södertälje kommande motorvagn passera, just flyttat över från högra till vänstra spåret. I samma ögonblick kom Malmötåget, och olyckan var omöjlig att avvärja. Innan föraren hann stanna hade hela tåget gått över mannen. Den döda kroppen, som var fruktansvärt massakrerad, togs av tågpersonalen med till Södertälje Södra och fördes därifrån till bårhuset. Karlsson som var i 40-årsåldern, efterlämnar maka och ett fosterbarn.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1926-12-10).
Anm: Banvakten Ernst Olof Karlsson var född 1883 i Gryt (D) och sedan 1909 gift med Hulda Sofia Ling. Han hade varit banvakt här i två år.
---------------------------------------------------------
Tvååring dödad av tåget.
Strax i närheten av Broddbo station, invid Sala, inträffade på tisdagseftermiddagen en olycka, varvid en tvåårig flicka, dotter till en banvakt Ahlin, blev dödad av södergående Norrlandståget nr 103, som anländer till Stockholm kl. 6.59 på kvällen.
Den lilla hade passat på att i ett obevakat ögonblick springa ut ur banvaktsstugan, som ligger omkring 2 kilometer norr om Broddbo station. Föräldrarna hade gått till samhället i något ärende, och en barnjungfru skulle under tiden passa familjens barn. Medan barnjungfrun var upptagen av att sköta familjens mindre barn, tog sig tvååringen ut genom dörren upp till banvallen. Tåget kom med stark fart nedför den långa sluttningen, och då man i sista stund upptäckte den lilla, fanns ingen möjlighet för föraren att stoppa tågsättet. Flickan fick en törn av lokomotivet, blev svårt massakrerad och kastades ett gott stycke från banvallen. Döden var ögonblicklig. Tåget kunde på grund av lutningen och den starka farten inte stanna förrän vid stationen efter de två kilometerna.
Ur Dagens Nyheter onsdag 1927-05-04.
Anm: Den förolyckade flickan var Asta Maria, f. 1925-04-13, dotter till banvakten Ivar Teodor Ahlin och hans hustru Agnes Eugenia Olsson från banvaktsstugan Rensmur.
---------------------------------------------------------
Påkörd av tåget och livsfarligt skadad.
BORÅS; torsdag. Ett tåg från Skene påkörde på torsdagseftermiddagen mellan Sävsjöns banvaktstuga och Viskafors i en kurva en dressin, på vilken åkte en banvakt samt 70-årige fabriksarbetaren A. Bengtsson från Seglora. Banvakten hann kasta sig av dressinen utan att skada sig, men Bengtsson erhöll en kraftig törn av loket. Sedan tåget stoppat togs Bengtsson ombord på tåget, som förde den skadade till Borås. På lasarettet, dit han fördes, konstaterades att han fått ena lungan skadad. Tillståndet är allvarligt.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1927-05-13).
Anm: Den skadade var Klas Alfred Bengtsson, f. 1857-11-08, änkling sedan 1925 och hemmahörande i Vinterkärret under Bogryd i Seglora. Han avled av sina skador dagen efter olyckan.
---------------------------------------------------------
Dödsolycka på Ostkustbanan. Dressin spårar ur, en av de åkande bryter nacken.
En dödsolycka inträffade vid 6-tiden på onsdagseftermiddagen vid Högom, strax utanför staden [Sundsvall], varvid en banvakt David Josefsson från Nolby, Njurunda omkom. Josefsson, som under dagen arbetat vid Ostkustbanan i Selånger, var då olyckan inträffade på hemresa med dressin tillsammans med en banmästare Nilsson i Sundsvall. Vid en järnvägsövergång hade en sten rullat in på spåret och förorsakade att dressinen spårade ur, varvid Nilsson kastades i diket och Josefsson blev liggande mellan skenorna. Josefsson, som antagligen bröt nacken, avled omedelbart, under det att Nilsson undkom med några mindre blessyrer. Josefsson var i 40-årsåldern och efterlämnar maka och ett barn.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1927-10-06).
Anm: Banvakten David Mauritz Josefsson var född 1889-09-17 i Tranemo (P) och var sedan 1915 gift med Hildur Charlotta Johansson (1886-1967). Bosatt i Kvissle, Njurunda (Y), där han varit banvakt sedan november 1926, då inflyttad från Vallerstad (E).
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad vid Jönköping.
Jönköping, söndag.
Banvakten E. Jonsson från Berghalla, en anhalt strax norr om Jönköping, blev på lördagseftermiddagen överkörd och dödad av ordinarie tåget, som var på ingående till Jönköping. Olyckan inträffade i en kurva. Banvakten, som färdades på dressin i riktning mot tåget, synes ha observerat detta, men missräknat sig på avståndet och försökte lyfta av dressinen, vilket han emellertid ej hann med förrän tåget var inpå honom. Han blev ohyggligt massakrerad och ljöt en ögonblicklig död. Jonsson, som var född 1883, efterlämnar hustru och fem barn.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1928-05-07).
Anm: Banvakten Lars Erik Martin Johnsson var född 1883-02-07 i Nykyrka (R), och var sedan 1920 gift med Rut Maria Karolina Johansson (1894-1987). Johnsson hade från ett tidigare äktenskap fyra barn och gemensamt med hustrun ett barn. Han var banvakt i banvaktsstugan 643 Markaberget, Bankeryd (F) sedan 1912.
---------------------------------------------------------
Åttaåring dödad av tåget.
Göteborg, onsdag.
En 8-årig son till en banvakt Augustsson blev på tisdagsförmiddagen överkörd och dödad av kontinentaltåget från Oslo mellan Öxnereds och Trollhättans stationer. Gossen har troligen ämnat passera banan, som just vid olycksplatsen gör en kurva, men icke observerat det norrifrån kommande tåget.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1928-06-14).
Anm: Den omkomne pojken var Bengt Erland Augustsson, f. 1920, son till banvakten Nils Augustsson och hans hustru Gunhild Linnea i banvaktsstugan 76 Ladugården i Vassända-Naglum.
---------------------------------------------------------
Grindvakterska dödad av tåget.
OSKARSHAMN, söndag. Då nedgående persontåget på Nässjö-Okarshamns järnväg vid niotiden på söndagsmorgonen passerade en banvaktsstuga, Stolpen, omkring en halv mil från Hultsfreds station, överkördes och dödades en 24-årig hushållerska Tora Petersson från Vena socken. Tora Petersson, som var anställd i Stolpen, hade i uppdrag att se till att grindarna vid en övergång voro stängda. Antagligen har hon efter att ha stängt den ena grinden velat skynda över spåret till den andra grinden, men icke hunnit undan för tåget. Egendomligt nog märkte icke tågpersonalen olyckan. Hon släpades men ett femtiotal meter och massakrerades ohyggligt. Hennes lik anträffades av banvakten i Stolpen, när denne en stund senare kom hem.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1928-08-06).
---------------------------------------------------------
74-åriga banvaktshustrun Anna Maria Gustafsson* blev på lördagsmorgonen överkörd och dödad av tåget vid See banvaktsstuga mellan Sandvikens och Kungsgårdens stationer på Gävle-Dalabanan.
(Ur Svenska Dagbladet söndag 1929-09-15)
Anm: Den omkomnas rätta namn var Anna Maria Stadig. Hon var född 1855 i Ockelbo (X) och sedan 1891 gift med banvakten Per Botvid Granlund.
---------------------------------------------------------
Extratåget körde på dressinen - Föraren undkom oskadd som genom ett under.
Jönköping, måndag. Då överbanmästaren H. Liljeqvist i Värnamo i lördags eftermiddag på en motordressin befann sig på hemfärd efter en resa till Ulricehamn mötte han i en kurva mellan Reftele och Bredared ett extratåg, som han icke hade vetskap om. Dressinen och tåget framfördes båda med en hastighet av omkring 40 km. i timmen, och förarna upptäckte varandra först vid ungefär 80 meters avstånd. Bromsarna sattes omedelbart till. Liljeqvist kastade sig handlöst av dressinen ögonblicket innan kollisionen inträffade, och som genom ett under undkom han fullkomligt oskadad. Dressinen blev däremot svårt tilltygad.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1930-04-01.)
---------------------------------------------------------
Under räddar banmästare från säker död.
Hade glömt att Norrlandsexpressen kom.
Dressinen i småsmulor medan mannen gjorde kort visit.
En olyckshändelse som genom en ren tillfällighet undgick att kräva ett människoliv inträffade på torsdagsmorgonen på järnvägslinjen mellan Rosersberg och Märsta stationer. Banmästaren A. N. Bengtsson färdades utefter linjen på sin motordressin vid 8-tiden på morgonen för att inspektera och hade tydligen glömt att nedgående Norrlandssnälltåget, som var en halvtimme försenat, ännu icke hade passerat. Då han hunnit till banvaktsstugan vid Brista erinrade han sig att han hade något att tala med banvakten om och stannade därför och gick upp till stugan. Blott ett par ögonblick därefter kom tåget susande med 90 kilometers hastighet och krossade dressinen. Då lokföraren fått tåget att stanna en bra bit bortom olycksplatsen hade dressinen, som var av den mindre storleken utan tak, trasslat in sig under loket, och det tog cirka 20 minuter innan man fick loss alla resterna. Loket erhöll inga skador.
(Ur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet fredagen den 1930-07-25)
---------------------------------------------------------
Banförmannen fick trallan över sig.
Vid Solna blockpost vid Hagalunds tunnel inträffade tisdag middag en olycka. Banförman Karl Oskar Nyström åkte med en motortralla, som drog en annan tralla, lastad med slipers. Vid Solna blockpost skulle en växel läggas om framför trallorna. Nyström kunde icke stanna dem, utan de åkte över växeln innan denna blev omlagd. Följden blev att motortrallan spårade ur och Nyström föll av. Han fick en stöt av den efterföljande trallan. Ambulans tillkallades omedelbart, och i denna fördes Nyström till Serafimerlasarettet. Nyström hade fått ett par revbensbrott och kommer att röntgenfotograferas för att få konstaterat om han erhållit någon ryggskada. Han uppger nämligen själv att han fick ryggen i kläm mellan marken och den efterföljande trallan.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1930-08-13).
---------------------------------------------------------
Banmästaren blev dödad av tåget på tjänsteresa.
Skulle rädda motordressinen undan loket.
Mannen var döv och märkte ej signalerna.
Sollefteå, fredag. En dödsolycka inträffade - enligt Nordsverige - på julaftonens eftermiddag ett par kilometer norr om Nyhems station på Norra stambanan. Banmästaren J. G. Lindegren befann sig på motordressin på hemväg från en tjänsteresa till Dockmyr då han upphanns av ett godståg från Långsele. Föraren på tåget observerade Lindegren på trehundra meters avstånd och signalerade, men Lindegren vars hörsel var dålig torde icke ha fått klart för sig att tåget var så nära. Han lyckades dock kasta sig ur dressinen och hade även delvis fått denna av spåret, då han blev påkörd av tåget. Han erhöll ett svårt slag i huvudet, varjämte vänstra benet bröts. Döden var ögonblicklig. Den omkomne var född 1872 och efterlämnar maka och sex barn.
Han var i fjol utsatt för en liknande olycka, från vilken han dock räddades oskadd. Det uppgives att han då blev bestraffad för att han lämnade dressinen i sticket och detta förklarar måhända, varför han nu ansträngde sig in i det sista för att få dressinen ur spåret.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1930-12-27).
Anm: Banmästaren Johan Gustaf Lindegren, var född 1872-02-02 i Burträsk (AC). Han var sedan 1895 gift med Eva Matilda Bergström, f. 1876 i Burträsk. Makarna hade åtta barn. Han var banmästare i Nyhem sedan i oktober 1927, tidigare banmästare i Stenbacken, Jukkasjärvi (BD) sedan 1916.
---------------------------------------------------------
Dressin påkörd, banvakt dödad vid Olofström.
Banvakten kastades mot en stängselstolpe.
KARLSHAMN, lördag (TT). Då banvakten O. Svensson från Sandbäck på julaftonen på dressin avpatrullerade bandelen Olofström - Sandbäck upphanns han av nedgående persontåget. Svensson kastade sig av dressinen, men då han skulle försöka rädda denna, hade tåget hunnit så långt att dressinen blev påkörd och slungades mot Svenssonm. Han kastades mot en stängselstolpe och dödades så gott som omedelbart. Svensson var 51 år gammal och efterlämnar hustru och två baarn.
(Ur Svenska Dagbladet söndag 1930-12-28.
Anm: Den förolyckade banvakten var Olof Svensson, f. 1879-09-22 i Jämshög (K). Svensson var 1911 gift med Ingri Nilsdotter. De hade två söner, tvillingar f. 1911. Olyckshändelsen inträffade vid Möllekulla.
--------------------------------------------------------
Banvakten krossades av tåget.
KARLSTAD, måndag (TT). Banvakten J. Grankvist i Gräsås blev i tisdags afton påkörd av uppgående tåget på Karlstad-Munkforsbanan. Han erhöll därvid så svåra skador att han på måndagen avled på Karlstads lasarett. Den omkomne var i femtioårsåldern och ogift.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1930-12-30)
Anm: Den omkomne banvakten var Johan August Grankvist, f. 1881-09-16 i Alster (S). Han var bosatt i Blåshuset, Gräsås i Alster.
--------------------------------------------------------
Banvakten såg ej tåget. Blev överkörd.
DÖDSOLYCKA VID JÄRNA PÅ MÅNDAGEN.
Den andra olyckan på samma plats på en månad.
På Södra stambanan ungefär 3 km. söder om Järna inträffade måndag förmiddag en dödsolycka. 51-årige banvakten Henning Johansson blev påkörd av tåget, som kommer till Järna kl. 10.46 f.m., och ljöt en till synes ögonblicklig död.
På samma plats inträffade för knappt en månad sedan en olycka av samma slag. Den omkomne var då arbetaren Emanuel Gustafsson, som blev dödad av samma tåg. Den bortgängne efterlämnar hustru och två barn.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1931-01-20)
Anm: Den förolyckade banvakten Gustaf Henning Johansson var född 1879 och hade varit banvakt i banvaktsstugan 362 Bankesta i Överjärna sedan 1925. Stugan är belägen vid Nyköpingslinjen men olyckan inträffade på stambanan, så banvakterna hade tydligen ett flexibelt områdesansvar.
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd och dödad av tåget.
UMEÅ, måndag. En banvakt från Trehörningsjö, Viktor Johansson, blev i dag på middagen överkörd och dödad av ett från Vännäs utgående extralok. Olyckan inträffade i närheten av Trehörningsjö station. Lokomotivföraren säger sig icke ha märkt annat än en stör, men icke observerat att han kört över någon. Johansson hittades av några personer liggande kastad på sidan om spåret. Han levde då ännu men avled ett par timmar senare. Han var född 1879 och efterlämnar hustru och flera barn.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1931-02-10)
Anm: Den omkomne banvakten var Johan Valentin Johansson, f. 1879-06-23 i Gideå (Y). Han hade varit banvakt i Trehörningsjö sedan 1919. Tidningens namnuppgift är felaktig.
--------------------------------------------------------
Stort snöskred slungar stuga femton meter.
Sedan onsdag kväll rasar en våldsam snöstorm utefter Riksgränsbanan norr om Narvik. Vid midnatt inträffade ett katastrofalt snöskred mellan Abisko och Björklidens stationer, närmare bestämt vid Nuoljatunnelns södra mynning. Skredet är det största som förekommit längs banan sedan vintern 1904. Det var så kraftigt att det tog med sig allt i dess väg, träd telefonstolpar, stora stenblock m.m. Till och med en banvaktsstuga slungades i väg ett femtontal meter och hamnade med ena gaveln upp mot en kontaktledningsstolpe vid spåret. Till all lycka var stugan obebodd. Samtliga telefon-, telegraf- och elektriska ledningar avbrötos vid olycksplatsen.
