Järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg

Nedanstående är kortfattat vad som har för mig berättats av bl.a. far, farfar och farmor ang. deras tillvaro i Ljungaverk samt hur denna järnväg kom att påverka deras liv och tillvaro under 1910-, 20-, och 30-talen, samt något litet som jag själv av intresse letat fram ur böcker och skrifter om järnvägen:

Efter beslut år 1910 att bygga superfosfatfabriken vid Ljungan och för dess möjlighet att leverera och avyttra de produkter som tillverkades, bildades 25 augusti 1910 Ljungafors Järnvägs Aktiebolag, som skulle bygga en järnväg mellan Ljunga Verks industriområde och stambanan samt också bedriva järnvägstrafiken däremellan.


Johannisbergs station för länge sedan. Foto: Okänd.

År 1911 togs beslutet att ansluta järnvägen till stambanan vid Johannisbergs station, som härigenom nyuppfördes. Sträckan kom att bli ca 3 km lång med en rejäl sväng, delvis p.g.a. den branta uppförsbacke som det var från industrin till stationen. Denna backe framgår i all sin tydlighet på den här bilden med farfar på dressinen. En kombinerad landsvägs- och järnvägsbro byggdes också.


Farfar Vilhelm Bergström på dressin på järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg. Foto taget någon gång mellan 1913 och 1916. Foto: Okänd.

Farmors far Carl August Karlsson, som varit rälsläggare och rallarbas på en del järnvägar söderut och så även vid bygget Orsa – Sveg samt vid vissa andra norrländska järnvägar, bl.a. vid Hamra jvgstn, kom att bli rälsläggare och även bas vid detta järnvägsbygge. Härigenom kom han med familjen, sonen Helge och hustrun Ida, som också varit kocka och hushållerska för rallare, där ”Räls-Kalle”, som han kallades, varit verksam, att hamna i Ljungaverk.


Carl August Karlsson såsom stationskarl och banvakt på Johannisbergs station. Fotot taget på 1920-talet. Foto: Okänd.

På julafton 1911 blev min farfar Vilhelm Bergström uppsagd från Korsnäs Sågverks Aktiebolag i Falun p.g.a. brist på arbete. Han föll för locktonerna från sin svärfar att flytta till Ljungaverk. Så skedde också och enligt ett av farfars efterlämnade arbetsintyg var han redan den 5 januari 1912 anställd hos Ljungafors Järnvägs AB som rälsläggare på järnvägsbygget mellan Ljunga Verk och Johannisberg, vilket, som ovan nämnts, hans svärfar redan var.

Alla kom nu att bo i stugan, med nr 10, och som följdriktigt bara kom att kallas ”10:an” därefter. Om detta var nummer på stugan som banvaktstuga eller någon slags allmän numrering på landsvägens hus och stugor, vet jag inte. ”10:an” var vad alla sade. För pappa var hans barndomshem bara ”10:an”, inget annat.


"Tian" på en gammal bild, okänt hur gammal. Foto: Okänd.

Med alla nu boende i ”10:an” menar jag Carl August Karlsson med hustru Ida och son Helge, farfar och farmor, Vilhelm och Anna Bergström med sonen Folke (min far). Familjen kom att utökas drygt ett år senare med dottern Anna-Lisa samt ytterligare ett eller två år senare med en fosterson Karl-Erik. Carl August och Ida kom att bo i ”10:an” till döddagar, 1931 resp. 1938, dvs under hela hans yrkesverksamma tid som stationskarl och banvakt och hennes som kocka och grindvakt.

Efter järnvägens fullbordan i september 1912 övergick både farfar och ”Räls-Kalle” till att bli stationskarlar och banvakter på sträckan. Enligt ett annat arbetsintyg för farfar från den 1 april 1916 blev han anställd av järnvägsbolaget fr.o.m. 1 januari 1913 för allehanda yttre göromål samt banvakt. Denna syssla, tror jag, han innehade tills det var dags för inkallelse till det militära 1917 på Dalregementet i Falun, då Första Världskriget var som bäst igång. Familjen Bergström lämnade då ”10:an” och flyttade till Falun.

Efter krigets slut kom farmor och farfar till en del att bo i Växjö, där farfar var skogvaktare på Teleborgs slott hos greve Bonde. Deras andra sejour i Ljungaverk kom att vara mellan åren 1930 och 1945, då boende på Risa. Farfar var då bl.a. anställd på SJ såsom ban- och byggnadsarbetare vid bana 414 Johannisberg, allt enligt arbetsbetyg från denna tid. Men det är, som sagt, en annan historia.

Vad anbelangar farmors far Carl August Karlsson, så fortsatte han sin stationskarls- och banvaktsbana på Ljungaverks - Johannisbergs station samt även på sträckan Ånge – Torpshammar, så länge krafterna stod honom bi, har jag fått mig berättat. Han avled 1931 och på gravstenen på Torps kyrkogård står det helt riktigt också ”Banvakten”, vilket kan ses på denna bild.


Familjegraven för C. A. Karlsson, d.1931, Ida, d. 1938 och Helge, d.1971. Foto: Okänd.

I några jubileumsrader för Ida, fortfarande boende på ”10:an”, från oktober 1937 i lokaltidningen inför hennes 75 – årsdag, kan man läsa bl.a. följande:
”…….Till Ljungaverk kom mor Carlsson redan vid samhällets tillblivelse. Som matmor för ett rallaregäng togs hennes erfarenhet som husmor genast i anspråk. Och inte klagade den som kom i hennes matlag. Tillsammans med sin son tjänstgör jubilaren ännu i dag såsom grindvakt vid Ljunga-järnvägens korsning av landsvägen. Detta säger, mer än något annat, vilken kärnkvinna jubilaren är. Mor Carlsson högtidsdag bör vara: en hyllningens dag för en arbetets ärekvinna”.


”10:an” där numret klart och tydligt kan ses. Personerna är Ida och Helge, nu ensamma kvarboende i stugan. Fotot taget omkring 1933-34. Foto: Okänd.

Så några bilder av senare datum


”10:an”, helt förändrad, bild från augusti 1985. Foto: Lars Bergström.


Johannisbergs station i augusti 1985. Foto: Lars Bergström.

Lars Bergström