Namnet antaget, kan även ha varit Säbydal. Stugan finns på generalstabskartan där den anges som banvaktsstuga, men är i övrigt inte känd som sådan. Den är till exempel inte medtagen i en linjebeskrivning från omkring 1920, där alla trafikplatser och banvaktsstugor finns inritade. Troligen var stugan bostad för platsvakten vid den intilliggande Säby/Säbydals hållplats.
Källare kvar 2011.
Platsvakt var 1890-1923
Otto Johansson Nylén, f. 1860-08-08 i Östra Tollstad (E). Nylén var svårt handikappad, saknade en hand och en fot. Det ligger nära till hands att anta att han råkat ur för en tågolycka, kanske hade han varit banvakt och fått platsvaktsysslan som en reträttplats. En genomgång av hans tidigare levnadsförhållanden visar dock att han aldrig varit banvakt. Han var i stället skomakare. Så frågan om vad som hänt står obesvarad.
Gift med Anna Elisabeth Gustavsson, f. 1864. Makarna hade 15 barn!
Ur Österundsposten 1892-01-02:
"Jernhanden.
Platsvakten vid Säby anhalt hade fått nämnda befattning efter att han en gång blifvit öfverkörd å jernvägen och förlorat ena armen. Nu redde han sig fullgodt med sin ena fullt färdiga arm och en i den andras ställe insatt konstgjord hand, närmast liknande en vanlig jernkrok. Härom natten stod nämnde man vid spåret med stationens postväska i "jernhanden", färdig att utvexla post med ett väntadt tåg. Då detta i saktad fart passerade, grep någon från postkupén allt för hastigt tag i Säbypostväskan, så att mannen med jernhanden ej hann att lossa kroken, utan följde sjelf med i farten och hamnade under tåget. Man skulle tro att hans lefnadssaga dermed blef ändad, men så var ingalunda förhållandet. Den så olyckligt pröfvade mannen blef denna gång underbart räddad. Då de sista vagnarne i tåget passerat öfver honom, reste han sig utan att hafva på minsta sätt skadats."
Då Nylén flyttade från Säbydal 1923 kom en banvakt som efterträdare, med hustrun som hållplatsföreståndare. Kanske var det då som stugan började betecknas banvaktsstuga?