Omkring 600 meter av järnvägslinjen blockerades genom snöskredet, och på hela sträckan ligger flera meter djup blötsnö. På några ställen nå snömassorna ett djup av 4-5 meter.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1931-03-27).
Tidningen återkommer 1931-04-22 med följande:
Den 25 mars i år inträffade, som tidigare nämnts, mellan Abisko och Björklidens stationer på riksgränsbanan ett svårt snöskred, som föranledde driftavbrott på linjen norr om Abisko. Vid tillfället utmärkte sig banvakten K. V. Kvist i Björkliden genom att på eget initiativ nattetid i svår snöstorm företa en vådlig och synnerligen påfrestande färd från Björkliden till Abisko för att bringa underrättelse om det inträffade till banbefälet, och järnvägsstyrelsen har nu som erkänsla för den berömvärda handlingen tilldelat Kvist en penningbelöning av 500 kr.
---------------------------------------------------------
Banmästare halshuggen. Ohygglig olycka vid Neglinge. Tåget hade försenats några minuter.
Banmästare Carl Strömdahl
Banmästare K. Strömdahl, Saltsjöbaden, överkördes tisdag middag av ett tåg mellan Igelboda och Neglinge stationer och ljöt en ögonblicklig död. Han hade vid ½1-tiden begivit sig ned till banan med en dressin och var just sysselsatt med att sätta den på spåren när 12-tåget från Stockholm passerade. Innan tåget hann stanna hade två vagnar passerat över honom och massakrerat honom svårt, bl.a. hade huvudet skilts från kroppen.
Han hade troligen räknat med att 12-tåget redan passerat. Så hade emellertid icke skett på grund av ett strömavbrott, som orsakat en försening på 6 à 7 minuter. Banan går vid olycksplatsen i en svår kurva, utan insyn, men tågen brukar ge ljudliga signalen innan de passera. Den avlidne var i 40-årsåldern och efterlämnar hustru och fyra minderåriga barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1931-04-15).
Anm: Banmästare Carl Abraham Mauritz Strömdahl var född 1888-09-22 i Västra Tunhem (P). Han var sedan 1918 gift med Elfrida Teresia Eriksson (1886-1972). De fyra barnen var i åldern 5 - 12 år.
---------------------------------------------------------
Dressin söndersmulad av tåget. Banmästare svårt skadad.
Hudiksvall, måndag. En svår kollision mellan en motordressin och ett godståg inträffade på måndagen på Näsvikens station. Banmästare J.E. Sjöberg från Hudiksvall kom körande på sin motordressin och uppmärksammade därvid icke, att en växel blivit omlagd för att växla in godståget på ett annat spår. Han körde med stark fart in på sidospåret och kolliderade med tåget. Dressinen blev en enda skrothög och Sjöberg skadades så svårt, att han måste införas till Hudiksvalls lasarett. Man hyser föga hopp om hans vederfående.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1931-11-03).
Anm. Sjöberg avled två dagar efter olyckan. Johan Emil Sjöberg,var född 1878-07-02 i Skog (X), gift 1902 med Anna Maria Persson (1881-1966). De hade fyra barn. Han hade tidigare varit banvakt i Hov, Söderala (X) 1901-1903, i Kalltjärn, Järbo (X) 1903-1907, i Myssje, Söderala (X) 1907-1910, banvaktsförman i Ockelbo (X) 1910-1918 och i Orsa (W) 1918 - 1918 samt banmästare i Bollnäs 1918-1919, i Duved, Åre (Z) 1919-1926, i Storvik i Ovansjö (X) 1926-1929 och i Hudiksvall från 1929.
---------------------------------------------------------
Banvakten Karl Gustaf Henning Karlsson, boende i banvaktsstugan 465 Lagerlunda, Kärna blev 1931-04-10 överkörd och dödad av tåget. Han var gift och hade fyra hemmavarande barn.
(Ur Kärna församlingsbok och SCD döda 1931).
----------------------------------------------------------
Dressin spårar ur vid Älvsjö.
En motordressin spårade ur vid 11-tiden på torsdagsmorgonen invid Älvsjö station, varvid två personer skadades.
Dressinen var på väg från Stockholm. Då den närmade sig Älvsjö station låste sig framhjulen. Därvid tippade bakvagnen över, och de tre passagerarna kastades handlöst i banvallen. Två av dem slogos sanslösa och fördes i ambulans till Maria sjukhus. Här konstaterade man att den ene,banförman Axel Hågman från Stuvsta, brutit vänstra nyckelbenet och fått en del skrubbsår i ansiktet. Den andre, överbanmästare Svante Jönsson från Huddinge, hade endast fått en del smärre sår. Banförman Johan R. Augustsson, som var den tredje passageraren, undkom oskadd.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1932-03-04).
----------------------------------------------------------
Banvakten påträffades död på linjen.
ALINGSÅS, måndag. På måndagsmorgonen anträffades på järnvägslinjen strax utanför banvaktsstugan vid Vårgårda banvakten Hjalmar Hakberg liggande död. Han hade antagligen påkörts av det på morgonen passerande godståget från Göteborg, och döden hade vållats av ett våldsamt slag i huvudet. Hakberg var i 50-årsåldern och efterlämnar hustru och barn.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1933-06-13).
Anm. Den omkomne var Karl Hjalmar Fritiof Hakberg, f. 1886-04-07 i Falköpings lfs. Han var banvakt vid Mellomgården i Kullings-Skövde sedan i juli 1913, gift 1912 med Gerda Emilia Jonsson och hade fyra hemmavarande barn 7-22 år gamla.
----------------------------------------------------------
Dressinkollision på Bohusbanan; banmästare svårt skadad.
Strömstad, onsdag. På onsdagsmiddagen kolliderade vid Rabbalshede station på Bohusbanan en av banmästare Herman Persson i Skee förd motordressin och en större dressin, som var på väg från Göteborg till Strömstad. Perssons dressin slungades ett tiotal meter framåt banvallen, och Persson skadades så svårt, att han förlorade medvetandet. Passagerarna i den större dressinen, byråchefen vid maskinbyrån i Stockholm, K. Svensson, och maskiningenjören i Göteborg, P. von Bahr, undkommo med lättare kontusioner. Deras dressin fastlåstes på spåret, så att middagstågen till Strömstad blev försenat 40 minuter.
Persson erhöll ett brott på skallen, men någon fara för hans liv synes icke föreligga. Orsaken till olyckan torde vara, att Persson vid klareringsstationen i Dingle icke gjort sig underrättad om att den andra dressinen var på väg norrut.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1933-05-18)
Anm: Banmästaren Karl Herman Persson, f. 1883-04-13 i Skagershult /T) var banmästare i Skee mellan 1928 och 1935.
----------------------------------------------------------
Finkan skenade, krockade dressin.
Under måndagens svåra blåst råkade en godsfinka på Älghultsby bangård komma i rörelse och begav sig i riktning mot Åkerslund. Till följd av den kraftiga sluttningen kom farten att bli ganska hög. Cirka en kilometer från Älghultsby befann sig en banvakt, men denne kunde intet göra, då han icke var försedd med några stoppblock. Strax innan finkan skulle passera Åkerslund kom från motsatta hållet banmästare M. Olsson körande med motordressin med hög hastighet. Olsson fick se finkan i så god tid att han hann kasta sig av dressinen innan kollisionen inträffade. Finkan tog med sig motordressinen 300 à 400 meter innan den stannade. Dressinen spolierades nästan fullständigt. Under den äventyrliga färden hade finkan passerat icke mindre än tre järnvägsövergångar utan att några olyckor därvid inträffat.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1934-04-18).
-----------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåget vid Bro station.
59-åriga banvakten Johan Oskar Johansson från Toresta blev på söndagsmiddagen påkörd och dödad av tåget i en kurva mellan Bålsta och Bro stationer på S.V.B. Johansson var på väg till sin tjänstgöring, tydligen något försenad, och påkördes bakifrån. Han fick en törn av loket och kastades ut på banvallen samt ljöt en ögonblicklig död.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1934-07-09).
Anm:Den förolyckade Johan Oskar Johansson var född 1875-04-11 i Hidinge (T) och var sedan 1928 banvakt i Djursta banvaktsstuga i Bro (B). Han var sedan 1899 gift med Helga Erika Andersson, f. 1878.
----------------------------------------------------------
Banvakt ihjälkörd av bil.
Malmö, måndag.
En svår olyckshändelse som medförde en människas död inträffade i kväll vid 8-tiden vid Skansen i Vittsjö. Banvakten Olof Cederberg blev därvid överkörd av en från Markarydshållet kommande bil. Cederberg, som skötte bommarna vid järnvägsövergången, hade stängt dessa och stod nu innanför en av bommarna. Trots att han gav stoppsignal med sin handlykta körde bilen, som fördes av en rörläggare Sjunne Nilsson från Olsby, rakt på bommen, som splittrades och träffade Cederberg i pannan. Denne avled så gott som omedelbart. Bilens lyktor och kylare sönderslogos, men chauffören och en i bilen åkande person blevo oskadda. I bilen fann man 3½ liter brännvin, men båda föreföllo vara nyktra. Cederberg var 72 år gammal och känd som Vittsjös historieskrivare. Han har även skrivit ett par böcker med historiska motiv. Han sörjes av en dotter.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1934-11-20).
Anm: Banvakten Ola Olsson Cederberg, var född 1862-09-16 i Farstorp (L) och var sedan 195 änkling efter Maria Cederberg, f. 1859 i Norra Åkarp (L). Han hade varit banvakt i Vittsjö sedan 1895, var nu pensionerad, men fortfarande anställd som grindvakt.
----------------------------------------------------------
Tåg med fångvagn dödar banvakt.
VARA, onsdag. T.T. Under en inspektionsresa på onsdagsmorgonen blev 55-åriga banvakten Karl Widell från Levene i en kurva på järnvägen mellan Ullstorp och Håkantorp påkörd av godståget från Herrljunga, vilket varannan onsdag på grund av fångtransport har annan tid än eljest. Widell hade gått av dressinen och skulle dra densamma av spåret då han fick ett slag av lokomotivet och ljöt en ögonblicklig död. Den omkomne efterlämnar hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1934-12-13).
Anm: Den omkomne banvakten var Karl Almin Widell, f. 1879-12-06 i Levene (R), han var gift och hade flera barn varav två bodde kvar i föräldrahemmet det f.d. soldattorpet Hagalund under Baljered Hagen i Levene.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad vid inspektion.
ÖREBRO, söndag. T.T. Vid 7-tiden på söndagsmorgonen blev banvakten A.V. Dahlström i Kilsmo påkörd och dödad av nattsnälltåget från Göteborg till Stockholm, då det passerade Kilsmo station. På grund av svår snöstorm var tåget 50 minuter försenat. Dahlström, som torde ha ljutit en ögonblicklig död, var vid tillfället ute på inspektion av linjen. Varken han eller lokpersonalen hade till följd av snöstormen observerat faran.
Dahlström var 58 år gammal och gift.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1935-02-18).
Anm: Den omkomne banvakten Anders Vilhelm Dahlström, var född 1878-01-12 i Brännkyrka (B). Han var banvakt i Essfallet.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av växellok.
GÖTEBORG, tisdag.
T.T. På Olskrokens bangård blev på tisdagsförmiddagen en 50-årig banvakt Emil Joel Nilsson från Stora Lundby överkörd och dödad av ett växellok. Nilsson hade just lämnat en på bangården uppställd redskapsvagn, då han trots varningssignal från loket steg ut i spåret omedelbart framför loket och påkördes.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1935-04-17).
Anm: Nilsson var född 1886-09-09 i Skallsjö (P) och sedan 1916 gift med Anna Sofia Augustdotter, f. 1888. Han var bosatt i Hjortås, Hjälsnäs Backgården i Stora Lundby (P).
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåget.
BORLÄNGE, söndag. T.T. En 44-årig banvakt, E. Hj. Sjögren från Barkargärde i Domnarvet, överkördes på söndagsmiddagen då han inspekterade bandelen mellan Borlänge och Falun av middagståget från Falun och skadades till döds. Den omkomne var ogift.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1935-07-15).
Banvakten Erik Hjalmar Sjögren var född 1891-12-22 i Stora Tuna (W).
---------------------------------------------------------
Dressin mot tåg, banmästare dödad.
MALMÖ, måndag. T.T. En motordressin, förd av banmästare Karl Hansson från Kävlinge, kolliderade på måndagsmorgonen i en kurva på Kävlinge-Sjöbobanan i närheten av Kävlinge station med ett tåg, varvid Hansson skadades så svårt att han kort därefter avled. Han var i 60-årsåldern och gift.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1935-07-23).
Anm: Den omkomne banmästaren var Karl August Hansson, f. 1877-10-07 i Tjörnarp (M). Han var sedan 1910 gift med Hulda Alfrida Nilsson, f. 1881. Hansson blev banmästare 1918 och förste banmästare 1926, han hade tidigare tjänstgjort bl.a. i Kävlinge och återvände dit från Älmhult endast ett par veckor innan han omkom.
---------------------------------------------------------
Banmästare på dressin dödad av lastbil.
MALMÖ, lördag. T.T. En kollision mellan en lastbil och en dressin, förd av banmästare Jöns Nilsson i Malmö, inträffade vid ½1-tiden på lördagsmiddagen vid en järnvägsövergång i närheten av Jägersro kapplöpningsbana. Nilsson skadades så svårt att han ögonblickligen avled. Han var omkring 60 år gammal.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1935-08-18).
Anm: Banmästare Jöns Nilsson var född 1877-03-15 i Bromma (M), gift sedan 1901 med Kersti Olsdotter Ringström, f. 1879. Olyckshändelsen inträffade i korsningen mellan järnvägen Malmö-Ystad och Agnesfridsgatan.
---------------------------------------------------------
En banvakt hade under fritiden mellan två tåg lämnat poststället och med dressin begivit sig till en omkring 2 km därifrån belägen möteslokal. Vid återfärden till poststället upphanns han av det tåg, för vilket han närmast hade passningsskyldighet, påkördes och dödades.
Olyckan inträffade i en skarp kurva, där utsikten över banan är skymd, och inga åtgärder till stoppande av tåget hunno vidtagas.
Anledningen till olyckan är att den förolyckade företagit återfärden från möteslokalen så sent, att han ej hunnit fram till poststället före tåget. Enligt uppgift från familjen hade det fickur han använde ej visat sig fullt tillförlitligt, vilket kan hava bidragit till hans felbedömning av tiden. Tåget var i rätt tid.
(Ur Sociala meddelanden utgivna av Kungl Socialstyrelsen 1935. Inga upplysningar lämnas om när eller var olyckan inträffade eller vem den förolyckade var.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av nattsnälltåg.
LJUSDAL, fredag. 45-årige banvakten P. Lindberg i Hennan blev vid halv 2-tiden natten till fredagen överkörd och dödad av norrgående nattsnälltåget invid Hennans station. Lindberg var gift.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1936-08-22)
Anm: Banvakten var Olof Hjalmar Lindberg, f. 1891-04-22 i Skellefteå. Han var sedan 1914 gift med Anna Greta Stenlund och hade fyra barn i åldern 15-21 år. Han var banvakt i Hennan, Ljusdal sedan 1927.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad, såg inte loket.
