Här uppfördes ett vattentorn i tegel av samma modell som i Lit och Gulåstjärn. Liksom i Gulåstjärn uppfordrades vattnet med hjälp av en 8 hk Bolinders tändkulemotor.
Enligt tidningsartiklar, återgivna i Sikåsbulletinen (skrolla ned ett gott stycke), användes tornet senast under andra världskriget och stod därefter öde. Fyrtio år senare kom SJ på att tornet måste tas bort, eftersom det låg så nära spåret att tågen annars måste sänka hastigheten. Trots lokalbefolkningens protester sprängdes(!) tornet dagen före midsommaraftonen 1984.
Bild på vattentornet från rivningsåret finns i ovannämnda Sikåsbulletinen.
Som synes av bilder ovan låg fortfarande 2011, 27 år efter sprängningen, vattentanken och diverse andra byggnadsrester kvar på platsen!