Hågkomster och glimtar ur ett skiftesrikt liv

Pensionerade banvakten August Johansson 90 år Ur Sundsvalls Tidning 1941.

90 år fyller i morgon pensionerade banvakten vid SJ August Johansson i Byn, Borgsjö. Farbror Johansson är född den 12 januari 1851 i Uråsa, Kronobergs län, där fadern var skomakarmästare, ett yrke som sonen August tidigt fick hjälpa till med. De bokliga studierna bedrevos hos en skollärare som huvudsaken undervisade i katakesen och biblisk historia och då och då enklare tal och geografi som omväxling, varefter gossen var färdig att träda ut i livet. Skomakaryrket var inte alltför lönande, sex daler (1 krona) för ett par grova smorläderskor gav inte lysande förtjänst, men ihärdighet och förnöjsamhet gjorde hemmet rikt nog även om man fick nöja sig med enkel mat.

Hårdåret 1867 minns jubilaren mycket väl. Sommaren kom sent och blev i Smålandsbygderna en sommar i torkans tecken. Inget regn föll på 3 månader. Hettan var så intensiv att ingen kunde gå barfota på landsväg eller grusmark. All växlighet brunbrändes och det gick så långt att halmtaken på husen måste tillgripas för att lämna nödtorftig utfodring åt kreaturen. August stannade i föräldrahemmet tills han fyllde 21 år, då stugan blev honom för trång. Med inte alltför riklig packning men med desto rikare välsignelser som färdkost från de sina drog han ut i livet.

Första konditionen var banarbetarens och platsen blev Aneby vid östra centralbanan, som var under byggnad. För 12 timmars hårt dagsverke blev förtjänsten per dag en och kvarts daler. De 15 dagar som majestätet och kronan stipulerat för dåtida värnplikt, fullgjorde Johansson första året å Kronobergsheden och andra året exercerade han på Trossnäs i Värmland, han hade då anställning vid Bergslagernas banbygge. Efter tvenne års arbete vid företaget övergav han banbyggandet och gick in vid "sjösänkningen" av Hjälmaren 1874. Han flyttade till Arbogatrakten, därefter styrde han färden till Stockholm. Här erhöll han anställning vid kasernbyggena å Ladugårdsgärde. Efter en kortare tids vistelse i Gävle kom han till Sundsvall.

Omedelbart efter ankomsten till Norrlandsmetropolen erhöll han anställning vid Sundsvall - Torpshammars Järnväg som erbjöd fast arbete och god betalning. Så småningom kom Johansson till Ånge, där han ägnade sig åt skomakeriyrket.

I slutet av 1879 antogs han som banarbetare vid Ånge station, blev extra banvakt 1881 och ordinare banvakt 1883. 1887 förflyttades han till Öh vid Johannisberg och 1890 till stugan i Byn, Borgsjö där han kvarstannade tills han 1914 erhöll pension.

Efter att ha pensionerats hyrde Johansson en bondgård i Magdbyn tills familjen 1923 inflyttade i sin egen stuga, som Johansson själv byggt. Den ligger vid Byns banvaktsstuga och innehas sedan över 30 år av mågen Nestor Olsson med familj.

1882 ingick Johansson äktenskap med en värmländska, Maria Persdotter, född den 3 mars 1957 i Vitsand, som 1880 inflyttat till Ånge. Makarna har haft 7 barn samt även tagit sig an en fosterdotter. Pigg och kry är farbror Johansson, vinter som sommar ständigt i farten både i den välansade täppan och vedboden. Sundsvalls Tidning har varit hans husorgan alltsedan han kom till Borgsjö.

C. E. Sundsvalls Tidning

Anm.
Banvaktsstugan vid Ö måste vara 343 Ölingsholm, som fortfarande 2010 finns kvar. Banvaktsstugan vid Byn hette just Byn och hade nummer 338. Den revs vid okänd tidpunkt före 1967.

