Hållplats anlagd 1937, nedlagd samtidigt med all persontrafik vid banan 1965. Före förstatligandet benämnd Ekeryd.
Att här även varit lastplats framgår inte av Järnvägsdata men väl av den härtrevliga uppsatsen som Sven Olof Muhr bidragit med:
"På backkrönet vid Ekeryd längst söderut i Väckelsångs socken, anlades tidigt en lastplats. Från en växel i huvudlinjen 150 meter söder om vägövergången utgick på banans östra sida ett omkring 75 meter långt sidospår parallellt med linjen. Spåret fortsatte ut på en vall och slutade mot en stoppbock. Nere vid sjön Ygdens strand fanns vid den tiden tegelbruket Tegelsjö, som byggde en egen liten bana upp till lastplatsen. Spårvidden är okänd, men "Laga skiftes -kartan Väckelsång 151" visar att brukets spårsystem till lertag, ut på bryggan i sjön och upp till lastplatsen, omfattade ca 1,5 km. Enligt berättad uppgift sköts brukets trallor upp med handkraft och bromsades ner på återvägen. Vid Ekeryd omlastades råvara för tegelbrukets behov, såväl som färdiga produkter. Verksamheten vid Tegelsjö upphörde 1912, men det är troligt att lastplatsen bibehölls även därefter för omlastning av skogsråvara.
Bostadshuset vid lastplatsen uppges vara byggt 1917. En dam som växte upp i grannskapet under 1920-talet berättade att man som påstigande i hennes barndom behövde ta kontakt med kvinnan som bodde i huset, Kristina Pettersson. Hon kom då ut och skötte signaleringen mot tåget med en röd flagga. Det förekom att betrodda personer fick låna flaggan och sköta signaleringen själva. Huset beredde även övernattningsrum för pojkarna som sålde tidningar på kvällståget från Växjö, och som återvände med första tåg morgonen därpå.
Det är inte känt när växeln och sidospåret togs bort, men hållplatsanordningarna som fanns under SJ-tiden, med plattform, påstigningsmärke och väntkur, inkräktade på utrymmet där sidospåret gått. Plattformen är byggd i en teknik där bitar av begagnad räls grävts ner i rad med bestämda avstånd. Sedan har raka betongplattor stuckits ner mellan dessa, varefter jord och sten fyllts på.
Plattformen togs inte bort efter trafikslutet, men konturerna av den suddas ut år för år, allt efter hand som de två prydnads-bokarna framför huset fäller sina lövmassor över den. Vallen där sidospåret gick kan fortfarande urskiljas, såväl som delar av bruksjärnvägens lilla banvall ner mot Tegelsjö. Och vid Ygdens strand visar högar av skrot-tegel platsen för det forna tegelbruket.
Det av SJ valda namnet Ygden som ersättning för Ekeryd, hade alltså en påtaglig anknytning till platsens historia.".