I Dagens Nyheter förekom 1937 en liten tävling på Namn- och Nytt-sidan under rubriken
Första minnet. Ett av bidragen från läsekretsen var följande lilla text:
Mitt första minne har jag sedan våren 1911. Jag var då nyss fyllda tre år och bodde tillsammans med mina föräldrar och syskon i en banvaktsstuga några mil utanför Piteå, omkring 5 km från närmaste station och boningshus. Min far hade fått transport till Jämtland och vi skulle alltså flytta. Det är delvis denna flyttning som etsat sig fast i mitt minne.
Det gick så till att ett förbigående godståg stannade vid stugan och en tom godsfinka växlades av, varefter tåget fortsatte. I finkan lastades våra möbler in och när detta var gjort stuvades även min mor och mina syskon och jag in i finkan, som därefter av min far och några banarbetare sattes i rörelse och genom dessas förenade krafter "rullades" in till stationen under sedvanliga "hej- och hå"-sånger. Det är just själva resan i den mörka finkan och karlarnas sång jag minns så väl.
------------------------------------
Om ovanstående uppgifter stämmer kan det konstateras att skribenten var Gunnar Orrje (1908-1988), son till banvakten Anders Gustaf Eriksson i Kolerträsk, Piteå lfs. Familjen flyttade i maj 1911 till Överocke (troligen banvaktsstugan Rullbo) i Mörsil, Jämtland.