Pensionerade banvakten August Johansson 90 år Ur Sundsvalls Tidning 1941.
90 år fyller i morgon pensionerade banvakten vid SJ August Johansson i Byn, Borgsjö. Farbror Johansson är född den 12 januari 1851 i Uråsa, Kronobergs län, där fadern var skomakarmästare, ett yrke som sonen August tidigt fick hjälpa till med. De bokliga studierna bedrevos hos en skollärare som huvudsaken undervisade i katakesen och biblisk historia och då och då enklare tal och geografi som omväxling, varefter gossen var färdig att träda ut i livet. Skomakaryrket var inte alltför lönande, sex daler (1 krona) för ett par grova smorläderskor gav inte lysande förtjänst, men ihärdighet och förnöjsamhet gjorde hemmet rikt nog även om man fick nöja sig med enkel mat.
Hårdåret 1867 minns jubilaren mycket väl. Sommaren kom sent och blev i Smålandsbygderna en sommar i torkans tecken. Inget regn föll på 3 månader. Hettan var så intensiv att ingen kunde gå barfota på landsväg eller grusmark. All växlighet brunbrändes och det gick så långt att halmtaken på husen måste tillgripas för att lämna nödtorftig utfodring åt kreaturen. August stannade i föräldrahemmet tills han fyllde 21 år, då stugan blev honom för trång. Med inte alltför riklig packning men med desto rikare välsignelser som färdkost från de sina drog han ut i livet.
Första konditionen var banarbetarens och platsen blev Aneby vid östra centralbanan, som var under byggnad. För 12 timmars hårt dagsverke blev förtjänsten per dag en och kvarts daler. De 15 dagar som majestätet och kronan stipulerat för dåtida värnplikt, fullgjorde Johansson första året å Kronobergsheden och andra året exercerade han på Trossnäs i Värmland, han hade då anställning vid Bergslagernas banbygge. Efter tvenne års arbete vid företaget övergav han banbyggandet och gick in vid "sjösänkningen" av Hjälmaren 1874. Han flyttade till Arbogatrakten, därefter styrde han färden till Stockholm. Här erhöll han anställning vid kasernbyggena å Ladugårdsgärde. Efter en kortare tids vistelse i Gävle kom han till Sundsvall.
Omedelbart efter ankomsten till Norrlandsmetropolen erhöll han anställning vid Sundsvall - Torpshammars Järnväg som erbjöd fast arbete och god betalning. Så småningom kom Johansson till Ånge, där han ägnade sig åt skomakeriyrket.
I slutet av 1879 antogs han som banarbetare vid Ånge station, blev extra banvakt 1881 och ordinare banvakt 1883. 1887 förflyttades han till Öh vid Johannisberg och 1890 till stugan i Byn, Borgsjö där han kvarstannade tills han 1914 erhöll pension.
Efter att ha pensionerats hyrde Johansson en bondgård i Magdbyn tills familjen 1923 inflyttade i sin egen stuga, som Johansson själv byggt. Den ligger vid Byns banvaktsstuga och innehas sedan över 30 år av mågen Nestor Olsson med familj.
1882 ingick Johansson äktenskap med en värmländska, Maria Persdotter, född den 3 mars 1957 i Vitsand, som 1880 inflyttat till Ånge. Makarna har haft 7 barn samt även tagit sig an en fosterdotter. Pigg och kry är farbror Johansson, vinter som sommar ständigt i farten både i den välansade täppan och vedboden. Sundsvalls Tidning har varit hans husorgan alltsedan han kom till Borgsjö.
C. E. Sundsvalls Tidning
Anm.
Banvaktsstugan vid Ö måste vara 343 Ölingsholm, som fortfarande 2010 finns kvar. Banvaktsstugan vid Byn hette just Byn och hade nummer 338. Den revs vid okänd tidpunkt före 1967.
Uppgifterna i tidningsartikeln skiljer sig lite från de officiella källorna. Enligt kyrkobokföringen flyttade August Johansson in i banvaktsstugan Sillre i Borgsjö från hemmasocknen Uråsa i november 1882. Samtidigt flyttade Maria Persdotter in från Vitsand i Värmland. En månad senare gifte de sig. Ett år därefter, i november 1883, flyttade familjen till Bräcke.
Den 1 februari 1884 blev August ordinarie banvakt (enl. SJ arvodesstater). Han stannade i Bräcke till november 1887, då han flyttade till banvaktsstugan Ölingsholm i Borgsjö. 1890 flyttade han till banvaktsstugan Byn i Borgsjö.
August Johansson avled i Byn, Borgsjö 1943-11-11. Hustrun Maria avled 1957-02-20 på Hallsta ålderdomshem i Borgsjö.
Anmärkningen har lagts till och kursiveringen gjorts av mig Jöran Johansson.