”En påpasslig baningenjör.”
Ett angrepp på Rimbobanans befäl. – Verkställande direktörens förklaring.
Under rubriken En påpasslig baningenjör innehåller senaste numret af Signalen en artikel som framställer befälet vid Rimbobanan i en mindre smickrande dager. För kort tid sedan öfverkördes och dödades, som man torde erinra sig, å Rimbobanan banvakten Karl Gustaf Hägerman. Tre dagar innan den aflidne skulle begrafvas infann sig, enligt Signalen, banmästaren för att hos änkan efterhöra när hon tänkte afflytta. En fattig änka med sju barn torde knappast tre dagar efter det hennes make bortryckts med bästa vilja i världen kunna lämna någon upplysning i den vägen. En billig fordran hade varit att hon lämnats i fred åtminstone tills hennes make hunnit komma i jorden, då begrafningen skedde så snart som sex dagar efter det han ihjälkördes.
Några medlemmar af banpersonalen, hvilka för Dagens Nyheter framvisat denna artikel, ha vidare meddelat att den dödes äldsta son sökt tjänsten efter fadern, men blifvit nekad, då han ännu ej är myndig. De framhöllo att platsen kunde ha skötts genom vikarie till dess sonen blifvit kompetent att sköta den. Detta tillmötesgående borde så mycket hellre ha visats som den dödade banvakten varit anställd i 25 år i järnvägens tjänst och alltid uppfört sig väl.
Med anledning af dessa uttalanden har Dagens Nyheter förfrågat sig hos järnvägens verkställande direktör, kapten Fogelberg, som redan läst Signalens artikel och uttalade sin förvåning öfver att ett så tydligt missförstånd kunnat uppstå. Ursprungligen hade man tänkt sig att banvaktens efterträdare skulle börja sin tjänst den 1 oktober, men af hänsyn till änkan beslöt man att platsen först den 1 november skulle tillsättas. Kapten Fogelberg hade gifvit baningenjören order om att underrätta änkan att om det skulle falla sig svårt för henne att få ny bostad redan till den 1 oktober, finge hon gärna bo kvar ännu en månad till. Huruvida banmästaren redan före begrafningen hade förfrågat sig hos änkan, kände kapten Fogelberg icke till. Var så förhållandet, var det naturligtvis mycket olämpligt och obetänksamt gjordt. Det var emellertid så långt ifrån att man velat köra bort den aflidnes familj att i stället änkan, som sagdt, erbjudits att stanna en månad efter den öfliga flyttningstiden.
Hvad den förut nämnde sonen beträffar, sade kapten Fogelberg, så är han anställd i extra tjänst vid banan och kommer att i vederbörlig ordning befordras. Att låta en tjänst gå i arf låter sig naturligtvis icke göra. Det skulle vara en orättvisa mot dem som stå närmast i tur att befordras.
(Ur Dagens Nyheter söndag 1911-09-03)
Anm: Olyckan då banvakten Hägerman omkom inträffade den 22 augusti 1911.
Enligt kyrkbokföringen för Östra Ryd avflyttade änkan den 24 oktober till Täby. Familjen skingrades.