KRISTINEHMN, onsdag. Banvakten Emil Högsten från Myrom blev på onsdagsmorgonen påkörd och dödad av ett extralok mellan Arvika och Kil. Högsten befann sig vid tillfället åkande på en tralla på banan och hade tydligen ej observerat loket. Den omkomne var född 1880 och efterlämnar familj.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1936-04-16)
Anm: Den förolyckade Emil Högsten var född 1880-10-22 i Brunskog (S) och sedan 1926 gift med Emma Olsson, Makarna hade en adoptivson. Högsten hade varit banvakt i Myrom i tio år.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av nattsnälltåg
45-årige banvakten P. Lindberg i Hennan blev vid halv 2-tiden natten till fredagen överkörd och dödad av norrgående nattsnälltåget invid Hennans station. Lindberg var gift.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1936-08-22).
Anm: Den omkomne banvakten var Olof Hjalmar Lindberg, f. 1891-04-22
i Skellefteå. Han var sedan 1914 gift med Anna Greta Stenlund och hade fyra barn. Han var sedan 1927 banvakt i Hennan, Ljusdal.
---------------------------------------------------------
Försenat tåg dödar banvakt.
En dödsolycka inträffade vid 2-tiden på onsdagen vid Älvsunda vägbro mellan Rotebro och Väsby. En banvakt Isaksson från Antuna gård i Eds socken blev överkörd då han for med dressin av ett norrgående tåg och ljöt en ögonblicklig död.
Han brukar dagligen åka från Rotebro några minuter före kl. 14 efter ett tåg som vid denna tid passerar stationen. På onsdagen var tåget emellertid sex minuter försenat. Isaksson gav sig emellertid i väg i vanlig tid och blev påkörd av tåget, som hann i fatt honom vid Älvsunda vägbro. Tydligen har han trott att tåget passerat Rotebro i rätt tid och var före honom. Den döde var 42 år gammal och efterlämnar maka och två barn.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1936-09-04)
Anm: Den förolyckade banvakten var Fredrik Isaksson, född 1894-10-28 i Danmark (församling i Uppsala län). Han var sedan 1918 gift med Marta Gottfrida Vilhelmina Andersson och hade två barn. Han hade varit banvakt i Antuna, Ed sedan november 1931.
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd och dödad av rälsbuss.
LULEÅ, tisdag. (TT). Banvakten E.D. Ström från Morjärv blev på tisdagen överkörd och dödad av rälsbussen på linjen Boden-Haparanda vid Hataträsk strax söder om Morjärv. Han hade begivit sig upp på spåret utan att märka bussen. Ström var född 1897.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1937-02-10)
Anm: Banvakten Emil Daniel Ström var född 1897-09-14 i Umeå. Han var ogift och hade varit banvakt i Hataträsk ett år, inflyttad från Blåliden, Degerfors (AC).
---------------------------------------------------------
Körde på tåget, död av skadorna.
Då en banmästare vid Malmö-Simrishamnsjärnvägen, E. Andersson, på måndagskvällen var på väg till sitt hem i Malmö, körde han med sin motordressin på ett stillastående godståg i Sege. Andersson skadade sig härvid svårt, och fördes i medvetslöst tillstånd till Allmänna sjukhuset i Malmö, där han på tisdagsmorgonen avled. Han var 50 år gammal och efterlämnat hustru och tre barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1927-02-24).
Anm: Den förolyckade banmästaren var Enoch Anton Andersson, f. 188701-30 i Osby (L) och var bosatt vid Östervärns station i Malmö. Han var gift sedan 1914 med Johanna Arvida Göransson (1885-1969) och hade tre barn, alla söner.
---------------------------------------------------------
Banvakt på dressin dödad av tåget.
KATRINEHOLM, lördag. T.T. 49-årige banvakten Gunnar Fredrik Larsson blev på fredagskvällen påkörd av ett persontåg då han med sin cykeldressin var på hemväg till sin bostad ett par kilometer väster om Katrineholm. Larsson blev bakifrån påkörd av tåget i en kurva. Den bortgångne sörjes närmast av maka och en dotter.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1937-05-02)
Anm: Den förolyckade banvakten Gunnar Fredrik Larsson var född 1888-09-20 i Vårdinge (B) och sedan 1913 gift med Elin Maria Johansson. Han var banvakt i Stettins östra banvaktsstuga, Katrineholm sedan 1922.
---------------------------------------------------------
Banvakt överkörd av tåg.
Då 54-årige banvakten Fritz Andersson från Eskekärr på fredagseftermiddagen med sin dressin kom inåkande på Nols station, misstog han sig på vilket spår ett mötande godståg skulle komma in på och blev påkörd av detta. Härvid fick han högra benet avklippt under knät och har nu avlidit av skadorna.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1937-07-05).
Anm: Fritz Adolf Anderssonvar född 1883-02-04 i Hålanda (P) och var gift med Selma Emelia Larsdotter (1882-1960). Han var sedan 1912 banvakt i Bergslagsbanans banvaktsstuga 85 Äskekärr.
---------------------------------------------------------
Banmästare påkörd av godståg
Banmästare Carl Löwegren vid Södertälje södra blev på tisdagsförmiddagen påkörd av ett godståg mellan Järna och Södertälje södra. Han hade åkt ut på dressinen och satt just och talade med en banvakt, när tåget som avgick från Södertälje södra kl. 10.44, kom. Löwegren kastade sig av dressinen, och endast vänstra underarmen fick en törn av tåget. Banmästaren fördes till Södertälje lasarett. Han hade fått brott på båda underarmsbenen. Dressinen blev fullständigt förstörd.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1937-07-14)
Karl Ludvig Löwegren, f. 1877-05-19 i Skatelöv (G) och var bosatt i banvaktsstugan 127 (Saltskog?).
---------------------------------------------------------
Banmästaren dog av skadorna.
TRELLEBORG, söndag. Banmästaren Anders Nilsson från Trälleborg, som den 6 dennes med en motordressin med full fart körde emot ett på Jordholmens station stillastående tåg, har natten till söndagen avlidit på Trälleborgs lasarett till följd av av de skaor han vid kollisionen ådragit sig. Den omkomne var född 1880 och gift.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1937-08-16).
Anm: Olyckshändelsen verkar inte ha uppmärksammats i tidningen förrän banmästare Nilsson avled en vecka efteråt.
Anders Nilsson var född 1880-12-03 i Bara (M) och gift sedan 1908 med Selma Florinda Victoria Hansson (1883-1954).
-------------------------------------------------------
Hoppade av tåg i gång, föll mellan vagnarna.
MALMÖ, torsdag. T.T. En 34-årig fru Anna Nilsson, maka till banvakt Nils Nilsson, Äspinge, blev på måndagseftermiddagen överkörd och dödad av tåget i närheten av Sätaröds station. Fru Nilsson, som skulle stiga av i Sätaröd, observerade ej att hon var framme förrän tåget hunnit 200 meter förbi stationen. Hon sökte då hoppa av, men därvid ha kläderna antagligen fastnat i fotsteget med påföljd att hon föll mellan vagnarna och blev överkörd. Döden var ögonblicklig.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1937-08-11)
Anm: Anna Linnéa Nilsson var född 1903 i Träne (L), gift 1928 med Nils Ferdinand Nilsson som sedan samma år varit banvakt i Äspinge nr 2. De hade en 9-årig son.
---------------------------------------------------------
Banvakten dog av skadorna.
Banvakten Karl Persson, som i onsdags vid arbete på bangården i Hagalund råkade gå upp i fel sektionsstolpe och fick 16000 volt genom kroppen, dog på lördagsmorgonen på Serafimerlasarettet. Han var 45 år gammal och efterlämnar hustru.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1937-08-15)
Anm: Banvakten Karl Fridolf Persson var född 1893-09-27 i Klara, Stockholm, gift 1924 med Signe Teresia, f. 1893 i Södertälje.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad vid inspektion.
HUDIKSVALL, måndag. T.T. En banvakt, 50-årige Oskar Ludvig Bergqvist från Näsviken, blev på måndagsförmiddagen påkörd och dödad av ett godståg från Ljusdal, då han var ute med sin dressin för inspektion av linjen. Bergqvist observerade icke tåget, som körde i samma riktning som han själv. Den omkomne efterlämnar hustru och flera barn.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1937-12-14)
Anm: Bergqvist var född 1886-05-04 i Delsbo (X) och sedan 1908 gift med Anna Karlsson. De hade sju hemmavarande barn. Bergqvist hade varit banvakt i banvaktsstugan 256 Sandudden, Norra Sannäs i Delsbo sedan 1928.
Ortstidningen hade förstås en fylligare redogörelse av olyckan:
Banvakt dödad av tåget vid Näsviken. Märkte ej ankommande godståg på grund av snöstormen.
En tragisk dödsolycka inträffade tidigt i går morse efter järnvägslinjen Ljusdal-Hudiksvall bortom tunnlarna vid Näsviken.
Banvakten Oskar Ludvig Bergkvist, Sannäs, körde som vanligt sin inspektionssträcka och åkte därvid på en dressin. Förutom sin egen sträcka hade han att uppehålla inspektionen inom ett banvaktsområde mellan Näsviken och ett stycke bortom Djupdal, som i vanliga fall omhänderhaves av en bavkat, stationerad i Djupdal. Denna tjänst har dock nu under någon tid varit vakant, innan ny befattningshavare tillsatts.
När Bergkvist under sin inspektionsresa kom i närheten av tunnlarna efter stranden av Dellen upphanns han av godståget, som avgår från Ljusdal 6,30 och från Fredriksfors 7,55 omkring en kvart försenat. Föraren på loket upptäckte dressinen framför sig men kunde icke stanna i tid, varför dressinen blev påkörd. Sedan tåget stannats hittades efter en stunds letande Bergkvists kropp nedanför banvallen. Han företedde då ett krossår i tinningen men visade tecken till liv. Han fördes med tåget fram till Näsviken, men avled vid framkomsten dit.
Förmodligen hade han i den rådande snöstormen icke märkt det bakifrån kommande tåget. Möjligen hade han i sista stund försökt kasta sig av dressinen och i så fall hade han fått det dödande slaget av dressinen, som kastades av spåret av lokets snöplog.
Den så tragiskt bortgångne var född i Delsbo 1886 och blev antagen som e.o. banvakt i Hudiksvall år 1907. Senare förflyttades han med samma befattning till Hybo samt blev ordinarie år 1911. Efter att ha varit banvakt i Sannäs en period samt en kortare tid i Munkflohögen kom han år 1928 tillbaka till Sannäs, där han allt sedan tjänstgjort.
Han var känd som en synnerligen noggrann och plikttrogen tjänsteman, varför dödsfallet väckt förstämning i vida kretsar bland alla som kände honom. Närmast sörjes han av maka och sju barn, därav tre minderåriga.
(Ur Hudiksvalls Tidning 1937-12-14)
---------------------------------------------------------
Banvakt och hans 5-årige son överkörda av tåg och dödade.
UDDEVALLA, lördag. 47-årige banvakten J. A. Niklasson och hans femårige son blevo på lördagseftermiddagen dödade av ordinarie Göteborgståget i en skarp kurva strax söder om anhalten Höjentorp vid Uddevalla.
De båda omkomna färdades på dressin. Sikten är på olycksplatsen skymd, och vid mötet i kurvan hann varken lokföraren eller Niklasson göra något för att undvika en kollision. Niklasson ljöt en ögonblicklig död. Sonen avled på väg till lasarettet.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1938-08-28)
Samma tidning skriver nästa dag:
Förolyckade banvakten sökte rädda sonen
UDDEVALLA, söndag.
Utredningen angående dödsolyckan på Bohusbanan på lördagskvällen, då 47-årige banvakten J. A. Niklasson och hans femårige som omkommo, har visat att fadern offrade sitt liv för att rädda sonen. Niklasson hade hunnit kasta dressinen från spåret. I sista stund synes han emellertid ha upptäckt att sonen stod kvar på spåret. Han rusade fram och lyckades kasta undan pojken ned på banvallen, men träffades i samma ögonblick själv av loket. Pojkens skador, bl.a. ett brott på skallen, ha troligen uppstått då denne föll ned bland stenarna på banvallen. Niklasson släpades med tåget ett hundratal meter och massakrerades till döds.
Niklasson efterlämnar maka och en 17-årig dotter.
Anm: Banvakten Johan Albert Niklasson var född 1891-12-30 i Svarteborg (O), gift sedan 1920 med Anna Davida Olsson, f. 1900 i Forshälla (O). Sonen var Stig Bertil Ingmar Niklasson, f. 1932-07-27. Niklasson var banvakt i "Statens Banvaktsstuga", Uddevalla.
---------------------------------------------------------
Banvakt på dressin överkörd av tåget.
Natten till onsdagen blev banvakten Adolf Jansson från Järpetan i Grava socken överkörd och dödad av uppgående persontåget på Bergslagsbanan.
Jansson hade med sin cykeldressin begivit sig ut för att vid Vålbergs station möta en dotter, som var med på tåget från Göteborg, men upphanns omkring 300 meter från stationen av tåget och påkördes. På grund av det stridda regnet och det häftiga åskvädret uppmärksammade tågpersonalen icke olyckshändelsen, och först på onsdagsmorgonen fann man den förolyckade liggande död på banvallen. Han hade, då tåget med våldsam kraft träffat dressinen, kastats åt sidan och i fallet brutit nacken.
Han var 55 år gammal och efterlämnar hustru och två barn.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1938-09-22).
Anm: Banvakten Gustaf Adolf Jansson Ed, var född 1885-06-24 i Svanskog (S). Han var sedan 1906 gift med Augusta Maria Sjöman (1885-1971). Han var sedan 1931 banvakt i Vålberg.
---------------------------------------------------------
Dressinförare dödad vid krock med bil.
Banmästare G. R. Östrand från Boden dödades på måndagen vid en kollision mellan en personbil och en motordressin.
Östrand passerade med dressinen järnvägsövergången vid Svartbjörnsbyn samtidigt som bilen körde över spåret, och en sammanstötning var oundviklig. Den förolyckade var 45 år gammal och efterlämnar familj.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1938-10-04).
---------------------------------------------------------
Dödsolycka vid Lövberga
(LT) En olyckshändelse, som kostade 40-årige banvakten Edvard Larsson i Österkälen livet, inträffade på torsdagsmiddagen strax söder om Lövberga.
Larsson skulle från Lövberga station med trampdressin bege sig den 9 km långa vägen hem, omedelbart då avgående godståg till Östersund avgått. Vid 3-tiden fingo några skolbarn, som voro på väg till sitt hem några km söder om stationen, syn på Larsson, som låg sanslös och svårt blödande ungefär 1 km från Lövberga. Strax intill låg dressinen upp- och nedvänd. Barnen sprungo genast hem och omtalade sin upptäckt, och deras far begav sig då omedelbart till Lövberga för att alarmera läkare. Larssom fraktades omedelbart till sjukstugan i Strömsund, där man företog en operation, men hans liv stod icke att rädda och han avled under natten mot fredag. Larsson hade fått nacken och vänstra delen av huvudet svårt intryckt.
Vid polisutredningen, som verkställts av landsfiskal Y. Hallberg, Strömsund, har det framkommit, att Larsson tagit fast vid bufferten på sista vagnen omedelbart söder om Lövberga station. Platsvakten tror sig ha sett att Larsson vid södra växeln, 200 m från station, åkt nära inpå tågsättet och gripit tag i sista vagnen. Tåget var försenat och kom snart upp i 60 km fart, och tydligen har den 55 kg tunga dressinen icke kunnat hålla sig kvar på rälsen, då Larsson släppte taget.
Larsson var 40 år gammal och sörjes närmast av maka och två barn. Han blev för endast några månader sedan befordrad till banvakt och hade tidigare varit bosatt i Hammerdal. Han beskrives som en mycket skötsam man.
Anm: Den omkomne var banvakten Olof Edvard Larsson, f. 1898-06-22 i Brunflo (Z).
Olyckan inträffade 1938-10-06.
----------------------
Dagens Nyheter lördag 1938-10-08 om samma olycka:
Hängde efter tåget, skadad till döds.
