Hushållsbekymmer på landet

En stationsinspektorshustru hade i en insändare i Svenska Dagbladet 1915-01-23 klagat över sin mans låga lön som gjorde det svårt för henne att klara hushållets utgifter trots att hon "vände på slanten" mer än en gång. Det ska nämnas att mannen tjänade 3970 kr per år och hade fri bostad och att familjen bestod av föräldrarna, tre barn och en tjänarinna.

En stationsmästarhustru bemötte insändaren 1915-01-27 och redogjorde för hur familjen med fem barn och tjänarinna måste "plågas av ohyggliga ekonomiska bekymmer" och en i förtid utsliten hustru, då mannens inkomst var endast 1680 kr år plus fri bostad.

Det gav 1915-01-29 upphov till följande insändare, där en banvaktshustru redovisar hur en lågavlönad banvakts ekonomiska situation tedde sig under tiden för första världskriget.

"Hushållsbekymmer på landet".

Herr redaktör!

Förut ha en stationsinspektors och en stationsmästares hustrur gifvit uttryck åt sina bekymmer med att få debet och kredit att gå ihop. Inkomsterna, som skola betäcka utgifterna, äro resp. 4000 och 1680 kronor. Låt oss då gå än ett par trappsteg ner på rangskalan för att undersöka en
b a n v a k t s-hustrus hushållsbekymmer.

Min man är som sagdt banvakt vid en enskild järnväg. Hans årsinkomst är nu 900 kr., begynnelselön var 800 och slutlönen blir 4 år härefter 1000 kronor. Härifrån afdrages årligen för bostaden 120 kr. samt i pensionsavgift 45 kronor. Nettoinkomsten är alltså 735 kr. eller 2 kronor om dagen. M i n a bekymmer äro att med denna inkomst skaffa mat åt min man, mig själf och s e x barn - det äldsta 12, det yngsta 3 år. Min man, som har 10 timmars ibland rätt hårdt kroppsarbete, måste ju ha en någorlunda kraftig föda. För mig och barnen får det ju ej vara så noga - måhända äro vi undernärda, men vi ha hälsan och äro matfriska alla sju. Tre af barnen gå i skolan. Det är ju förstås folkskolan, så utgifterna för böcker äro icke så synnerligen stora. Men barnen måste ju ha litet både helt och varmt på sig. Och en gång om året kommer fjärdingsman och tager upp kommunalskatten - 35 kronor. Har jag ej att betala med, så mäta de ut af månadsaflöningen. Nu säga måhända många; detta är omöjligt - det går helt enkelt icke att föda och kläda en människa på 24 öre om dagen. Härtill kan jag endast svara: Det går därför att det
m å s t e gå.

Bekymrade stins- och stationsmästarefruar vill jag gifva ett godt råd: Byt med mig ett år! Jag är förvissad om, att när året är gånget och ni få återvända till edra egna hem och de s t o r a inkomsterna, så äro edra bekymmer som bortblåsta. Då kommer ni nämligen att mer än en gång jämföra e d r a förhållanden med banvaktens och edra "bekymmer" komma att förbytas till idel förnöjsamhet.
Banvaktshustru

Var kan man läsa om banvakter?

Hur en banvaktsstuga ska byggas

Något om bandelsnummer

Den skenande hästen vid Medskog

En banvakts dotter i Maryhill berättar

En banvakts dotter i Södervidinge berättar

Hågkomster och glimtar ur ett skiftesrikt liv

Ingen försäkringsersättning för överkörd banvakt

Minnen från Bråten

Från gammalt till lite nyare ...

En banvakt allt-i-allo

Till- eller påbyggnad av banvaktsstugor

Järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg

Banvaktsstugor Örtofta - Lund

MSJ banvaktsstuga i Silvåkra

Banvaktsstugor i Osby

Tjugofyra år vid Storängsbergets fot

Olyckshändelser och tillbud, eldsvådor

Vaktstugan Gopen

Öfverfallen banvakt

Förbytta hustrur

Stolpen i Risa - en smalspårig järnvägshistoria

Sjunnerup 305 – minnen från 50-talet

Telefon i hvarje banvaktstuga

"De gamla rallaretagen flög i mej"

Också ett trafikhinder - en historia med knorr

Många klagomål

Hus- och brandsyn vid HNJ på 1910-talet

Banvaktstugan vid Brosjön – vad hände sedan?

Kärvt i kylan eller Banvakterna i Norrland och kölden

Transport av banvakt med familj och bohag

En påpasslig baningenjör.

Vad två banvaktsbilder kan berätta

SJ:s fågelholkar

När banvaktshemmet var som bäst

Fagernäs banvaktstuga - Klintsjö hållplats

En banvakts dagbok

Livet i Solsta banvaktsstuga

En banvakts minnen från Malmö-Genarps järnväg

Från banvakt till 1:e banmästare

För hundra år sedan

Den sista banvakten i Linneberg

Emma Lundkvist - äldst i Solsta

Karlströms i Oxbron – en banvaktsfamilj och en banvaktstuga

Gammal banadel (om fyra generationer järnvägare)

Fick böta 240 kr för omlagd växel

Banvakten försvinner

Banvakter och banvaktsbarn som gjort civil karriär

Åtta "pulsslag" om dagen för stationen i Jämnvallen

Banmästare Bengtsson berättar

Förste banmästare Ernst Nyström

Min barndom i Nubbtorp

En banvakt berättar

Hushållsbekymmer på landet

Dressiner i kollision (En kort betraktelse om likställighet mellan banbefäl och underlydande)

Hulda Franzén i Grännaforsa

Minnesbilder från svunnen tid

Sveriges förste rälsläggare

Mitt barndomshem, banvaktarstugan i Älvsjö

Karl Emil Göransson, banvakt i Djurkälla

Järnvägsstyrelsen och banvaktshustrun

Färdas med dressin på 90-talet

Vakt-Lars, en banvakt i Pålstorp

Banvakten och banan, ett rättsfall utan slut

Banvakten Johan Peter Johansson, några bilder

Överbanmästaren i Sundbyberg berättar

Det spökar i Loviksberg

Banvakt tvångsförflyttades - och grisen dog

En banvakts olyckliga öde

Banpersonalen utplanteras på nya malmbanan

Grindvakt trakasserad