Färdas med dressin på 90-talet


.

På den utställning över trafikmedel som på torsdagen [den 27 januari 1944] öppnas i Fordhallen visas bland annat en stor dressin, tillverkad på 80-talet.
- Den användes på sektionsbefälet skulle ut på inspektionsfärd, berättar överbanmästare Ernst Ekhamn. Jag minns den väl från 90-talet, då jag var banarbetare och fick följa med på turer utåt linjen såsom en av de fyra starka karlar som drog vevhjulet runt. Det var ett tungt jobb, dressinen väger nog sin modiga 600 kilo, och ibland hade vi fyra tjocka gubbar att skjutsa när vi skulle ut på brandsyn till exempel och som passagerare hade en överbanmästare, en banmästare, en sotare och en kakelugnsmakare. Då fick man nöja sig med 10 à 20 km:s fart i uppförsbackarna.


.

Kanske var det en stordressin av den här typen som artikeln handlar om

Om man mot alla beräkningar skulle möta ett tåg, måste alla de som var ombord på dressinen, stordressinen som vi kallade den, hoppa av och försöka lyfta ned den i diket. Något sådant behövde jag aldrig vara med om, men jag vet att andra varit det.

Det besvärligaste jag upplevde var en färd i hård motvind, då vi ibland måste gå av och skjuta dressinen framför oss någon mil. Då vill jag lova det kändes i musklerna när man kom fram!

Sista gången hr Ekhamn färdades på en stordressin av gammal modell var för 30 år sedan, och då satt han inte längre vid vevhjulet: i sin egenskap av banmästare hade han sin plats framtill på maskinen.

- Sedan blev de nya, maskindrivna dressinerna allt vanligare, förklarar han, och nu för tiden går ju det mesta med motorkraft. Här har vi den moderna motsvarigheten, tillägger han och lyfter på täckelset som höljer en stor, billiknande dressin, som gör sina modiga 80-90 km i timmen. Nu har ju till och med de gamla trallorna moderniserats. Och en banvakt far fram med 40 km i timmen på sin cykeldressin. Men det var en fin syn när det här helsvarta vidundret vevades fram utefter linjen med sin röda flagga i toppen. Lika ofta var förresten stordressinen eldröd, då vill jag lova att den syntes en bit, slutar överbanmästare Ekhamn.

(Ur Dagens Nyheter torsdagen den 27 januari 1944).

Var kan man läsa om banvakter?

Hur en banvaktsstuga ska byggas

Något om bandelsnummer

Den skenande hästen vid Medskog

En banvakts dotter i Maryhill berättar

En banvakts dotter i Södervidinge berättar

Hågkomster och glimtar ur ett skiftesrikt liv

Ingen försäkringsersättning för överkörd banvakt

Minnen från Bråten

Från gammalt till lite nyare ...

En banvakt allt-i-allo

Till- eller påbyggnad av banvaktsstugor

Järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg

Banvaktsstugor Örtofta - Lund

MSJ banvaktsstuga i Silvåkra

Banvaktsstugor i Osby

Tjugofyra år vid Storängsbergets fot

Olyckshändelser och tillbud, eldsvådor

Vaktstugan Gopen

Öfverfallen banvakt

Förbytta hustrur

Stolpen i Risa - en smalspårig järnvägshistoria

Sjunnerup 305 – minnen från 50-talet

Telefon i hvarje banvaktstuga

"De gamla rallaretagen flög i mej"

Också ett trafikhinder - en historia med knorr

Många klagomål

Hus- och brandsyn vid HNJ på 1910-talet

Banvaktstugan vid Brosjön – vad hände sedan?

Kärvt i kylan eller Banvakterna i Norrland och kölden

Transport av banvakt med familj och bohag

En påpasslig baningenjör.

Vad två banvaktsbilder kan berätta

SJ:s fågelholkar

När banvaktshemmet var som bäst

Fagernäs banvaktstuga - Klintsjö hållplats

En banvakts dagbok

Livet i Solsta banvaktsstuga

En banvakts minnen från Malmö-Genarps järnväg

Från banvakt till 1:e banmästare

För hundra år sedan

Den sista banvakten i Linneberg

Emma Lundkvist - äldst i Solsta

Karlströms i Oxbron – en banvaktsfamilj och en banvaktstuga

Gammal banadel (om fyra generationer järnvägare)

Fick böta 240 kr för omlagd växel

Banvakten försvinner

Banvakter och banvaktsbarn som gjort civil karriär

Åtta "pulsslag" om dagen för stationen i Jämnvallen

Banmästare Bengtsson berättar

Förste banmästare Ernst Nyström

Min barndom i Nubbtorp

En banvakt berättar

Hushållsbekymmer på landet

Dressiner i kollision (En kort betraktelse om likställighet mellan banbefäl och underlydande)

Hulda Franzén i Grännaforsa

Minnesbilder från svunnen tid

Sveriges förste rälsläggare

Mitt barndomshem, banvaktarstugan i Älvsjö

Karl Emil Göransson, banvakt i Djurkälla

Järnvägsstyrelsen och banvaktshustrun

Färdas med dressin på 90-talet

Vakt-Lars, en banvakt i Pålstorp

Banvakten och banan, ett rättsfall utan slut

Banvakten Johan Peter Johansson, några bilder

Överbanmästaren i Sundbyberg berättar

Det spökar i Loviksberg

Banvakt tvångsförflyttades - och grisen dog

En banvakts olyckliga öde

Banpersonalen utplanteras på nya malmbanan

Grindvakt trakasserad