Uppgifterna i tidningsartikeln skiljer sig lite från de officiella källorna. Enligt kyrkobokföringen flyttade August Johansson in i banvaktsstugan Sillre i Borgsjö från hemmasocknen Uråsa i november 1882. Samtidigt flyttade Maria Persdotter in från Vitsand i Värmland. En månad senare gifte de sig. Ett år därefter, i november 1883, flyttade familjen till Bräcke.

Den 1 februari 1884 blev August ordinarie banvakt (enl. SJ arvodesstater). Han stannade i Bräcke till november 1887, då han flyttade till banvaktsstugan Ölingsholm i Borgsjö. 1890 flyttade han till banvaktsstugan Byn i Borgsjö.

August Johansson avled i Byn, Borgsjö 1943-11-11. Hustrun Maria avled 1957-02-20 på Hallsta ålderdomshem i Borgsjö.

Anmärkningen har lagts till och kursiveringen gjorts av mig Jöran Johansson.

Var kan man läsa om banvakter?

Hur en banvaktsstuga ska byggas

Något om bandelsnummer

Den skenande hästen vid Medskog

En banvakts dotter i Maryhill berättar

En banvakts dotter i Södervidinge berättar

Hågkomster och glimtar ur ett skiftesrikt liv

Ingen försäkringsersättning för överkörd banvakt

Minnen från Bråten

Från gammalt till lite nyare ...

En banvakt allt-i-allo

Till- eller påbyggnad av banvaktsstugor

Järnvägen mellan Ljunga Verk och Johannisberg

Banvaktsstugor Örtofta - Lund

MSJ banvaktsstuga i Silvåkra

Banvaktsstugor i Osby

Tjugofyra år vid Storängsbergets fot

Olyckshändelser och tillbud, eldsvådor

Vaktstugan Gopen

Öfverfallen banvakt

Förbytta hustrur

Stolpen i Risa - en smalspårig järnvägshistoria

Sjunnerup 305 – minnen från 50-talet

Telefon i hvarje banvaktstuga

"De gamla rallaretagen flög i mej"

Också ett trafikhinder - en historia med knorr

Många klagomål

Hus- och brandsyn vid HNJ på 1910-talet

Banvaktstugan vid Brosjön – vad hände sedan?

Kärvt i kylan eller Banvakterna i Norrland och kölden

Transport av banvakt med familj och bohag

En påpasslig baningenjör.

Vad två banvaktsbilder kan berätta

SJ:s fågelholkar

När banvaktshemmet var som bäst

Fagernäs banvaktstuga - Klintsjö hållplats

En banvakts dagbok

Livet i Solsta banvaktsstuga

En banvakts minnen från Malmö-Genarps järnväg

Från banvakt till 1:e banmästare

För hundra år sedan

Den sista banvakten i Linneberg

Emma Lundkvist - äldst i Solsta

Karlströms i Oxbron – en banvaktsfamilj och en banvaktstuga

Gammal banadel (om fyra generationer järnvägare)

Fick böta 240 kr för omlagd växel

Banvakten försvinner

Banvakter och banvaktsbarn som gjort civil karriär

Åtta "pulsslag" om dagen för stationen i Jämnvallen

Banmästare Bengtsson berättar

Förste banmästare Ernst Nyström

Min barndom i Nubbtorp

En banvakt berättar

Hushållsbekymmer på landet

Dressiner i kollision (En kort betraktelse om likställighet mellan banbefäl och underlydande)

Hulda Franzén i Grännaforsa

Minnesbilder från svunnen tid

Sveriges förste rälsläggare

Mitt barndomshem, banvaktarstugan i Älvsjö

Karl Emil Göransson, banvakt i Djurkälla

Järnvägsstyrelsen och banvaktshustrun

Färdas med dressin på 90-talet

Vakt-Lars, en banvakt i Pålstorp

Banvakten och banan, ett rättsfall utan slut

Banvakten Johan Peter Johansson, några bilder

Överbanmästaren i Sundbyberg berättar

Det spökar i Loviksberg

Banvakt tvångsförflyttades - och grisen dog

En banvakts olyckliga öde

Banpersonalen utplanteras på nya malmbanan

Grindvakt trakasserad