Det ursprungliga stationshuset brann ned den 26 december 1881, varvid stationsinspektoren Karl Gustaf Söderlund och två söner omkom. Hustrun, en dotter och en son överlevde.
Ur Dagens Nyheter lördagen den 31 december 1881:
En fader med två af sina barn omkom under natten till sistlidne tisdag i lågorna vid den vådeld, som då ödelade Trekentens stationshus å Kalmar - Emmaboda-jernvägen. Den sorgliga tilldragelsen berättas sålunda af tidningen Kalmar:
Stationsinspektoren C. G. Söderlund och hans familj, hvilka bodde i öfre våningen, hade redan gått till sängs; men två pigor, hvilka hade sin bostad i den nedre, voro ännu uppe. Den ena af dem hade haft något göromål i köket, som låg en trappa upp och var inredt i det långa och smala rum, som vette åt baksidan af stationshuset. Derifrån hade hon dock aflägsnat sig, men då hon en stund derefter gått upp dit, funnit rummet fullt af eld och rök. Förskräckt hade hon då skyndat in till sitt husbondefolk och väckt dem samt tagit med sig ett af de minsta barnen. Då hr och fru Söderlund kommo ut, slogo lågorna från köket emot dem; de skyndade då nedåt trappan, då fru Söderlund, som hunnit taga med sig ännu ett af de yngsta barnen, ropade till mannan: "Gossarne, rädda gossarne!" Han vände då genast om och skyndade tillbaka till de rök- och eldfylda rummen, men återkom aldrig derifrån, och både far och två små söner funno sin död i lågorna, Detta är den tillförlitligaste uppgiften om sjelfva förloppet. Den tillkomne stationskarlen försökte att rädda hvad han kunde ur expeditionsrummet, men måste för den öfverhandtagande hettan öfvergifva detta och sökte sedan med hjelp af tillstädeskommet folk att rädda godsmagasinet, som var i stor fara att antändas. Detta lyckades också, men stationshuset nedbrann i grund. Den andre stationskarlen afsändes genast med dressin till Kalmar för att lemna underrättelse om olyckan.
Elden utbröt vid half-11-tiden på aftonen. Huru den uppkommir har ej kunnat utrönas; men man antager att pigann stält ljus eller lampa i eller i närheten af fönstret, som lär hafva varit försedt med gardinkappa och är ganska bredt, samt att lågan derifrån fattat i gardinen, och innan pigan kommit tillbaka, hunnit antända hela rummet, Detta lär hon dock ej medgifvit vara förhållandet.
Kassaskrinen, som förvarades i inmuradt skåp, återfunnos; men då de öppnades befunnos metallmynten hopsmälta och det öfriga innehållet alldeles förkolnadt.
Stationsinspektoren Söderlund var född 1842 och tillträdde senast innehafda befattning 1874. Broder till en medlem af den första svenska damqvartetten hade han sjelf en ovanligt vacker tenorröst och blef erbjuden plats bland "nationalsångarne", då dessa första gången gåfvo sig ut på sångarfärd i Europa. Han var dessutom en god, vänsäll menniska och såväl derför som i egenskap af tjensteman allmänt omtyckt, hvilket för en stor personlig vänkrets än mera ökar det deltagande, som dylika gräsliga tilldragelser alltid framkalla för sina offer."
Trafikchefen anskaffade omedelbart ritningar till ett nytt stationshus i tegel, vilket stod klart 1882. Tydligen hade han anskaffat ritningarna från WÅB för huset var identiskt lika stationshusen i Forsaström, Falerum, Överum och Almvik. Det har senare byggts om.
Olle Alm 2012-07-11: "Huset är påfallande genom att det har ett runt torn med toppigt tak i det sydöstra hörnet. Ett välbevarat magasin finns kvar öster om stationshuset. Dessa byggnader ligger på spårets södra sida. På den norra sidan finns en stympad lastkaj kvar. (Besök juli 2012)."
Stationshuset till salu 2017 (ÅW 2650).
Det ovan nämnda godsmagasinet, byggt på 1930-talet, köptes 2010 tillsammans med stationshuset av Kalmar kommun. Enligt en tidningsnotis från hösten 2017 var avsikten att godsmagasinet skulle bli en ny väntkur, men skicket visade sig efter flera år av bristande underhåll/läckande tak vara för dåligt, varför byggnaden revs under februari 2018.