Om Rynge stationsbyggnad och dess från övriga MYJ-stationer avvikande utseende skriver Anders Olsson på Järnvägshistoriskt forum 2011-03-14:
"Rynge var inte någon ursprunglig station utan tillkom först 1896. Huset är av en typ som är känd från Malmö-Tomelilla,Klagstorp-Rydsgård, Börringe-Östratorp och Ystad-Gärsnäs. Senare även använd Ystad-Brösarp, Ystad-Skivarp, Gärsnäs - St Olof och Dalby-Bjärsjölagård. Hade i putsat skick sitt ursprung på MTJ samt Trelleborg-Klagstorp. Jag är inte säker men tror att det var Fredrik Arvidsson Posse som spred den. Då kunde nog pappa Arvid låna den till Rynge. Stationerna har lite olika dekor med det gemensamt att de har ingång från en veranda på gaveln. Denna veranda syns f ö på ritningen till Södervärn. I Rynge har man en dekor som bara finns där med vita ränder i fasaden."
Anders fortsätter (2024) i anslutning till den andra bilden på objektet Rynge banvaktsstuga:
"I bakgrunden ser vi den stora betlastaren. Dessa betlastare sattes upp under andra världskriget. Det var ett samarbete mellan Sockerbolaget som ägde och skötte anläggningarna och järnvägsbolagen. Staten gav kraftigt stöd till dessa av två skäl. Man värnade sockerproduktionen och bettransporterna behövde gå på järnväg då det inte fanns bränsle och däck till traktorer och lastbilar. I början av 1950-talet kunde inte sockerbolaget och SJ komma överens om fraktpriserna och Sockerbolaget valde att avveckla bettransporterna på järnväg 1954, med undantag av betorna till Kävlinge sockerbruk som var kvar till 1957.
Rynge fick sin betlastare 1945 vilket var sent. En förklaring är att mängden betor i Rynge var rätt måttligt 2900 ton år 1947, vilket kan jämföras med grannstationerna Rydsgårds 11500 ton och Marsvinsholms 8600 ton. Troligen förlängdes stickspåret vid samma tid."
Rynge nedklassades till hållplats 1965 och troligen revs alla sidospår i slutet av 1960-talet. Men 1995/96 återkom Rynge som mötesstation.