Banvakten Edvard Larsson från Österkälen, Ströms socken, anträffades på torsdagseftermiddagen liggande sanslös på banvallen strax söder om Lövberga station. Han hade fått vänstra delen av huvudet krossat och fördes till sjukhus, där han natten till fredagen avled. Man tror att Larsson, som på trampdressin for från Lövberga samtidigt som ett godståg passerade, sökt hålla sig fast i sista vagnen i tåget och att dressinen därvid vält.
----------------------------------------------------------
En olyckshändelse inträffade på järnvägslinjen Ystad - S:t Olof. En banvakt som gående följde järnvägen söderut, blev påkörd av en järnvägssnöplog. Då han i sista stund observerade faran sökte han kasta sig åt sidan, men fick en så våldsam stöt av plogen att han kastades ett par meter upp i luften. Den skadade fördes till lasarettet i Simrishamn, där man bl.a. konstaterade ett krossår i huvudet. Skadorna är dock ej livsfarliga.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1938-12-31).
---------------------------------------------------------
Ur säkerhetstjänstens redogörelse för 1939 (från www.ekeving.se)
Hällevadsholm – Dingle den 4/4.
En banvakt, som var på hemväg från arbetet, påkördes och dödades av tåg 1553. Banvakten hade hunnit av dressinen, men sannolikt hade hans rock hakat upp sig i dressinens handtag och hindrat honom att komma bort från spåret.
Anm: Banvakten var 1840 Carl Holger Holmqvist, f. 1880-06-18 i Karlskoga (T), ord. bv 1910, stationerad i Svarteborg.
Olyckan uppmärksammas även i Dagens Nyheter:
Banvakt dödad av tåg.
Ett tåg på Bohusbanan överkörde på tisdagsmiddagen vid Svarteborgs station banvakten K. H. Holmqvist från Svarteborg, vilken med dressin befann sig på inspektionsfärd på banan. Holmqvist observerade i sista stund det annalkande tåget och kastade sig av dressinen. Det var när han skulle försöka dra denna av spåret som olyckan inträffade. Han erhöll så svåra skador att han så gott som omedelbart avled. Holmqvist var i 60-årsåldern och efterlämnar maka och vuxna barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1939-04-05).
Anm: Den omkomne banvakten var Karl Holger Holmqvist, f. 1880-06-18 i Karlskoga. Han var sedan 1901 gift med Sofia Jakobsson (1878-1957) och var banvakt i banvaktsstugan 498 Svarteborg sedan i januari 1910. Makarna hade tio barn.
Enligt tidningsnotisen inträffade olyckan vid Svarteborgs station. Någon station i Svarteborg har aldrig funnits.
---------------------------------------------------------
Bil mot motortralla, banvakt dödad
Svår olycka på Dalslandsbanan i Bäcke
En svår kollision inträffade i går kväll vid en järnvägsövergång å Dalslandsbanan i Bäcke socken, varvid 39-årige banvakten Gustaf Henry Johansson från Ed fick sätta livet till.
Olyckan skedde cirka 3 km. öster om Bäckefors station vid Bäcken, där en bygdeväg korsar järnvägen. Övergången är obevakad och sikten ej den bästa. Vid 8-tiden befann sig en motortralla dragande ett svetsverk å en tralla på väg mot Dalskog, efter ett nedgående godståg. På motortrallan befunno sig, utom föraren banvakt Johansson, två män och dessa tre skulle ut med svetsverket, som väger tre ton, för att svetsa byglar mellan rälsskarvarna - en detalj i elektrifieringsarbetet å Dalslandsbanan, då nolledningen där skall gå i rälsen.
Just som detta trallsätt skulle passera övergången vid Bäcken kom en personbil på väg till Bäckefors. Bilen fördes av herr A. Johansson i Bäcken och han hade som passagerare sin mor. Då tåget passerat skulle bilen köra över och bilföraren observerade ej trallsättet, då sikten är dålig och den motliggande solen bländande. På trallan hade man dock i sista ögonblicket observerat bilen. De två arbetarna kastade sig av medan banvakt Johansson försökte bromsa in trallsättet. En kollision blev dock oundviklig. Trallan körde mot bakdelen av bilen och kastades av spåret. Banvakt Johansson föll av mellan motortrallan och trallan med svetsverket och klämdes till döds omedelbart. Bilen blev rätt illa skadad medan de båda åkande undkommo lindrigt.
Banvakten Gustaf Henry Johansson var från Torpfors i Ed, född 1900 och ogift.
(Ur Dalslands Järnväg 125 år, där notisen anges hämtad ur en odaterad tidningsartikel 1939. Vilken tidningen är anges inte.)
Anm. Gustav Henry Johansson var född 1900-01-16 i Dals-Ed och bosatt i Torp västra, Dals-Ed. Olyckan inträffade 1939-06-08.
---------------------------------------------------------
Banvakt på tralla kolliderar med rälsbuss.
Från Dagens Nyheters korrespondent.
LINKÖPING, lördag.
En kollision mellan en rälsbuss och en arbetstralla inträffade vid halv 11-tiden på lördagen vid Tannefors järnvägsstation inom Linköpings stad. Banvakten Carl Åberg hade sedan en rälsbuss från Åtvidaberg passerat på ingående mot Linköping tydligen glömt att en annan rälsbuss skulle komma från Rimforsa i samma riktning 6 minuter senare. Kollisionen inträffade i en kurva vid Svenska järnvägsverkstädernas växel. Åberg, som stod bak på trallan, kastades framåt mot rälsbussen. Han fördes i ambulans till centrallasarettet i Linköping, där man konstaterade brott på höger lårben, en knäskada och skrubbsår i ansiktet. Hans tillstånd är dock förhållandevis tillfredsställande.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1939-08-06).
---------------------------------------------------------
Tåg krockade tralla, banvakt skadad.
En tralla blev på fredagsmiddagen påkörd mellan Östertälje och Rönninge av ett extratåg, varvid banvakt J. A. Waldau ådrog sig ett komplicerat benbrott. Waldau var tillsammans med två kamrater sysselsatt med arbete vid trallan, då de överraaskades av tåget. Trallan slungades i diket, och Waldau fick därvid en stöt. Den skadade fördes i ambulans till Södertälje lasarett, där han fick stanna. Det torde inte vara någon fara för hans liv. De två arbetskamraterna undsluppo utan skador. Tåget kunde fortsätta efter en stunds uppehåll.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1939-10-28).
---------------------------------------------------------
Dressin mot bil, fyra skadade.
En kollision mellan bil och motordressin inträffade på torsdagen vid Helghult, ett par km söder om Landeryd.
En personbil från Hedemora, förd av ägaren, ingenjör J.R. Qvist, och med hans bror, F.M. Qvist från Hjo, som passagerare, blev vid en obevakad övergång, som dock är försedd med ljussignaler, påkörd av en motordressin, på vilken åkte överbanmästare K. Holmén och banvakt G. Henriksson, båda från Halmstad. Vid kollisionen träffade dressinen bilens främre dörr, som trycktes in. Samtliga skadades och infördes till Halmstads lasarett.
Värst däran är bilens passagerare, F.M. Qvist, vars tillstånd är ytterst allvarligt. Han har bl.a. fått ett brott på skallbasen. Hans broder har fått en elakartad hjärnskakning och överbanmästare Holmén brott på båda underbenen. Banvakten Henriksson slapp undan med ett par skärsår i ansiktet och fick lämna lasarettet på kvällen.
Vid olycksplatsen är sikten mycket god, men vid tillfället rådde regn och disikgt väder. Bilföraren har uppgivit att han sett stoppsignalen och därför stannat. Sedan tyckte han emellertid att han sett en "blinkning" och satte åter i gång. Just som bilen kom upp på spåret inträffade kollisionen.
Ur Dagens Nyheter fredag 1939-11-17).
---------------------------------------------------------
Banförman påkörd i Södertunneln.
Tåget körde på "fel" spår.
Banförman Karl Manfred Karlsson blev på torsdagseftermiddagen kullstött av ett tåg i järnvägstunneln under Södermalm. Han fick ett krossår i huvudet och en hjärnskakning samt klagade över smärtor i vänstra benet. I ambulans fördes den skadade till Maria sjukhus, där det konstaterades att han kommit förvånansvärt lindrigt undan olyckan. Förman Karlssom hade gått genom tunneln på en gångbana utmed dess östra sida. Anledning till att han icke tog sig i akt för tåget torde bero på att tåget normalt går söderut på det västra spåret. På eftermiddagen var det emellertid enkelspårsdrift på grund av ett rälsbrott och tåget söderifrån gick på det östra spåret, vilket Karlsson troligen icke visste. I stället för att möta ett tåg kom det nu bakom honom.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1939-11-24).
---------------------------------------------------------
75-årig banvakt dödad av rälsbuss.
En dödsolycka inträffade på järnvägen Västervik-Hultsfred på tisdagsmiddagen då en rälsbuss från Västervik i omedelbar närhet av Verkebäcks station överkörde och dödade en där bosatt pensionerad banvakt vid namn S. J. Svensson.
På grund av den starka tillströmningen av resande hade järnvägen dubblerat rälsbussarna på denna sträcka, vilka avgingo med tre minuters mellanrum. Detta hade icke banvakten, som ej var i tjänst, vetskap om. När den första rälsbussen därför passerat Verkebäcks station promenerade Svensson utefter järnvägsspåret, och i den starka snötjockan märkte man från den efterföljande bussen inte häller mannen på spåret förrän det var för sent.
Svensson avled av de skador han erhöll. Han var 75 år gammal och sörjes närmast av barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1939-12-27).
Anm: Den omkomne f.d. banvakten var Sven Johan Svensson, f. 1864-12-01 i Hjorted. Han var sedan 1891 gift med Hilda Maria Serafia Gustafsdotter, avliden 1932. Han var banvakt i Fårhult från 1891 till 1927 då makarna flyttade till Rosenhill, Verkebäcksvik. De hade två barn och en fosterson.
---------------------------------------------------------
Dödades av tåg på höger spår.
En man blev vid 9-tiden på fredagen mitt för Årsta gård överkörd och dödad av ett södergående persontåg.
Mannen hade gått i spåret mot tåget, som på grund av ett missöde vid Stockholms Södra station blivit försenat och måst gå fram på högerspår.
Den omkomne har befunnits vara 50-årige banvakten Knut Albert Brolin, som bodde i en banvaktsstuga vid Nyboda. Den förolyckade var gift.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1940-01-07).
Anm: Knut Albert Brolin, var född 1890-03-21 i Frustuna (D), son till banvakten Johan August Brolin och hans hustru Eva Charlotta. Familjen hade 1901-1922 bott i denna stuga.
---------------------------------------------------------
Banvakt blev dödad av tåg.
Banvakten Albin Pettersson från Brännberg påkördes på måndagsförmiddagen strax utanför bangårdsområdet norr om Brännbergs järnvägsstation av norrgående Stockholmståget till Boden. Han avled omedelbart.
Pettersson hade kommit åkande på en dressin, på vilken han hade ett par gastuber för infartssignalerna till bangårdsområdet. När han anlände till signalstället observerade han tåget, och under försöken att lyfta dressinen ur spåret påkördes han. Den omkomne var 55 år gammal och efterlämnade maka och barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1940-03-06).
Anm: Banvakten Erik Albin Pettersson var född den 20 mars 1885 i Överluleå (BD) och sedan 1909 gift med Anna Amanda Vikström (1883-1976). Han hade varit banvakt i Brännberg sedan 1933. Makarna hade två barn, f. 1910 och 1919.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåg.
Banvakten Karl August Emanuelsson påkördes och dödades på lördagen av ett tåg, då han med dressin var på väg till sitt hem mellan Mon och Hökedalen på Dalslandsbanan. Emanuelsson, som var född 1887, efterlämnar hustru och tio barn.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1940-04-01).
Anm: Emanuelsson var född den 11 maj 1887 i Dals-Ed (P) och var bosatt i banvaktsstugan 16 Hedemarken, Dals-Ed. Han var gift 1913 med Anna Teresia Vånggren (1891-1951) och hade med henne tio barn, Han var banvakt i Hedemarken sedan 1931.
---------------------------------------------------------
Banvakt påkörd, skadad till döds.
.
En dödsolycka inträffade natten till måndagen strax söder om Rönninge station. Den omkomne är banvakten Hilding Hafström. Han var vid midnattstid på dressin på väg mot Södertälje för att inspektera banan och observerades icke av föraren på ett tåg från Stockholm förrän avståndet var för kort för att olyckan skulle kunna undvikas. Hafström måste ha ljutit en ögonblicklig död. Han var i 55-årsåldern och sörjes av hustru och barn.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1940-05-28).
Anm: Hafström var sedan 1937 banvakt i bvst Långmossen i Salem efter att tidigare i många år haft motsvarande tjänst i grannstugan Bergfana. Han var född 1888 i Värmskog (S), gift 1911 med Anna Elisabet Jansson, f. 1884 i Grums (S).
---------------------------------------------------------
Överkörd och dödad av tralla.
ÖSTERSUND, lördag. En 19-årig extra banarbetare Elof Olsson från Krokom omkom på lördagsmiddagen, när han av oförklarlig anledning föll av en motordressin. Olsson var tillsammans med sin fader, en banvakt, på hemväg. Till dressinen hade man kopplat en större tralla, som var lastad med skarvjärn. Plötsligt föll sonen, som satt bredvid fadern, baklänges ned mellan dressinen och trallan, vars hjul gingo över ynglingens huvud. Döden var ögonblicklig.
(Ur Svenska Dagbladet söndag 1940-10-27)
Anm: Den omkomne Elof Olsson var född 1921 i Kalixfors, Gällivare, son till banvakten Johan Albin Olsson och hans hustru Frida Karolina Sjödin. Vid olyckstillfället var Johan Albin Olsson banvakt i Krokom (Z).
---------------------------------------------------------
Banmästare dödad vid kollision.
På statsbanelinjen mellan Dalgränsens och Hästbo stationer inträffade på onsdagsförmiddagen en kollision mellan ett extratåg och en motordressin, förd av överbanmästare Konrad Lundkvist i Storvik. Lundkvist hade på förmiddagen inspekterat en del arbeten som äro i gång mellan de nämnda stationerna. Han hade därpå i motordressin begivit sig söder ut mot Dalgränsen, varvid han i en kurva mötte ett extratåg. En kollision var oundviklig och Lundkvist kastades med våldsam kraft på sidan av spåret. Han ådrog sig synnerligen svåra skador på armarna och i bröstet. I tillkallad ambulans fördes han först till läkare i Storvik, varefter färden fortsattes till Centrallasarettet i Gävle. Vid ankomsten dit var emellertid Lundkvist redan död. Den omkomne var i 40-årsåldern.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1941-06-05).
Anm: Överbanmästaren Konrad Gottlieb Lundkvist var född 1881-07-06 i Torsåker (X). Han var sedan 1906 gift med Emma Viktoria Lundgren (1885-1955). Makarna hade nio barn 13 år och äldre. Lundkvist var överbanmästare i Storvik sedan 1939.
---------------------------------------------------------
Tåg mot dressin, banvakt dödades
Banvakten G.G. Sjögren i Mattila invid Haparanda blev på söndagsmorgonen under tjänstgöring påkörd av ett tåg och dödad.
Tåget hade kommit bakifrån när han åkte dressin på järnvägsspåret. Först flera timmar efter olyckan anträffades Sjögren på banvallen svårt massakrerad. Tågföraren hade inte observerat olyckan. Den omkomne var 55 år gammal och efterlämnar familj. Utredning om olyckan pågår.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1941-09-15).
