Håll- och lastplats från 1918, nedlagd 1970.
Ett spår gick ut mot nordost cirka 1,2 km till Sandåkra grusgrop. I SJ årsberättelse 1919 uppges att grusgropens areal var omkring 23 hektar med en kapacitet av 1,1 miljoner kubikmeter grus av varierande kvalitet.
Koordinaterna visar förutom hållplatsbyggnadens läge ändpunkterna för grusgropsspåret.
Strax söder om hållplatsbyggnaden har funnits ett bostadshus, som sannolikt är identiskt med den "banvaktsstuga" som enligt Järnvägsmuseets bildtext skall ha byggts 1915 av SJ åt en banvaktsänka. Det finns en del frågetecken kring den uppgiften. Den banvaktsänka som avses är Anna Andersdotter, f. 1840. Hennes man omkom i tjänsten 1877. Att SJ över huvud skulle ha byggt ett hus åt en banvakts änka är mycket osannolikt, men en annan bild visar hennes gamla hus, som ser ut att ligga i vägen för det nya spåret till grusgropen. Kanske var det helt enkelt ett sätt att hålla henne skadeslös. Hon blev också anställd som grindvakt.
En bild av denna stuga då den är under uppförande (se bild 4 ovan) är daterad april 1918 och där anges att det är en banmästar- och banvaktsstuga. Byggnaden är visserligen av rätt storlek för att inrymma två lägenheter, men någon sådan är inte känd här. På en odaterad s.k. linjebeskrivning som bör vara upprättad cirka 1920 finns ingen banmästar- eller banvaktsstuga i Sandåkra (utöver nr 394 som var belägen närmare två kilometer norr om hållplatsen). Ingen banmästare är heller känd här. Troligen har byggnaden i stället att göra med att hållplatsen Sandåkra öppnade i augusti 1918 och två stationskarlsfamiljer flyttade hit.