Byggd enligt samma ritning som 414 Duvedal.
Vägbevakningen indrogs 1899.
Ur skrivelse 1937-06-21 från distriktschefen (I distriktet) till Kungl. Järnvägsstyrelsen:
"Ang. försäljning av mark och banvaktstuga å linjen Katrineholm - Strångsjö.
2 anbud hava inkommit å köp av banvaktstugan nr. 393 Gribäck å linjen Katrineholm-Strångsjö jämte tillhörande markområde om cirka 1.300 kvm. Det högre anbudet är avgivet av Victor Petterssons Bokindustri A.-B. i Stockholm och lyder å 3.200:- kronor. Det lägre anbudet är avgivet av den i stugan f.n. boende banarbetaren A.G. Larsson, vilken emellertid icke önskar höja sitt bud.
Stugan innehåller ett rum och kök jämte kallrum. Den är byggd år 1866 av timmer på grund och sockel av granit och är täckt med tegel samt i gott skick. Källare finnes under stugan och å tomten även ett uthus innehållande vedbod, ladugård och avträde. Över banan och utmed området framgår en ägoväg. Årshyran för bostaden utgör 243 kronor. Stugan har under en lång följd av år varit uthyrd till privatpersoner, frånsett de perioder den stått obebodd.
Då området och stugan icke äro eller kunna beräknas bliva erforderliga för Statens Järnvägars behov samt den erbjudna köpeskillingen anses skälig, får distriktschefen anhålla om Järnvägsstyrelsens bemyndigande att träffa köpeavtal om försäljning av område och stuga i enlighet med närslutna förslag till sådant avtal."
Kungl. Järnvägsstyrelsen svarade, att då det anbud som avgivits av den i stugan boende banarbetaren A.G. Larsson med endast 100 kronor understeg det högre anbudet, borde Larsson får förvärva stugan för det av honom erbjudna priset. Så blev det också, stugan såldes till Axel Gunnar Larsson för 3100 kr.
I skrivelse till Konungen anförde Kungl. Järnvägsstyrelsen bl.a.:
"Sedan från Victor Petterssons Bokindustri A.B., Stockholm, inkommit ett anbud å 3.000 kronor, erbjöd sig hyresgästen i stugan, banarbetaren A.G.Larsson, att betala 3.100 kronor. Bolaget, vars avsikt med eventuellt förvärv lärer vara att uthyra stugan till någon hos detsamma tidigare anställd arbetare, bjöd då 3.200 kronor. Larsson har förklarat sig icke kunna höja sitt anbud. Då det anbud som avgivits av banarbetaren Larsson, vilken sedan flera år bebor stugan, med endast 100 kronor understiger det högre anbudet samt även en köpeskilling av 3.100 kronor kan anses skälig, och då det därjämte kan vara till fördel att en vid statens järnvägar anställd person är bosatt vid banan, anser styrelsen att Larsson bör få förvärva stugan till det av honom erbjudna priset." Kungl. Maj:t godkände köpeavtalet den 10 september 1937.
Larsson var mantalsskriven på denna fastighet till 1946. Stugan måste alltså ha rivits någon gång mellan 1945 och 1956 (den saknas på ekonomiska kartan 1956).