Anm: Gustaf Gerhard Sjögren var född 1882-05-07 i Borgsjö (Y) och var sedan 1931 änkling efter Sara Karolina Lundgren, som han varit gift med sedan 1909. Makarna hade sex barn. Sjögren hade varit banvakt i Mattila sedan i november 1933, då han inflyttade från Kukkola i Karl Gustav.
---------------------------------------------------------
Dödades av tåg inne i tunnel.
En 56-årig banvakt, Erik Algot Pettersson, blev på tisdagsförmiddagen överkörd och dödad av ett tåg i Rönningetunneln, där samtidigt en järnvägsarbetare som genom ett under klarade sig med livet i behåll.
I tunneln pågå en del arbeten, och Pettersson hade just varnat arbetarna för ett tåg som kom från ena hållet när han själv blev påkörd av ett tåg som kom från andra hållet. Detta var försenat, och Pettersson hade tydligen endast haft uppmärksamheten på det tåg för vilket han varnade arbetarna och inte hört det andra. En av arbetarna stod på samma spår som Pettersson. Han observerade i sista ögonblicket tåget och kastade sig raklång i diket vid sidan av rälsen. Där låg han stilla till dess tåget passerat och kom härigenom från äventyret utan några skador.
Pettersson efterlämnar familj.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1942-03-18).
Anm: Erik Algot Pettersson var född 1885-10-25 i Fläckebo (U) och var sedan 1917 gift med Agnes Viktoria Pettersson (1889-1979). Pettersson var banvakt i banvaktsstugan Dånängen sedan 1936.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödades, föll under tåget.
Banvakten T. Ågren från Sundsbruk avled på fredagskvällen på Sundsvalls lasarett, sedan han tidigare på dagen fått benen avklippta av ett tåg. Han höll på att lasta gods ur en transportvagn vid Sundsbruks sation. Just som tåget satte sig i gång föll han under tågsättet, och hjulen gingo över benen.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1942-04-04).
Anm: Banvakten John Nikolaus Ågren var född 1894-03-16 i Ytterlännäs (Y) och var banvakt i Sundsbruk sedan 1925. Han var gift med Hulda Viktoria Fröberg (1894-1952) sedan 1915, makarna hade fyra barn.
---------------------------------------------------------
Banmästare på dressin kastades i ån av stormby.
Banmästare Birger Björklund, Stora Tuna, som på torsdagseftermiddagen kom åkande på dressin mellan Borlänge och Stora Tuna, kastades av en stormby från järnvägsspåret just som han passerade en bro över Tunaån.
Han föll ned i det grunda vattnet, ett fall på 12 meter och skadade sig svårt mot stora stenar som stucko upp över vattenytan. Personalen vid en närliggande kraftstation hörde hans nödrop, hjälpte honom upp på land och tillkallade ambulans, som förde honom till Domnarvets sjukhus. Där konstaterades att han brutit en arm, skadat ena höften samt fått blessyrer i huvudet.
Orkanartad storm rådde på eftermiddagen och åstadkom en del skador på Tunaslätten.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1942-10-16),
---------------------------------------------------------
Slungades i älven och omkom
GÖTEBORG, söndag.
Banvakten Erik Piltén i Brunsberg, omkring tre mil öster om Arvika, blev enligt meddelande till Göteborgs-Posten då han på fredagsmiddagen färdades på en tralla påkörd av ett godståg vid Morianforsbron och antagligen slungad i älven. Draggningar ha ännu icke givit något resultat. Piltén var 42 år och gift.
På tåget hade man märkt en stöt och stoppat, men fortsatte då intet särskilt iakttagits. Först sent på kvällen, då Piltén uteblev från hemmet, anställdes efterforskning, varvid hans tralla påträffades vid sidan av bron.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1942-11-16)
---------------------------------------------------------
Dressin mot tåg, banvakt dödad.
50-årige banvakten Karl Blomkvist från Frändefors blev enligt ett Vänersborgsmeddelande till Ny Tid på söndagsförmiddagen, då han var på inspektionsfärd med dressin, överkörd och dödad av ett godståg.
Olyckan inträffade vid Starkebo på sträckan Frändefors - Öxnered. Blomkvist, som åker sträckan varje dag, kände väl till tågtiderna, men hade tydligen räknat med att kunna lämna spåret med dressinen när tåget nalkades. Emellertid rådde stark dimma, och sikten var synnerligen dålig. Av allt att döma har han icke sett tåget, utan kört rakt emot detsamma.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1942-12-22)
Anm: Karl Edvin Blomkvist var född 1886-06-17 i Skarstad (R). Uppgiften om Blomkvists ålder är således oriktig i tidningen. Han var gift och hade varit banvakt i Berg, Frändefors sedan 1931.
---------------------------------------------------------
GÖTEBORG, tisdag. En olyckshändelse, som först nu blivit bekant, inträffade enligt meddelande till morgontidningarna i lördags, då 52-årige banvakten Erik Eugen Löfgren påkördes av snälltåget på bansträckan mellan Källeryd och Floby på Västra stambanan och ljöt en ögonblicklig död.
Löfgren hade gjort en inspektionsfärd på dressin mellan Floby och Fåglavik och befann sig på återresa då olyckan inträffade. Föraren på tåget observerade dressinen på 250 meters avstånd och gav signal, men det föreföll som om Löfgren sökte få dressinen av spåret i stället för att hoppa åt sidan. Avståndet var emellertid för kort för att stoppa tåget, och Löfgren påkördes och blev fruktansvärt massakrerad. Han efterlämnar hustru och sju barn.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1941-12-23).
Anm: Banvakten Erik Eugen Löfgren var född 1890-07-18 i Bjurum (R), gift, banvakt i bvst 181 Bockarp, Hällestad (R) sedan 1927.
---------------------------------------------------------
Backande tåg dödade banvakt. Fader till femton barn omkom.
GÄLLIVARE, söndag. På fredagseftermiddagen inträffade en olyckshändelse på järnvägslinjen Fjällåsen - Gällivare, varvid 55-årige banvakten Johan Erik Johansson från Fjällåsen omkom.
Johansson var på väg med dressin hem till Fjällåsen men stannade vid en banvaktstuga för att låta tåg nr 65 på väg till Gällivare, passera. Så snart tåget passerat banvaktstugan, lyfte Johansson på dressinen och fortsatte färden mot Fjällåsen. Emellertid hade tåget inte lyckats ta sig upp för en stigning utan måste stoppa och backa för att taga bättre fart och hann under backningen upp Johansson samt körde på honom. Johansson blev svårt massakrerad och torde ha avlidit omedelbart. Olyckan upptäcktes först från ett norrgående tåg, som en timme senare passerade olycksplatsen och då tog upp Johanssons svårt lemlästade kropp. Johansson efterlämnar maka och 15 barn.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1943-01-25).
Anm: Den omkomne banarbetaren var Johan Erik Johansson, f. 1888-10-04 i Gällivare, hemmahörande i Lopasjärvi, Gällivare. Han gifte sig 1911 med Brita Stina Olsdotter, f. 1887 och de fick tillsammans 14 barn. Hon avled 1933. Johansson gifte 1942 om sig med Karolina Jonasson, f. 1918 och fick med henne det femtonde barnet 1942.
---------------------------------------------------------
3-årig banvaktsdotter överkörd av tåget.
GÖTEBORG, måndag. En svår olycka inträffade på måndagseftermiddagen på västra stambanan mellan Jonsered och Lerum, varvid en 3-årig flicka, dotter till banvakt Börjesson vid Gullringsbo blev påkörd och dödligt skadad av ett uppåtgående persontåg. Den lilla hade tydligen för en stund lämnats utan tillsyn och givit sig ut på banvallen.
Anm: Den omkomna flickan var Inga-Mona Börjesson, f. 1941-06-07, dotter till banvakten Erik Hjalmar Börjesson och hans hustru Edith Concordia Sundström. Hon var således ännu inte fyllda två år.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1943-03-23).
---------------------------------------------------------
Banvakt överraskad av tåg
Den 10 mars 1943 omkom banvakten Karl Erik Johansson "Flink", f. 1886-06-16, i tjänsten då han färdades på dressin vid det s.k. Rallareberget nordost om Ankarsrum och överraskades av ett tåg.
(Uppgifter ur kyrkbokföringen.)
---------------------------------------------------------
Dödad i dressin framför hemmet
LINKÖPING, fredag. På fredagen överkördes och dödades av tåget på järnvägen mitt för hemmet fru Selma Pettersson, maka till banvakten Hjalmar Pettersson, Tenbäcken, Sommen, Östergötland. Hon befann sig tillsammans med sin man på väg hem med dressin efter ett besök i Tranås, och det förefaller som om makarna haft för avsikt att hinna hem innan snälltåget kom.
Dressinen observerades från snälltåget, och flera signaler gåvos. Makarna märkte faran, och mannen lyckades kasta sig av dressinen, men fru Pettersson hade råkat fastna med foten i denna och kunde trots mannens försök att hjälpa henne inte komma loss, och ännu när snälltåget kom höll han hustrun i handen under fåfänga försök att få loss henne. Snälltåget drog dressinen med sig nära 500 meter innan tåget kunde stanna, och fru Pettersson blev därvid svårt massakrerad.
Hon var 53 år gammal och efterlämnar utom maken en son och en dotter.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1943-03-27)
Samma olyckshändelse:
Tranås - Sommen den 26/3. Tåg 18 påkörde en cykeldressin, på vilken färdades en banvakt med hustru. Hustrun dödades, men banvakten lyckades hoppa av oskadad. Dressinen spolierades.
(Ur Redogörelse för verksamheten inom säkerhetstjänster vid Statens järnvägar under år 1943).
Anm: Den omkomna var Selma Charlotta Petersson, f. 1890-03-09 i Ekeby (E), gift med banvakten Martin Hjalmar Engelbert Petersson (1887-1968) i banvaktsstugan Tenbäcken i Säby (F).
---------------------------------------------------------
Tåg mot dressin, banvakt dödades
Ett persontåg som avgått från Rotebro kl. 13.42 på fredagen påkörde och dödade ett par km från Upplands Väsby station banvakten Karl Elion Karlsson, som med dressin var på väg till sitt hem, Älvsunda.
Karlsson, som var född 1886, efterlämnar hustru och åtta vuxna barn. Utredning om olyckan pågår.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1944-01-08).
Anm: Karlsson var född 1886-12-02 i Kumla (U). Han var från 1908 gift med Anna Serena Broberg, f. 1886 i Vittinge (U), men äktenskapet upplöstes 1937. Makarna hade tillsammans de ovan nämnda åtta barnen. Han gifte 1937 om sig med Judit Sofia Johansson, som var änka sedan några år. Hon var född 1887 i Huddunge (U).
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad på trampdressin
En dödsolycka inträffade strax före kl. 10 på torsdagsmorgonen vid Forsby hållplats utanför Gävle. Banvakten Erik Emanuel Brodin, som befann sig på en trampdressin på banan. blev påkörd av ett extralok på väg till Ockelbo. Brodin dödades omedelbart.
Loket backades fram på linjen med tendern före. Då det var vedeldat, förde det ganska mycket ved på tendern, varigenom sikten blev mindre tillfredsställande. Lokpersonalen hade icke i förväg observerat Brodin på banan och icke heller märkt att han blev påkörd. Olyckan upptäcktes av annan personal på banan.
Brodin, som var stationerad vid Sätra utanför Gävle, var född 1897. Han efterlämnar hustru och två minderåriga barn.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1944-03-24).
Anm: Brodin var född 1897-12-12 i Tuna (Y) och var bosatt i stadsäga 105/4 i Gävle Heliga Trefaldighet. Han var sedan 1935 gift med Helmi Kristina Thor, f. 1915 i Junsele (Y).
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad på linjen.
Skövde, torsdag. Banvakten Karl Gustaf Karlsson från Skövde blev på torsdagsmorgonen svårt skadad vid en järnvägsövergång strax söder om Skövde och avled senare på dagen på Garnisonssjukhuset. Karlsson, som var sysselsatt med inspektion av linjen, hade lämnat sin dressin på spåret för att uträtta ett ärende i närheten. Ett persontåg kom strax därefter in på samma spår. Han skulle försöka få bort dressinen från spåret men hann icke få undan den, utan tåget körde på dressinen, som föll över Karlsson och slog ena benet av honom. Den omkomne, som var 56 år gammal, efterlämnar hustru och två vuxna barn.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1944-03-31).
Anm: Karlsson var född 1888-10-20 i Habo (R), gift sedan 1919 med Sara Maria Andersson (1893-1980). Han hade varit banvakt i banvaktsstugan 214 Gustafsbruk mellan 1932 och 1936 och därefter till sin död i stugan 211 Skövde.
---------------------------------------------------------
Banvakt på dressin dödad av tåget.
Göteborg, fredag. Banvakten Karl Samuelsson blev natten till fredagen överkörd och dödad av tåget mellan Alvhem och Älvängen. Han var på cykeldressin på väg från Alvhems station till banvaktsstugan som ligger tre kilometer söder om Alvhem då han upphanns av det uppgående snälltåget, Dalaexpressen. Han var 61 år gammal och efterlämnar hustru och vuxna barn.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1945-01-20).
---------------------------------------------------------
Ihjälklämd mellan snöslunga och vägplog.
Kiruna, fredag. Under snöröjningsarbete på fredagen på Kiruna bangård omkom banvakt J. E. Hollström. Han kom i kläm mellan en vingplog och en snöslunga som arbetade på två parallellspår. Den omkomne var född 1896 samt efterlämnar maka och en son.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1945-01-20).
Anm: Banvakten Johan Edvin Hollström var född 1896-10-01 i Nederluleå (BD och sedan 1921 gift med Svea Elisabet Hollström, f. 1899-i Junsele (Y). Han var inflyttad 1923 från Gällivare, därefter banvakt i Rautas och nu bosatt i SJ personalbostad 9 I i Kiruna. Han begravdes på Östads kyrkogård i Lerums kommun.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad vid Tomteboda
.
En dödsolycka inträffade på torsdagsförmiddagen vid Tomteboda, där banvakten Sten Gustaf Adolf Björkman, Birkagatan 16, blev överkörd av ett ånglok.
Björkman var ute på inspektion i en dressin och hade troligen haft uppmärksamheten fäst på ett tåg på ett annat spår. När loket, som kom bakifran, gav signal hoppade Björkman av dressinen, men försökte sedan lyfta den av spåret, varvid han blev påkörd och ögonblickligen dödades.
Han var 51 år gammal och efterlämnar hustru, en broder samt åldrig mor.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1945-08-10).
Anm: Björkman var född 1894-11-06 i Adolf Fredrik, Stockholm. Han var gift sedan 1926 med Ebba Hardina Björkman, f. 1894 i Vimmerby.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad, kom under tralla.
ENKÖPING, fredag. Under elektrifieringsarbete på fredagsförmiddagen mellan Enköpin och Lundby på Västeråsbanan skadades banvakten Gösta Henry Andreas Gustafsson från Enögla invid Enköping så svårt att han senare avled.
Gustafsson skulle hoppa på en tralla som skjutsades av en motortralla men missade hoppet och kom under motortrallan. Den omkomne var 43 år och gift.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1945-09-01).
Anm: Gustafsson var född 1913-11-30 i Västervåla (U) och gift sedan 1943.
----------------------------------------------------------
Banvakt dödad på järnvägsbro.
.
På klaffbron över Södertälje kanal mellan Södertälje Södra och Östertälje inträffade en dödsolycka på måndagsförmiddagen.
Banvakten Gustaf H. Karlsson, Södertälje, blev nämligen överkörd av ett tåg på väg mot Stockholm och så svårt skadad, att han avled strax efter ankomsten till lasarettet i Södertälje. Han hade med en trampdressin varit på väg i samma riktning som tåget och blev påkörd av detta bakifrån. Karlsson fraktade plank på dressinen. Då han märkte att tåget kom stannade han och lastade av planken. När han skulle söka hinna lyfta av dressinen, var tåget emellertid så nära att en sammanstörnihng var omöjlig att undvika. Karlsson var född 1892 och blev ordinarie banvakt 1919. Han sörjes närmast av hustru och sex barn.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1945-09-11)
Anm: Gustaf Herman Karlsson var född 1892-04-30 i Frustuna (D) och gift med Astrid Sofia Karlsson, född 1898-09-04 i Haraker (U).
----------------------------------------------------------
Banvakt överkörd av tåget i dimma.
.
HÄLSINGBORG, tisdag. (TT). Tidigt på tisdagsmorgonen överkördes och dödades banvakten Karl Karlsson av tåget vid Billesholm. Karlsson som var född 1911, bodde i en banvaktsstuga norr om stationen och skulle på dressin färdas från sitt hem till Billesholm för att därifrån ta tåget till Svalöv. Den omkomne var ogift.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1946-01-16).
Banvakten Karl Karlsson blev påkörd av ett tåg då han på dressin färdades från sitt hem norr om Billesholms station in till samhället för att därifrån ta tåget till Svalöv, där han deltog i en praktisk utbildningskurs. Mörker och dimma rådde, och han lade ej märke till tåget. Ej heller lokpersonalen hade möjlighet att under dessa omständigheter iaktta Karlssons dressin på banan. Den omkomne var född 1911 och gift.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1946-01-16).
Anm: Extra banvakten Karl Fredrik Johan Karlsson var född 1911-10-13 i Ekeby (M), son till banvakten Ersnt Karlsson och hans hustru Hulda i Billeberga station, Ekeby (M). Han bodde i föräldrahemmet.
----------------------------------------------------------
Lastbil mot dressin, banmästare skadad
55-årige banmästaren Axel Eriksson, Kalmar blev på tisdagseftermiddagen, då han färdades med dressin på banan, påkörd av en lastbil vid Rinkabyholms station. Han fördes till Kalmar lasarett, där det konstaterades att han fått käkpartiet krossat, varjämte han ådragit sig en skallskada. Hans tillstånd betecknas på tisdagskvällen som hopplöst.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1946-03-20)
Banmästaren avled av skadorna.
Banmästare Axel Eriksson, Kalmar, som på tisdagseftermiddagen blev överkörd av en lastbil, där han färdades med dressin vid Rinkabyholms station, avled på kvällen. Han var född i Ålem 1891 och blev banmästare vid Kalmar - Torsås järnväg 1906, Han efterlämnar maka, en son och två döttrar samt åldrig moder.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1946-03-21).
----------------------------------------------------------
Dödad vid fall från cykeldressin.
MALUNG, måndag. Fru Eivor Jonsson, maka till banvakten Jonas Jonsson, Mobyn, föll på söndagskvällen av en cykeldressin och slog huvudet i rälsen så att hon avled efter någon timme. Fru Jonsson, som var i 35-årsåldern, var tillsammans med sin make och en sexårig dotter på hemväg, då cykeldressinen av någon anledning spårade ur, varvid fru Jonsson ramlade av.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1946-03-26).
Anm: Eivor Ingeborg Teresia Jonsson, f. Pålsson, var född 1909-06-16 i Malung.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av ilgodståg.
Ett extra ilgodståg från Norrland till Stockholm överkörde och dödade på torsdagsmorgonen banbiträdet Anton Sigurd Andersson.
Denne var på dressin på väg mellan Runhällens och Heby stationer, och han tänkte tydligen inte på det en timme försenade godståget. Lokpersonalen hade i olycksögonblicket huvudsakligen sin uppmärksamhet riktad på infartssignalerna till Heby station. Anderss on var född 1917 och efterlämnar föräldrar och fästmö.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1946-12-20.
Anm: Andersson var född 1917-10-04 i Västerlövsta (U), och var bosatt i Siggbo, samma församling. Han var ogift.
----------------------------------------------------------
Snöyran dolde tåget, banvakt dödades.
FALUN, måndag. En 45-årig ogift banvakt Oskar Eriksson från Gävunda blev på söndagen överkörd och dödad av tåget på järnvägssträckan mellan Brintbodarna och Gävunda. Eriksson var ute med sin dressin på banan, och i snöyran observerades han inte från loket. Inte förrän tåget anlände till Orsa fick man reda på att en olycka inträffat. Då visade det sig att ena strålkastaren på loket krossats, och delar av dressinen satt kvar på loket. Man slog larm, och snart anträffades Erikssons döda kropp vid banan.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1947-03-11).
Anm: Banvakten Oskar Eriksson var född 1902-10-24 i Järna (W) och var bosatt i banvaktsstugan Nybodarna.
----------------------------------------------------------
Banvakt dödad vid dressinfärd.
FILIPSTAD, torsdag (TT). Banvakt Adolf Samuelsson, Geijersdal, förolyckades på torsdagskvällen då han med sin dressin var på väg från Geijersdals station till sin bostad några kilometer söder om stationen.
Några vittnen till olyckan finns inte, men man antar att Samuelsson trillat av dressinen och blivit liggande vid sidan av denna. När norrgående persontåget vid 22-tåget kom till platsen observerade lokföraren dressinen, som stod på spåret. Tåget körde på dressinen, och Samuelsson, som låg strax intill, fick troligen härvid ett dödande slag av denna. Han fördes till Filipstads lasarett, men var vid framkomsten död. Den förolyckade var 57 år gammal och efterlämnar hustru och barn.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1947-04-11).
Anm: Adolf Samuelsson var född 1890-09-14 i Nyed (S) och sedan 1916 gift med Anna Emilia Emilsson, f. 1893. Han växte upp i Sutterkärn, Nyed och blev extra banvakt medan han bodde kvar i föräldrahemmet. Efter giftermålet var makarna bosatta en kort tid i Blombacka, Filipstad, återkom till Sutterkärn i maj 1917 och förblev bosatta där.
---------------------------------------------------------
Banvakten Lars Sjöholm från Vellinge överkördes och dödades på söndagsförmiddagen av ett tåg strax norr om Vintrie station. Sjöholm var i sextioårsåldern.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1947-08-11).
Anm: Banvakten Lars Olsson Sjöholm var född 1889-07-21 i Stora Råby (M). Han var sedan 1912 gift med Kristina Sjöholm, f. 1890-03-04 i Dalby (M) och bosatt i banvaktshuset nr 6:13 Eskilstorp, Vellinge. I en notis två dagar senare uppges att "den banvakt Nils Sjöholm som på söndagsmorgonen anträffades död på järnvägsspåret strax norr om Vintrie station" avlidit av hjärtslag. Någon olyckshändelse skulle det alltså inte ha varit fråga om. Även om förnamnet är oriktigt återgivet avses otvivelaktigt Lars Sjöholm.
Den ambulans som kallats till olycksplatsen kolliderade på väg dit med en cyklist, sjuttonåriga Grethe Fors som omedelbart dödades.
---------------------------------------------------------
Dödskollision dressin-tåg.
BORLÄNGE, söndag. Snälltåget Rättvik-Stockholm kolliderade vid 18-tiden på söndagen med en banvaktsdressin i trakten av Djurmo, 1,5 mil norr om Borlänge, varvid biljettförsäljerskan vid Djurmo hållplats, fru Kerstin Bäcklund, omedelbart dödades.
En 3-årig dotterson till fru Bäcklund, Christer Wass, hemmahörande i Stockholm och son till den vid flygolyckan på Bulltofta för en tid sedan skadade radiotelegrafisten Wass, blev allvarligt skadad och fördes till Falu lasarett.
Dressinen fördes av banvakten Severin Andersson, men denne hann kasta sig av, innan kollisionen inträffade. Tydligen hade ingen av de två järnvägsanställda kommit ihåg att ett snälltåg väntades. Detta tåg går nämligen endast söndagar och stannar inte vid Djurmo hållplats.
Sent på söndagskvällen meddelas vid förfrågan på lasarettet, att Christer Wass avlidit av sina skador. Han hade fått en kraftig fraktur på skallen, och den närmaste dödsorsaken var hjärnblödning.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1947-08-18).
Dagens Nyheter har samma dag en artikel införd om olyckan som avslutas så här:
Biljettförsäljerskan Kerstin Bäcklund, som följde med dressinen, blev svårt massakrerad och avled genast. Hennes treårige dotterson, Christer Wass från Stockholm, son till den vid flygolyckan på Bulltofta för en tid sedan skadade radiotelegrafisten Wass, fick svåra huvudskador. Han infördes omedelbart till Falu lasarett för operation, men avled innan denna hann verkställas.
Fru Bäcklund kastade i kollisionsögonblicket gossen av dressinen, men hann själv icke undan, trots att dressinens förare sökte rädda henne och därvid själv fick en stöt i ena axeln. Fru Bäcklund, som sköte biljettförsäljningen på Djurmo snhalt, efterlämnar make. Hon hade hand om dottersonen medan henne dotter befinner sig hos sin make, som i förra veckan skadades vid en flygolycka i Malmö.
Banvakten hade tydligen glömt bort tåget, som endast går på söndagar.
---------------------------------------------------------
Banbiträde dödad av nattsnälltåget
Ett banbiträde vid Statens järnvägar, 33-årige Per Martinsson, blev natten till fredagen överkörd och dödad av nedgående nattsnälltåget från övre Norrland vid Nyhems station strax norr om Bräcke. Det är inte klarlagt hur olyckan gått till.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1947-10-18).
Anm: Per Ivar Martinsson var född 1911-02-26 i Ramsjö (X). Han var gift 1938 med Kerstin Maria Bohman och hade två barn, 5 och 9 år. Sedan 1943 var han banbiträde bosatt i banvaktsstugan 408 Idsjön i Nyhem (Z).
---------------------------------------------------------
Dressinförare påkörd och dödad av snälltåg.
SÄVSJÖ, lördag. E.o. banvakt Per Frisk överkördes och dödades lördags eftermiddag av dagsnälltåget från Malmö till Stockholm mellan Lamhult och Rörvik. Han var på färd med sin dressin och upphanns av tåget strax efter en kurva några kilometer norr om Lamhult. Det inträffade torde bero på att Frisk glömt tåget, som var i rätt tid. Han var född 1912 och efterlämnar hustru och två minderåriga barn.
(Ur Svenska Dagbladet söndag 1947-12-14).
Dagens Nyheter har följande text om olyckan införd samma dag:
En olycka som krävde ett människoliv inträffade på lördagseftermiddagen på stambanan cirka 3 km norr om Lamhult i Småland, varvid e.o. banvakten Per Frisk, Sanden Södra, beläget strax intill olycksplatsen, blev dödad av norrgående snälltåget. Han var på väg till sitt hem efter avslutad tjänst då han blev påkörd av tåget. Där olyckan inträffade går järnvägen i en kurva och strax intill är ett berg. Det anses som sannolikt att den omkomne till följd av den starka nordliga vinden inte hörde tåget förrän detta var alldeles inpå honom. Han ljöt troligen en ögonblicklig död. Den omkomne var född år 1912 i Torpsbruk i Kronobergs län. Närmast sörjande är maka och två små barn, föräldrar och flera syskon.
Anm: Banvakten Per Harald Rudolf Frisk var född 1912-10-24 i Moheda (G), gift sedan 1943 med Maj Britt Ingeborg Kristina Petersson, född 1921-09-13 i Norra Sandsjö (F) och bodde i Sanden 1:5 i Hjälmseryd (F) vilket bör vara detsamma som f.d. banvaktsstugan 198 Sanden södra. Makarna hade två små barn.
----------------------------------------------------------
Banvakt på Roslagsbanan dödades av rälsbuss.
NORRTÄLJE, torsdag. En banvakt vid namn Nordström överkördes och dödades vid Sparren på Roslagsbanan på nyårsaftonen. Nordström, som bodde i Rö, var ute på banarbete och hade därunder sin dressin stående på banan. Emellertid hade en rälsbuss satts in som extratåg från Rimbo, något som Nordström inte kände till. När rälsbussen signalerade försökte Nordström rusa upp på banan för att rycka undan dressinen men träffades där av rälsbussen och dödades ögonblickligen.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1948-01-02).
Anm: Den förolyckade var banvakten Reinhold Nordström, f. 1887-07-03 i Knutby (C), sedan 1908 gift med Frida Lans, f. 1888 i Knutby (C), boende i banvaktsstugan Risby 2:15 i Rö (B).
----------------------------------------------------------
Åldring på dressin dödades av tåg.
BODEN, söndag. På lördagen överkördes och dödades 70-årige J.F. Wretholm från Polcirkeln, Gällivare, av Haparandatåget strax norr om Boden. Han var på tillfälligt besök hos sin son, som är banvakt i Åträsk, och vid olyckstillfället följde han med sonen på en dressin. De överraskades av tåget som var 20 minuter försenat. Sonen lyckades i sista stund kasta sig av och blev räddad.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1948-01-26).
Anm: Johan Fredrik Wretholm var född 1879-05-24 i Överkalix (BD) och änkeman.
----------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåg
55-årige banvakten Hjalmar Andersson i Tångelanda blev på tisdagskvällen överkörd och dödad av ett godståg som var på väg till Uddevalla. Han blev ohyggligt massakrerad. Andersson var född i Norge. Han sörjes närmast av syskon.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1948-03-11).
Anm: Hjalmar Andersson var född 1892-06-23 i Fredrikstad, Norge och var bosatt i Säter, Högsäter (P). Han var ogift.
----------------------------------------------------------
Dödsolycka med dressin.
Förste banmästare Ernst Edvin Åberg omkom på fredagen under färd med motordressin mellan Runemo och Söräng. Åberg hade just vinkat till en person i närheten, då han föll av dressinen och överkördes av denna. Döden var så gott som ögonblicklig.
(Ur Dagens Nyheter 1948-04-24.)
Anm: Åberg var född 1903-03-29 i Orsa (W) och var sedan 1928 gift med Mary Elisabet Nyström (1909 -1996).
----------------------------------------------------------
Fru föll av dressin, dödades av rälsbuss.
VADSTENA, söndag. En 73-årig fru Mimmi Engelfelt från Ekeby i Östergötland överkördes och dödades på söndsgaförmiddagen av en rälsbuss på linjen Fågelsta-Skänninge.
Hon åkte på en dressin, förd av hennes son som är banvakt, men föll av dressinen och överkördes av en efterföljande rälsbuss. Den gamla fick svåra skador och avled senare på Vadstena lasarett.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1948-04-26).
Anm: Den omkomna kvinnan var Emilia Charlotta Engefeldt, f. 1874 i Rappestad (E) och boende i Ekeby 4:4 Svartå i Ekeby norra kbfd. Sonen banvakten var Bengt Olov Engefelt, f. 1917.
----------------------------------------------------------
Dödad av rälsbuss.
En 33-årig banvakt, Sven Vilhelm Munther, Alltorp, påkördes och dödades på fredagen av en rälsbuss några hundra meter norr om Ödskölds station. Munther kom på en trampdressin och körde rakt mot rälsbussen i en bergsskärning. Han hade antagligen trott att han skulle hinna fram till stationen innan tåget gick därifrån.
(TT), Åmål).
(Ur Dagens Nyheter lördag 1948-07-31).
Anm: Sven Vilhelm Munter var född 1915-02-11 i Ödskölt, gift sedan 1936 med Rut Maria Elisabet (1918-1999) och bosatt i banvaktsstugan i Ödskölt.
---------------------------------------------------------
Banförman dödad på motordressin.
BORÅS, torsdag. Strax före kl. 12 på torsdagen omkom banförman Teodor Magnusson från Limmared vid en kollision mellan en motordressin, på vilken han ensam färdades, och ett rälsbusståg.
Olyckan inträffade 1400 meter söder om Hillareds station. Rälsbussen var på väg från Borås till Limmared medan banförman Magnusson i tjänsteärende skulle färdas mellan Länghem och Hillared. Rälsbussen körde som extratåg. Den var försenad men Magnusson fick under uppehåll på stationerna i vanlig ordning underrättelse om tågläget. Rälsbussen skadades så att den måste tas ur trafik för tillfället. Någon personskada i övrigt blev det icke. Den omkomne banförmannen efterlämnar hustru och barn.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1949-01-14).
Anm: Den omkomne banförmannen Klaas Teodor Magnusson var född 1894-09-24 i Gällared (N) och bosatt i banvaktsstugan nr 9 Fåle strax öster om Limmared.
---------------------------------------------------------
Tog fel på dörr, föll av tåget.
STORVIK, torsdag. 69-årige pensionerade banvakten Olovsson föll vid 4-tiden på torsdagsmorgonen av tåget inte långt från Storvik på resa mellan sin hemort Undersåker och Stockholm.
När han anträffades var han vid sans och omtalade, att han av misstag råkat öppna vagnsdörren i stället för dörren till toaletten.
Han fördes till Sandvikens sjukstuga och sedan till Gävle lasarett, där han avled senare på torsdagsmisddagen.
(Ur Svenska Dagbladet fredag 1949-09-23).
Anm: Den omkomne var Olof Olofsson, f. 1880-04-25 i Åre (Z). Han var sedan 1905 gift Med Sara Maria Albano och hemmahörande i Stamgärde 2:51 i Undersåker (Z).
---------------------------------------------------------
Olycka med dödlig utgång
VÄSTERÅS, måndag. (TT) En olycka med dödlig utgång inträffade vid 16.20-tiden på Västerås bangård på måndagen. En banförman Johan August Norling, höll på med växlingsarbete, då han blev klämd mellan två buffertar. Döden var ögonblicklig. Norling skulle ha fyllt 60 år på fredag.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1950-07-04)
---------------------------------------------------------
Fantomhopp räddade SJ-män från döden
Tre personer räddade på måndagseftermiddagen livet genom att hoppa av en motordressin av biltyp som i full fart körde rakt mot ett mötande godståg i en skarp kurva mellan Stavsjö och Ålberga utanför Nyköping. Det var baningenjör A. Pettersson och dressinföraren R. Andersson från Norrköping som tillsammans med banmästaren i Ålberga V. Andersson, var ute på en inspektionstur då de plötsligt fick se det tunga godståget ett 20-tal meter framför sig. Alla tre klarade sig förvånansvärt bra vid uthoppet, och endast baningenjören och föraren måste uppsöka läkare.
Godståget hade en hastighet av 60 kilometer i timmen och dressinen körde något långsammare. Vid kollisionen kilade dressinen in sig under loket och blev fullständigt ramponerad. Trafiken på Stockholm-Malmölinjen blev nära en timme försenad, då bärgningsarbetet blev ganska besvärligt. Orsaken till olyckan tycks ha varit att de tre i dressinen räknat med att hinna in på Ålberga station innan det extra godståget gick därifrån.
- Vi kom från Norrköpingshållet och hade hunnit till den skarpa kurvan vid Kolstugan - en banvaktsstuga - berättar banmästare Andersson. Vår fart var ungefär 50 kilometer i timmen. I själva kurvan fick vi se godståget, och alla förstod att det inte fanns en chans att undvika kollisionen.
Jag vet inte vem som ropade, jag hörde bara: Vi hoppar. Baningenjören och föraren kastade sig först ut, och själv slängde jag mig ut när det var drygt 10 meter kvar till loket, Med gnisslande bromsar slog så dressinen och loket ihop, och bitarna av vår bil yrde [kring] banvallen.
Vi såg ganska ruggiga ut när vi kom på benen igen. Kläderna hade rivits sönder, och alla tre blödde ur skrubbsår. Ingenjören och föraren fick de största såren, kanske beroende på att att de hoppade när farten var störst. Det var några ruskiga sekunder mellan det vi fick se godståget tills man tog törn i banvallen, slutar banmästaren.
Baningenjören och föraren uppsökte läkare, men efter omläggning kunde de återvända hem till Norrköping. Banmästaren tvättade själv rent skrubbsåren. Alla tre var flera timmar efter olyckan ganska omskakade av den våldsamma rullningen nedför banvallen.
Godståget, som var lastat med grus, hade satts in som extratåg, men alla tre i dressinen kände till att det skulle komma på linjen. Av någon anledning hade de tydligen gjort en felaktig tidsberäkning för sträckan till Ålberga.
Sedan bärgningsmanskapet fått loss dressindelarna från lokets underrede kunde godståget fortsätta för egen maskin mot Norrköping.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1950-08-08).
---------------------------------------------------------------
Olyckan följs upp påföljande dag:
Dressinföraren anade olyckan i förväg, upplevde andra krocken av samma slag.
- Nu har jag inte långt kvar, tänkte jag. Rädd var jag inte, det hann jag inte, men förvånad över att godståget kom. Så berättar för Dagens Nyheter den unge dressinföraren Roland Axelsson, som på måndagen med baningenjör Axel Pettersson och banmästare V. Andersson som passagerare med sin dressin körde ihop med ett godståg mellan Ålberga och Stavsjö, hoppade av och räddade sig som genom ett under liksom passagerarna.
Dressinen hade en hastighet av 70-80 km i timmen, och godståget gick ungefär lika fort. När jag såg övre delen av loket dyka upp ut jordskärningen i kurvan hann jag inte mycket mer än dra åt bromsen, kliva ur och hoppa. Sedan minns jag inte mycket mer än att jag kröp ner mot buskarna vid den fyra meter höga banvallens fot. medan bitarna från dressinen, som krockat med godståget, regnade omkring mig. Jag tog mark med vänster fot och skadade mig ganska illa. Sedan tycks jag ha gjort en saltomortal och studsat 15 meter på rygg. Inte underligt att jag känner mig mörbultad i hela kroppen och inte sovit en blund i natt. Jag fläkte också upp ett sår i huvudet. Efteråt kunde jag konstatera att huvudet slagit i bara någon decimeter från en sliper. Baningenjör Pettersson och banmästare Andersson hoppade efter mig och föll framlänges varvid de skrapade sig utan att bli allvarligt skadade. En gång tidigare har jag varit ute för en sådan krock. Det var också ett extratåg som mötte, den gången på sträckan Kisa - Verveln. Det äventyret klarade jag helt oskadd.
Jag brukar ha mina föraningar när det ska hända något sådant här, berättar herr Axelsson vidare. Det hade jag den här gången också, men kunde inte koppla in dem i sitt sammanhang. För några år sedan hade jag vid en dressinfärd fått klarsignal från stationen, men kände en alltmer stigande oro. Vid nästa station steg jag av och frågade. Ett extratåg som jag inte visste om var på väg att möta mig! Hade jag fortsatt, skulle vi ha mötts i en bergskärning, och det hade varit döden direkt.
Orsaken till olyckan utreds nu. Axelsson framhåller att han räknade med att ha god tid att hinna till Ålberga, men att det extra godståget kom tidigare än han fått uppgift om.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1950-08-09).
---------------------------------------------------------
Banvakt på tralla nära dödas av tåg.
FLEN, onsdag. Banvakten Sven Allan Jonsson, Sparreholm, var på onsdagsmiddagen ute för ett ruskigt äventyr, som så när kostat honom livet.
Jonsson färdades på en motortralla på linjen Sparreholm-Skebokvarn, då han plötsligt mötte ett framrusande extratåg, som satts in på grund av förseningar tidigare på dagen. Han slängde sig i sista stund av trallan, vilken blev totalt förstörd.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1950-09-28).
Händelsen återges samma dag i Dagens Nyheter lite utförligare:
Hopp från dressin räddade banvakt.
En 37-årig banvakt, Sven Allan Jonsson, Sparreholm, räddade sig till livet på onsdagsförmiddagen genom att hoppa av en motordressin som kolliderade med ett extratåg.
Jonsson var ute för att inspektera sträckan Sparreholm-Skebokvarn, då han vid 11-tiden mötte ett extratåg från Katrineholm. Både dressinen och tåget hade hög fart, varför Jonsson insåg att han aldrig skulle hinna få stopp på dressinen. Han tog den enda chansen som fanns och kastade sig av. Med våldsam fart rullade han nedför banslänten, samtidigt som dressinen slog emot loket och totalförstördes. Lokföraren backade tillbaka till olycksplatsen, tog upp Jonsson och körde honom till Skebokvarn, varifrån Jonsson fick åka till lasarettet i Flen. Där konstaterade man att banvakten endast fått några skrubbsår i ansiktet.
---------------------------------------------------------
Buss mot dressin, banvakt dödades
.
En 38-årig banvakt Sven Rudolf Byström från Usjön i Skorped blev på tisdagen överkörd och dödad av en rälsbuss på sträckan mellan Skorped och Anundsjö.
Han skulle med dressin åka till sitt arbete i Usjön och hade tydligen missräknat sig på tiden. Vid olycksplatsen skymde en kurva sikten för rälsbussens förare, som upptäckte dressinen endast 50 meter framför sig. Fast han slog till bromsarna omedelbart kunde han inte stoppa bussen.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1951-02-28).
Anm: Sven Rudolf Byström var född 1913-09-23 i Jukkasjärvi (BD, gift 1944 med Karin Syster Lindström (1920-2003) och bosatt i Uvsjön 1:7, Skorped.
---------------------------------------------------------
Banvakt på dressin mötte lok i tunnel
Banvakten Hilding Sundström i Axeltorp utanför Kristianstad blev på torsdagen påkörd av ett ensamt lok i järnvägstunneln vid Barnakälla på linjen Sölvesborg - Älmhult. Lokföraren hade givit signal innan han körde in i tunneln, men banvakten, som befann sig på en dressin, hade ingenting hört. Han observerade loket några meter ifrån sig, hoppade av dressinen och försökte kasta den av spåret. Det lyckade delvis, men lokets snöplog fattade tag i dressinen, som kastades med våldsam kraft mot Sundström. Denne skadades i korsryggen och fördes till Kristianstads lasarett, där man konstaterade en fraktur på ryggkotorna.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1951-03-30).
---------------------------------------------------------
.
Dressin mot tåg, banmästare dödad.
Ett lokalgodståg kolliderade vid 10.30-tiden på onsdagen med en mötande motordressin strax söder om Kimstad. Motordressinens förare, förste banmästare A. F. Malmström från Kimstad, fördes till Norrköpings lasarett, där han avled vid 20-tiden. Han var född 1893 och efterlämnar hustru och två döttrar.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1951-10-25).
Anm: Förste banmästare Anton Fredrik Malmström var född 1893-08-10 i Östuna (B). Han var sedan 1919 gift med Ada Maria Ask (1895-1969) och var bosatt i Järnvägsbostäderna i Kisa (alltså inte i Kimstad).
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av rälsbuss
.
Älvsbyn, onsdag. Banvakten Knut Valfrid Sundberg blev på onsdagseftermiddagen påkörd och dödad av en rälsbuss söder om Älvsbyn.
Han arbetade med en grävskopa vid sidan av spåret och observerade tydligen inte rälsbussen utan steg in i spåret omedelbart framför denna. Sundberg avled troligen omedelbart. Han var född 1908 och gift samt efterlämnar fyra barn, därav två minderåriga.
(Ur Svenska Dagbladet torsdag 1952-03-20).
Anm: Knut Valfrid Sundberg var född 1908-11-09 i Älvsby (BD), sedan 1943 gift med Dagmar Alice Sundberg f. 1920 och bosatt i Korsträsk, Älvsby.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av rälsbusståg
ÅTVIDABERG, tisdag. Banvakten Martin Severin omkom vid 19-tiden på tisdagen, då han med sin trampdressin strax utanför Åtvidabergs station kolliderade med ett rälsbusståg.
Han hade sällskap på dressinen med sin 9-årige son Roland, som skadades och fördes till lasarettet i Linköping, där man konstaterade lårbensbrott. Pojken var vid medvetande och man tror ej att fara för livet föreligger. Stark snöyra rådde vid olyckstillfället. Den omkomne var i 40-årsåldern och efterlämnar den skadade sonen och hustru.
(Ur Svenska Dagbladet onsdag 1952-04-02).
Anm: Banvakten Knut Martin Severin var född 1913-08-31 i Örtomta (E), gift 1938 med Anna Frideborg Kristina Andersson(1911-1980) och var bosatt i banvaktsstugan 12 Berg i Åtvid (E).
---------------------------------------------------------
Två klarade livet. Hoppade av dressin.
Det var ytterst nära att två personer fått sätta livet till på fredagen när ett godståg och en motordressin kolliderade 700 meter söder om Åsträsks järnvägsstation vid stambanan. Banmästare Tor Gullbrand och banförman Uno Lindmark, Åsträsk, vilken förde motordressinen, lyckades klara livet genom att djärvt hoppa ut på banvallen i sista sekunden.
Avståndet mellan tåget och dressinen var då endast 10 meter. Vid hoppet skadade sig banmästare Gullbrand i ansiktet, medan Lindmark undkom oskadd. Motordressinen, som var av en helt ny typ, kom under tåget och totalförstördes. Anledningen till olyckan uppges vara ett missförstånd. Innan dressinfärden startades hade nämligen de båda männen förvissat sig om att banan var klar.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1953-03-07).
---------------------------------------------------------
Banvakt dödades, tåg mot dressin
.
Någon kilometer från Vindelns samhälle kolliderade vid 12-tiden på onsdagen en motordressin med ett gruståg bestående av lok och nitton vagnar. Därvid dödades så gott som ögonblickligen banvakten Thyr Holger Fällman.
Fällman skulle med motordressin färdas till Tvärålund, där han bodde, och var i förväg underrättad om att han skulle möta ett långt gruståg. Mötet skedde i en svag kurva och det förefaller som om Fällman av någon anledning inte observerat gruståget. Tillsyningsmannen på grustågets första vagn observerade dressinen på hundra meters håll och signalerade omedelbart till lokomotivet som gick sist i tåget. Lokföraren slog omedelbart till bromsarna, men hann inte hindra att en sammanstötning ägde rum. Med omkring 40 km:s fart rände dressinen mot gruståget, som kom med ungefär samma fart. Fällman slungades av dressinen, blev liggande på banvallen svårt massakrerad. Han företedde svaga livstecken, men då läkare anlände till platsen var han redan död. Den direkta dödsorsaken var en svår skallskada. Dressinen kilade in sig under grusvagnen och sköts med av tåget tills detta slutligen stannade. Vagnen blev totalramponerad.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1953-07-16).
Anm: Enligt en närapå likalydande notis i Svenska Dagbladet hände olyckan strax söder om Vindelns kyrka två kilometer söder om Vindelns station.
Holger Fällman var född 1919-10-28 i Umeå lfs, gift 1947 med Kerstin Elisabet Fällman (1924-2009)och bosatt i Tväråträsk 2:26, Degerfors (numera Vindeln).
---------------------------------------------------------
Tåg rammar dressin. En död, åtta skadade. Försening var okänd för förare.
En banarbetare dödades och åtta skadades vid en kollision mellan en motordressin och ett fjärrgodståg på järnvägen mellan Norrvrå och Vagnhärad vid 16-tiden på torsdagen. Den omkomne är 56-årige banarbetaren Viktor Fernlund, Västerljung. Två skadades allvarligt och fick föras till sjukhus. De övriga behövde inte söka sjukhusvård.
Motordressinen hade en släpvagn efter sig, och på denna färdades sju man av arbetslaget, medan de två övriga befann sig på dressinen. Dressinen var ute på linjen för att samla upp grupper av banarbetare efter dagens arbete för att transportera hem dem.
Sammanstötningen skedde i en tvär kurva, där sikten inte är helt fri. Vid kollisionen kilades motordressinen fast under loket. De nio på dressinen och släpvagnen kastade sig handlöst av för att undgå att krossas av tåget. Men Viktor Fernlund hann inte undan, utan fick så svåra skador att han avled så gott som omedelbart. Han hittades död vid sidan av banvallen. Han efterlämnar hustro och två barn.
Två av hans kamrater fick allvarliga skador, banarbetare Verner Karlsson, Järna, benbrott och skrubbsår och banarbetare Alvar Eriksson, Västerljung, ansiktsskador. Karlsson fördes till Södertälje lasarett och Eriksson till Trosa sjukstuga. De övriga fick lindrigare skador som inte behövde ses om på sjukhus.
Motordressinens förare hade fått sådana tidsuppgifter att han beräknade att han gott och väl skulle hinna till Norrvrå hållplats innan fjärrgodståget till Malmö hann fram hit. Men han har inte vetat om att godståget var en halvtimme försenat.
Dressinen befann sig vid ingången till kurvan i en nedförssluttning, och farten var därför högre än vanligt. Det bidrog till att göra kollisionen våldsammare. Olyckan åstadkom en del svårigheter i trafiken. Flera tågförseningar inträffade under eftermiddagen.
De övriga sex som alla fått lättare skador är banförman Karl Ove Tylö, Vagnhärad, banbiträdet Torsten Erik Emanuel Bovin, Järna, banvakt Karl Bertil Leonard Axelsson, Vagnhärad, banarbetare Karl Sigfrid Andersson, Hölö, banarbetare Sven Rickard Eriksson, Västerljung, och banarbetare Axel Gösta Pettersson, Järna.
(Ur Dagens Nyheter fredagen 1953-08-14)
---------------------------------------------------------
Ture Wallentin Lindahl
Tåg i krock med dressin
Från Dagens Nyheters korrespondent
TRANÅS, fredag
Snälltåget från Malmö påkörde kl. 16.34 på fredagseftermiddagen tre kilometer norr om Strålsnäs station en motordressin med sju banarbetare. 54-åride banarbetaren Ture Wallentin Lindahl, Tenbäcken Sommen, dödades ögonblickligen, medan de övriga sex lyckades kasta sig av dressinen och undkom utan skador.
Snälltåget hade blivit stående mellan Sommens och Boxholms stationer för lokskada, och ett hjälplok hade beordrats från Mjölby för att hämta tåget. En arbetsstyrka, som befann sig på linjen mellan Mjölby och Strålsnäs fick meddelande om att södergående lok var att vänta, varför de borde använda sig av uppspåret, dvs spåret för norrgående trafik, när de efter slutad dag skulle återvända hem med dressinen.
Medan hjälploket var på väg lyckades emellertid personalen på snälltågsloket få skadan reparerad, och tåget fortsatte. Arbetsstyrkan hann emellertid inte underrättas om det förändrade läget. Snälltåget körde mot norr med högsta fart för att köra in så mycket förlorad tid som möjligt, och dressinen med banvakt John Johansson från Boxholm som förare kom i full fart från motsatta hållet. Just som snälltåget kom ur en kurva i en bergskärning norr om Strålsnäs skedde kollisionen.
Det är inte lätt att säga hur det hela gick till, för allt hände på ett ögonblick, omtalar de överlevande. Vi fick se snälltåget komma rusande på ca 100 meters håll. Alla på dressinen reagerade ögonblickligen och kastade sig av fordonet, och det gjorde också Lindahl, men förmodligen har han tappat balansen och fallit baklänges och sedan fångats in av loket. Allt utspelade sig på bråkdelen av en sekund.
Dressinen krossades till spillror, och när vi kom på benen igen såg vi Lindahl liggande död mellan spåren. Men egentligen är det ofattbart att vi inte gick samma väg allesammans, ty vi hade inte mer än två eller tre sekunder på oss när vi hoppade undan det framrusande tåget.
Snälltåget, som redan tidigare var en timme försenat, blev genom olyckshändelsen ytterligare en och en halv timme försenat. Det skulle ha varit i Stockholm kl. 19.08, men kom först kl. 20.55.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1953-08-22).
---------------------------------------------------------
Banbiträde dödat av försenat tåg.
ÅNGE. Persontåget från Vännäs till Ånge påkörde och dödade på fredagsmiddagen strax norr om Bräcke banbiträdet Emil Albert Holmqvist från Bräcke.
Olyckan hände då Holmqvist skulle lyfta av sin trampdressin av spåret vid en banvaktsstuga efter avslutad färd. Tåget var 22 minuter försenat, men Holmqvist hade tio minuter innan påkörningen skedde fått upplysning om förseningen.
Holmqvist var född 1894 och gift. Han skulle avgå med pension vid oktober månads utgång.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1954-10-09).
Anm: Holmqvist var född 1894-10-26 i Rödeby (K), gift sedan 1921 med Helmi Sofia, f. 1902 i Karl Gustav (BD).
---------------------------------------------------------
SJ-man på dressin dödad av tåget
Persontåget från Vännäs till Ånge påkörde och dödade på fredagsmiddagen strax norr om Bräcke banbiträdet Emil Albert Holmqvist från Bräcke.
Olyckan inträffade då Holmqvist skulle lyfta sin trampdressin av spåret vid en banvaktsstuga efter avslutad färd. Han avled omedelbart. Tåget var 22 minuter försenat, men Holmqvist hade tio minuter innan påkörningen skedde fått upplysning om förseningen.
Holmqvist var född 1894 och gift. Han skulle avgå med pension vid oktober månads utgång.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1954-10-09)
Anm: Holmqvist var född 1894-10-26 i Rödeby (K) och gift med Helmi Sofia Lähdet (1902-2003). Han var sedan augusti 1933 banvakt i banvaktsstugan 400 Kanalen.
---------------------------------------------------------
Banvakt på dressin nära krossas av lok
Banvakten Axel Sjögren räddade sig på måndagen i sista stund från att med dressin kollidera med ett lok på bansträckjan Sellnäs-Borlänge.
Loket var på väg från Ludvika till Falun för reparation och banvakten, som inte hade vetskap om loket var på väg i samma riktning. Loket hade dåliga bromsar, och i en kurva upptäcktes dressinen. Loket gav signal, men kunde inte bromsa in tillräckligt snabbt. Banvakten hann nätt och jämnt kasta sig av dressinen då kollisionen inträffade. Han klarade sig, men dressinen blev skrot.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1955-02-15).
Anm: Sjögren var banbiträde och bodde i Tägt, Sellnäs i Stora Tuna (W).
---------------------------------------------------------
Överkörd på bangård
JÖNKÖPING, (SvD:s korr.) Under växling med en lokomotor inträffade på måndagen en dödsolycka på Nässjö bangård. Banförman Gustaf Stålgren kom av någon anledning i vägen för järnvägsvagnarna. Han blev överkörd av åtta vagnar och dödades omedelbart. Stålgren var 52 år och ogift.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1955-08-02).
---------------------------------------------------------
Banmästare dödad av rälsbusståg.
Förste banmästaren Ollas Ericson överkördes och dödades på söndagskvällen av ett rälsbusståg c:a 300 m från sin bostad i Hållsta. Föraren på rälsbusståget, som passerar Hållsta kl. 21.16, upptäckte fem-tio meter framför tåget en människa liggande mellan rälssträngarna. Han bromsade men hade ingen möjlighet att stanna. Ericson var svårt lemlästad och torde ha dädats ögonblickligen. (Eskilstuna-TT)
(Ur Svenska Dabbladet tisdag 1955-08-16.)
Anm: Erik Ollas Eriksson var född 1911-11-08 i Hölö (B), gift sedan 1936 och bosatt i banvaktsstugan 33 Hållsta i Husby-Rekarna (D).
---------------------------------------------------------
Dressinförare dödad av extra expresståg
FALKÖPING, 60-årige banvakten Simon Eriksson, Älgarås, dödades på fredagsförmiddagen av ett extra expresståg i närheten av Älgarås station på linjen Göteborg - Stockholm. Eriksson kom på en dressin och på grund av tät dimma upptäckte han tåget för sent. Han försökte hinna av spåret och få dressinen med sig men upphanns av tåget. Den förolyckade kände inte till att ett extratåg skulle komma.
Eriksson skulle inom kort ha avgått med pension.
(Ur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter lördag 1957-02-09).
Anm: John Artur Simon Eriksson var född 1897-01-12 i Herrljunga (P), gift sedan 1924 och bosatt vid Kyrkängen 1, Järnvägsstationen i Älgarås.
---------------------------------------------------------
Dressinförare dödad av tåg.
62-årige f. banvakten Ruben Andersson, Mölnbo, dödades vid 23-tiden på lördagskvällen vid en tågolycka på sträckan Gnesta - Mölnbo. Andersson var på en egen dressin på hemväg efter ett besök i Gnesta. Han körde på det för sin färdriktning rätta av dubbelspåren, men visste inte att man på grund av ett ledningsbrott tillfälligt enkelriktat linjen. Andersson blev därför bakifrån påkörd av ett expresståg och omedelbart dödad. Den omkomne var änkling.
(Ur Dagens Nyheter måndag 1957-05-20).
Anm: Ruben Andersson var född 1895-11-07 i Sköldinge (D) och var bosatt vid Mölnbo station i Vårdinge (B). Han hade varit banvakt i bl.a. banvaktsstugan 493 Simsjöm mellan Järna och Mölnbo.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad. Dressin påkörd.
34-årige banvakten Karl Edvin Bergström, Koldemo, Södra Hälsingland, dödades när ett godståg på onsdagen körde på och krossade en dressin på vilken Bergström färdades.
Bergström hann hoppa av dressinen, men undgick inte att träffas av loket. Han kastades ett 20-tal meter åt sidan och avled så gott som omedelbart. Den omkomne sörjes närmast av moder och syskon.
(Ur Dagens Nyheter torsdag 1957-06-20).
Anm: Karl Edvin Bergström var född 1923-11-12 i Järvsö (X), var ogift och bosatt i Koldemo 9:21 i Arbrå (X).
---------------------------------------------------------
SJ-män räddade vid dressinhopp.
Två järnvägsmän skadades vid en kollision mellan ett rälsbusståg och en trampdressin på Inlandsbanana mellan Dorotea och Hoting på onsdagen. De skadade är banarbetare Gustaf Johansson och banvakt Erland Mikaelsson från Kilvamma.
De färdades på dressinen och måste handlöst kasta sig av när tåget dök upp framför dem. Det var då de fick sina skador. Båda vårdas på Backe lasarett, men någon fara är det inte för någon av dem.
Samma rälsbusståg kolliderade senare med en älg mellan Ulriksfors och Hallviken.
(Ur Dagens Nyheter fredag 1957-08-30).
---------------------------------------------------------
Banmästare dödad av tåg
En dödsolycka inträffade på lördagsförmiddagen vid dubbelspårsbygget i Granbo då en arbetsledare överkördes av norrgående persontåget vid norra änden av Granbo station. Den förolyckade är banmästaren Olov Verner Jonsson, från Arbrå. Han var född 1913 och efterlämnar maka och två barn.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1959-02-22).
Anm.
Jonsson var född 1913-05-24 i Ramsjö (X) och gift sedan 1940 med Gunhild Maria Qvick (1920-2004).
---------------------------------------------------------
Banbiträde dödades vid inspektion.
Banbiträdet Nils Wallén från Hagge dödades då han vid 16-tiden på fredagseftermiddagen påkördes av en rälsbuss på linjen Ludvika - Stockholm vid Hagens by, ett par mil från Ludvika. Wallén var ute på inspektion av sin bansträcka och åkte på en s k trehjuling. Han påkördes av rälsbussen bakifrån och dog ögonblickligen. Wallén var född 1915 och ogift.
(Ur Dagens Nyheter lördag 1959-10-17).
---------------------------------------------------------
Överkörd av tåg
Några kusliga sekunder fick banvakten John Larsson i Dals Ed uppleva på tisdagseftermiddagen, då han under inväxling av ett gruståg från ett sidospår halkade och kom under tåget. Han skulle stiga på den sista vagnen men hamnade på spåret mellan rälsen. Han hade emellertid sinnesnärvaro nog att ligga orörlig när hela tågsättet backade över honom.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1961-10-25).
---------------------------------------------------------
Dressin mot tåg. Fyra till sjukhus.
BORÅS: Banförman Sven Berglund, Bollebygd blev illa bränd vid en olycka på fredagen i närheten av Råssa på järnvägslinjen Borås-Göteborg.
Berglund som ensam körde en motordressin krockade med ett reparationståg. Vid krocken fattade dressinens motor eld och även Berglunds kläder antändes.
Berglund som tillsammans med dressinen kastades av spåret fick ganska svåra brännskador och fördes i ambulans till lasarettet i Borås. Dit fördes också de tre andra järnvägsmän som åkte med Berglund på dressinen men som hunnit kasta sig av före krocken. De fick chockskador.
(Ur Svenska Dagbladet lördag 1962-06-09).
Banförman Sven Berglund, Bollebygd har avlidit av de brännskador han fick när han i fredags med motordressin krockade med ett tåg.
(Ur Svenska Dagbladet tisdag 1962-06-12).
Anm: Sven Gunnar Berglund var född 1919-08-01 i Jönköpings Sofia, gift och bosatt i Bollebygd. Han avled 1962-06-11.
---------------------------------------------------------
Släpad 120 m av tåg. Banarbetare omkom.
FLEN. En 53-årig banarbetare blev på söndagseftermiddagen ihjälkörd vid Bettna av ett motorvagnståg på väg från Flen till Nyköping. Mannen släpades med 120 meter och avled omedelbart.
Banarbetaren bodde i en banvaktstuga c:a 1 km söder om Bettna. Han var sannolikt på väg till en matkällare på andra sidan spåret när olyckan inträffade. Lokföraren, som blev chockad, skall höras under måndagen.
(Ur Svenska Dagbladet måndag 1965-07-05).
Anm: Den omkomne var Karl Elof Engvall, f. 1912-11-27 i Lilla Malma (D). Han var ogift.
---------------------------------------------------------
Banmästare dödad av reparationståg.
53-årige överbanmästaren Karl Liljeberg, Arboga, omkom på tisdagen när han påkördes av ett reparationslok på Vanneboda station några mil från Örebro. Liljeberg ledde reparationsarbeten på bangården. Han gick mitt på spåret. På grund av att ett malmtåg just passerade på ett annat spår hörde han inte reparationsloket, som kom körande och backade på honom. Lokföraren hade strax innan fått order av Liljeberg att backa loket till stationshuset. Liljeberg befann sig bakom loket och skymdes av detta. Han fick så svåra skador att han avled.
(Ur Dagens Nyheter onsdag 1966-12-07).
Anm: Karl Harry Liljeberg var född 1913-09-01 i Björklinge (C) men uppvuxen i Nyköping och var sedan 1936 gift med Svea Margareta Karlsson (1915-2014). Han hade bl.a. varit fiskare innan han övergick till järnvägstjänst.
---------------------------------------------------------
Banvakt dödad av tåg.
Förste banbiträdet Karl Axel Gustavsson, 49 år, från Ronneby omkom då han påkördes av ett extratåg vid Gredby hållplats nära Nättraby på Blekingebanan på måndagen. Ett tvåvånings motorvagnståg körde på Gustavsson då han färdades på en cykeldressin. Dressinen släpades med tåget.
(Ur Dagens Nyheter tisdag 1968-02-27).
Anm: Gustavsson var född 1918-12-24 i Ronneby, gift sedan 1941 med Agda Gunborg Teresia Gustavsson (1919-1991) och bosatt i Ronneby.